Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
SUNNEMO TRÄKYRKA, med placering mitt i byn och uppförd av bruksägaren Johan Börjesson, är en viktig symbolbyggnad för socknen och avspeglar historien om bygdens uppsving genom järnhanteringen på 1600-talet. Kyrkan har en helt spånklädd exteriör och vittnar om flera ombyggnationer.
Kyrkan bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti. Västtorn, en korsarm i norr och sakristia i öster kom senare. Kyrkan förlängdes i väster 1853-56. Vid en återställande restaurering 1934-35 raserades den norra korsarmen och vapenhuset fick sin befintliga form. Kyrkan återfick därmed mycket av sin ålderdomliga karaktär. Västtornet, som efter ombyggnaderna rider på långhusets västra gavel, ger kyrkan ett specifikt särdrag bland länets träkyrkor.
Kyrkorummet har en långsmal form med bara timmerväggar under brutet, brädvälvt innertak. Rummet har väl sammanhållen helhet med altaruppsats och predikstol i renässansens stil som dominerar koret tillsammans med en klassicerande altarring som omsluter altaruppsatsen. Bänkar, fördelade i två kvarter, vägganslutna och löpande djupt in under västläktare utgör ett betydelsefullt inslag för rummets karaktär.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön: - kyrkan utgör en del av en väl sammansatt bebyggelsemiljö
- kyrkans exteriör och planform avspeglar flera ombyggnadsfaser där ett på långhuset ridande västtorn ger byggnaden ett specifikt särdrag bland länets träkyrkor
- sammanhållen interiör som är ett resultat av 1900-talets restaureringar
- altaruppsats och predikstol i renässansen
- den mot altaret omslutande altarringen från 1856
- kyrkogårdens mur dess grindar tillverkade vid Sunnemohyttan
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Gaveltorn, Torn - Väster, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2005)
Kyrkan, som har en omfattande ombyggnadshistorik, är byggd av liggtimmer med spånade fasader. Den har ett avlångt rektangulärt långhus med tresidigt koravslut och en vidbyggd sakristia i öster. Långhuset täcks av ett sadeltak med tjärade spånor. I väster finns ett smalt torn indraget i långhusets tak och framför en något lägre vapenhusutbyggnad med entrédörrar målade bruna i en rektangulär portalomfattning. Tornet har en åttkantig hög spira, täckt av spån och avslutad med en smidestång med en förgylld tupp.
Väggfasaderna är falurödfärgade och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med vitmålade bågar. Ovan västentrén finns ett stort runt fönster. Tornet har luckor i samtliga väderstreck. De är rektangulära och klädda med snedställd panel som tjärbehandlats. Sockeln är av natursten. Spånen på fasaden är av olika ålder, huvudsakligen spetshuggen. Fält av rundhuggen spån förekommer på tornet. Sakristian är kvadratisk med en svängd huv och sammanbyggd med kyrkan via en gång med dörrar både i norr och söder. Sakristians huv avslutas i en kopparskodd docka med ett kors överst.
På långhusets fasader finns inklädda knutar, i hörnet mellan södra fasaden och koret syns en större knututbyggnad. I taket finns två utbyggda små fönster. Spåntaket har nockar av koppar. Kyrkan saknar regnvattenssystem.
KYRKORUMMET är långsmalt med ett något förhöjt tresidigt avslutat kor och har blottade limfärgsmålade ljusgrå timmerväggar under ett femsidigt brutet, brädvälvt innertak målat vitt. Väggarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med rödmålade bågar i grå omfattningar. Golvet är av lackat trä och kyrkobänkarna är uppdelade i två förhöjda, vägganslutna kvarter som räcker ned under västläktaren, med vitmålad orgel från 1853 i klassicerande stil. BÄNKARNA saknar dörrar och har gråmarmorerade gavlar och röda insidor. I taket finns kraftiga takbjälkar. Läktare finns i väster och bärs upp av fyra åttkantiga pelare. Läktaren har en rak barriär med fyllningar marmorerade i grått, brunt och beige. På läktaren står gråmålade bänkar på gradänger, både söder och norr om orgeln. Orgeln, relativt liten, är klassicerande i stil och målad vit med förgylld dekor.
ALTARUPPSATS och PREDIKSTOL i renässansstil förvärvades under 1700-talet till Sunnemo från Norra Råda gamla kyrka. Större delen av altaruppsatsen har förfärdigats av bildhuggaren Anders Larsson i Filipstad, och målades i rött och vitt av Bengt Svensson i Ängsundet. Huvudmotivet består av en snidad korsfästelsegrupp mot en målad bakgrund i grönblått där konturerna av en kyrka framtonar, troligen födelsekyrkan. Krucifixet i gruppen är gjort av en annan 1600-talsbildhuggare, men smälter väl in i sitt sammanhang. Över korsfästelsegruppen finns ett triangelformat fält med ett förgyllt adelsvapen mot röd bakgrund med initialerna E I G S, vilket tillhör familjen Gyllenspetz. ALTARBORDET, som är kyrkans äldsta inventarium, är tillverkat av grovt tillyxade timmerstockar. På baksidan finns ett uttag, numera igensatt, för insättandet av nattvardskärl och nycklar. Altaruppsatsen omringas av en åttsidig altarring med dörrar i norr och söder. Den är tätbyggd med fyllningar målade i grått, beige och gult med ett gulaktigt vävt tyg på knäfallet.
Kyrkans åttsidiga PREDIKSTOL byttes ut på 1750-talet mot den nuvarande från Norra Rådas äldsta kyrka. Liksom altaruppsatsen är predikstolen ett 1600-tals arbete med enkla och sparsamma sniderier i renässansstil. Den är målad i dominerande blå kulörer. Längst ned på predikstolskorgen står initialerna N O S. Ovan korgen hänger ett ganska enkelt utfört ljudtak. Det har ett undertak med en guldstjärna mot röd botten. På predikstolen finns en snidad ängel med timglas från 1700-talet.
Kyrkans DOPFUNT är av trä ritad av arkitekten Tor Engloo och utförd vid Älvsbacka skyddshem 1935. Den tillhörande åttkantiga dopskålen i mässing är ritad av samma arkitekt och utförd av konstsmeden C G Eriksson, Arvika.
På de främre bänkradernas skrank står två obelisker i trä. Kyrkan har en psalmnummertavla, vägghängande i korets södra del, i förgyllt och svartmålat trä. Rummet har ett flertal vackra ljuskronor både i trä och mässing. Längst bak i kyrkan hänger två porträtt från 1600-talet föreställande kyrkans grundläggare borgmästare J Börjesson och hans hustru Christina. En annan oljemålning, på södra långhusväggen, föreställer korsfästelsen. Verket är från 1600-talet och osignerat. Möjligen är det kyrkans första altartavla.
Fasadkulör (2005): Röd - slamfärg
Antal våningar (2005): 01
Byggnadsdel (2005): Gravkor - Öster, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt korutsprång, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Indraget, Torn - Väster, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2002
Komplettering vid inventering 2005:
Sunnemo kyrka uppfördes 1653 av borgmästaren i Karlstad, brukspatronen Johan Börjesson, i timmer med spånklädda fasader. Den omfattade då det nuvarande koret och långhuset. 1676 fullbordades kyrkan med torn och läktare. 1776 timrades en korsarm åt norr, vilken inreddes med läktare och bänkar. För att bereda plats åt den nya korsarmen flyttades sakristian till sin nu befintliga plats öster om koret. 1805 byttes de utvändiga spånen mot en lockpanel. Samtidigt brädfodrade man även kyrkan invändigt. 1838 ersattes rundbågiga fönster mot nya rektangulära. Sakristian har dock behållit sina ursprungliga fönster.
Åren 1853-55 genomgick kyrkan en omfattande renovering såväl exteriört som interiört. Långhuset fick en tillbyggnad i väster och den norra korsarmen förlängdes. Vid denna renovering tillkom även vapenhuset. Predikstolen flyttades från norra sidan till den motsatta för att erhålla en ljusare placering. Invändigt kläddes väggarna med väv. Kyrkan fick sin första orgel. Nästa interiöra renovering skedde 1903. Korgolvet sänktes då i nivå med det övriga golvet och en ny altarring installerades. På väggarna kläddes väven över med träpanel och bänkinredningen byttes ut.
En omfattande renovering genomfördes 1934-35 under ledning av arkitekt Tor Engloo. Förslaget hade som syfte att återställa kyrkan till ursprungligt utförande. Norra korsarmen revs och kyrkan spånkläddes. Invändigt frilades timret och ströks med vit limfärg. Vapenhusets tak sänktes och fönstren återfick sin rundbågiga form. Predikstolen flyttades tillbaka till den norra sidan, altarringen ersattes med en ny och centralvärme installerades. Vid restaureringen framtogs originalfärger och målningar på altaruppsatsen av konservator Sven Dahlén.
Kyrkan har senast restaurerats och ombyggts 1994 efter ett förslag av arkitekt Karl Karlsen, Karlstad. I vapenhuset inrättades då en brudkammare och under läktaren i väster plockades tre bänkar bort från vardera kvarteren för att rymma plats för skåp till stolsförvaring, och för att fungera som bokbord. Här placerades också kyrkans ljusbärare. Korgolvets yta utökades västerut och hela kyrkan ommålades interiört. Konservatorsarbeten skedde på orgelfasader, predikstol, altaruppsats, oljemålningar, ljuskronor och andra lösa inventarier. 1997 utfördes tjärning av tak och rödfärgning av fasader.
År 1653 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor
År 1680 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen tillkom utförd av bildhuggaren Anders Larsson från Filipstad. Den målades av Bengt Svensson i Ängsundet.
Konstnär - Bildhuggare: Anders Larsson
År 1867 Teknisk installation - värme
En kamin insätts i sakristian.
År 1871 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket renoveras av Pettersson i Älvsbacka.
År 1897 Teknisk installation - värme
Insätts kamin i kyrkorummet.
År 1934-1935 Konservatorsarbeten
Vid restaureringen 1934-35 framtogs originalfärger och målningar på altaruppsatsen av konservator Sven Dahlén. Predikstolen befriades från övermålningen och de äldre underliggande färgerna i olika blå nyanser kom i dagen. Längst ned på predikstolskorgen återkommer initialerna N O S.
Konservator: Sven Dalén
År 1935 Fast inredning - altarring
Arkitekt: Tor Engloo
År 1935 Specifika inventarier - dopfunt
Arkitekt: Tor Engloo
År 1935 Fast inredning - orgel
Nytt orgelverk. Fasaden förminskades något på höjden och förgylldes.
År 1994 Konservatorsarbeten
Konservatorsarbeten skedde på orgelfasader, predikstol, altaruppsats, oljemålningar, ljuskronor och andra lösa inventarier.
År 1997 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Tjärning av tak och rödfärgning av fasader.
År 2001 Konservatorsarbeten
Konservering mässhake.
År 2013 Underhåll
Målning och tjärning av spåntak och fasader på kyrka och bårhus. Byte av enstaka spån. Renovering/Målning av fönster och dörrar på kyrka och bårhus. Teknisk kontroll: KUBJO Byggkonsult AB
År 2020 Underhåll - exteriör
Tjärning av spåntak
Värmlands Museums topografiska arkiv, Hagfors kyrka. / ATA Stockholm, Hagfors kyrka. .
Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Mellander, B, Sunnemo kyrka, 1982. / Sunnemo socken, 1953.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin