Motivering (skydd): Resarö kapell uppfördes 1968 som en monteringsfärdig kyrka, efter ritningar av Rolf Bergh i samarbete med Olov Hartman och Sigtunastiftelsen. Det speciella byggnadskonceptet präglar hela kyrkan, både till form och till karaktär. Byggnadens flexibilitet avspeglas i enkelhet och anspråkslöshet, både vad gäller materialval och utförande.
De höga fönstren i byggnadens hörn, liksom de löpande fönstren längs takfoten ger en känsla av transparens, framförallt interiört. Med den enkla plattbeläggningen av betong liksom den öppna takstolen förstärks interiörens karaktär av ett tillfälligt uppställt uterum.
I stiftet finns ett flertal monteringsfärdiga kyrkor. Byggnadstypen är ett tidstypiskt fenomen i modernistisk anda, ett arkitekturhistoriskt intressant experiment som idag har ett dokumentvärde. Kyrkans konstruktion med limträbalkar var under sin tid en teknisk innovation och har idag ett teknikhistoriskt intresse. Det var inte bara arkitektoniskt, som kyrkobyggnadstypen var innovativ. Även liturgiskt gav byggnaden nya och fria möjligheter till alternativa gudstjänstformer.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • byggnadens och inredningens enkla och flyttbara karaktär
• den öppna takstolen.
Inventeringsår (2004)
Resarö kapell är uppfört med en stomme i resvirke. 1986 byggdes kapellet till med en församlingsgård efter ett förslag av arkitekten Hilding Lögdberg. I samband med ombyggnaden inreddes det forna vapenhuset i söder till sakristia.
Kapellets fasader är klädda med en bred, liggande fasspåntpanel, rödmålad sedan 1994. Byggnaden är täckt av ett tälttak med sinuskorrugerade eternitplattor. Taket kröns av ett kors och ett stiliserat skepp. Det gamla vapenhuset är enkelt utfört av stående fasspåntpanel, täckt av ett platt tak och med ett enkelt järnräcke som leder upp till den gamla entrén. Den nästintill kvadratiska kyrkobyggnadens hörn, är försedda med höga och smala fönster. Ett av hörnfönstren är dekorerat med en glasmålning. En fönsterrad löper även under takfoten.
Det tillbyggda församlingshemmet har tak av falsad och svartmålad plåt. Fasaderna är klädda med locklistpanel. Sedan kyrkan byggdes till, går entrén via församlingshemmet i väster. Den nya entrén är försedd med en dekorerad förstukvist.
Invändigt blir byggnadens kvadratiska form än mer tydlig. Rummet täcks av en öppen takstol med en stor takkrona i mitten och väggarnas träfiberskivor är dekorerade med målningar, utförda av Astrid Theselius. Nedanför de horisontellt lagda fönstren löper en ljusslinga med stora glödlampor. Golvet är belagt med betongplattor. I samband med att församlingshemmet uppfördes på 1980-talet, färgsattes interiörens väggar och tak.
I enlighet med byggnadskonceptet är även inredningen flyttbar. Således står lösa stolar på vardera sidan om mittgången. Till kyrkorummets utrustning hör även ett enkelt altarbord och en ambo från 1968, liksom en mindre orgel. Altarkorset är tillverkat av Tore Bergh. I samband med att församlingshemmet byggdes till, omdisponerades inredningen något. Altaret stod tidigare vid det dekorerade hörnfönstret.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Fasadkulör (2004): Röd - slamfärg
Byggnadsdel (2004): Sakristia - Söder
Inventeringsår 2016
Resarö kapell är en s k monteringsfärdig studiokyrka, eller vandringskyrka. Kapellet är skapat av arkitekten Rolf Bergh (1912–2005) i samarbete med teol dr Olov Hartman (1906–1982) och Sigtunastiftelsen och kan sägas vara ett synligt resultat av den liturgiska förnyelse som skedde under den här tiden. Kapellet uppfördes till Världskyrkomötet i Uppsala och flyttades därefter till Resarö för att invigas 1968.
I Stockholms stift finns flera kyrkor av denna typ, t ex Vendelsö och Rudboda kyrka. Rolf Bergh utbildade sig på Kungliga Tekniska Högskolan samt Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Därefter var han bl a verksam hos Hakon Ahlberg och Helge Zimdal, HSB, Kungliga järnvägsstyrelsen, domkyrkoarkitekt i Mariestad samt i Linköping. Bergh drev egen verksamhet från 1954. Han har ritat ett stort antal kyrkor, kapell och församlingshem, nämnas kan S:ta Birgittas kyrka och församlingsgård i Nockeby, Stockholm, Björhövda kapell för Engelbrekts församling, Norrtälje samt Tungelsta kyrka och församlingshem i Västerhaninge.
Resarö kapell är skyddat enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen genom riksantikvarieämbetets beslut.
Innan Resarö kapell uppfördes, fick resaröborna åka till Vaxholm för att fira gudstjänst. Tio år innan kapellet kom till, bildades Resarö kapellstiftelse i syfte att verka för en egen kyrkobyggnad på ön.
År 1968 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrkan uppförs i Uppsala efter ritningar av Rolf Bergh i samarbete med Olov Hartman och Sigtunastiftelsen och flyttas senare samma år till Resarö.
År 1994 Underhåll - Omputsning, exteriör
Väggarnas träpanel målas med Falu rödfärg.
Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990.
Legars, Niss Maria. (2008). Resarö kapell. Resarö kapell. Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kapell, "Hartman,Olof:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin