Motivering (skydd): Uppenbarelsekyrkan är ett av jugendstilens främsta kyrkomonument i landet. Wallenbergs donation möjliggjorde en gedigenhet i material och utförande som är unik för en svensk kyrkobyggnad så sent som i början av 1900-talet. Ferdinand Boberg, en av tidens mest kända och djärva arkitekter hade frihet att kompromisslöst skapa hela miljön. Tillkallad expertis bidrog med bl a ett religiöst idéprogram och två av tidens mest framstående konstnärer försåg kyrkan med målningar och skulpturer. Resultatet blev en helgjuten representant för jugendarkitekturen med betydande kultur- och konsthistoriska värden vilka kyrkan ännu bevarar.
Kyrkorummets kalkmålningar, uppkallade efter Nathan Söderbloms religiösa idéprogram kring uppenbarelsetanken, präglar kyrkans interiör. Längst fram i kyrkorummet framträder altaret i vit Carraramarmor samt den centralt placerade dopfunten. Av kyrkans övriga utsmyckning märks arrangemanget i triumfbågen och epitafiet på norra långhusväggen. Predikstolen i granit samt nischer och pulpet för biskopen bakom altaret är liksom övrig fast inredning rikligt arbetade och av stort konstnärligt värde. Kyrkans fasta snickeriinredning såsom bänkar och dörrar utförda i ek ingår i kyrkans ursprungliga och genomtänkta harmoniska helhet. Kyrkorummets belysning och dess armaturer vittnar om det tidiga 1900-talets fascination för det elektriska ljuset och för glödlampan. Textilier utformade av arkitekten själv till kyrkans invigning vittnar om hur tidens arkitekter ofta arbetade med helheten, som allkonstnärer.
Det påkostade gravkoret med mosaikklädda väggar och valv samt sarkofager för donatorerna, beläget direkt under kyrkans torn, synliggör kyrkans tillkomsthistoria, delvis som gravmonument för makarna Wallenberg.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: · kyrkan är unik och utgör ett av jugendstilens främsta kyrkomonument i landet. · såväl interiört som exteriört utgör helheten tillsammans med detaljerna en unik miljö av betydande kultur- och konsthistoriska värden.
Inventeringsår (1999)
Texten saknas för närvarande
Inventeringsår (2006)
Omgivningen
Kyrkan har ett magnifikt höjdläge invid Neglingevikens västra strand. I kyrkans närhet, längs Kyrkvägen, och i Tattby, finns ett flertal villor från början av 1900-talet, vilka är uppförda i jugend eller nationalromantisk stil.
Kyrkomiljön
Kyrktomten, som är bevuxen med tallar och björkar, sluttar brant ner mot Neglingeviken. Genom uppbyggda terrasser i sluttningen mot öster, har kyrkans höjdläge mot öster förstärkts ytterligare. Även mot norr och söder finns uppbyggda terrasseringar med murar av grovhuggna granitblock. Nere vid strandkanten finns en stiglucka i kyrkogårdsmuren till vilken en bro över viken, Tattbybron leder. Väster om kyrkan ligger kyrkvaktmästarbostaden, vilken är samtida med kyrkan, och liksom den uppförd i rött Helsingborgstegel samt, ytterligare väster därom, församlingshemmet, uppfört under 1900-talets senare del i avvikande stil. Söder om kyrkan ligger prästgården som är en ljus, putsad villa med plåttak.
Kyrkobyggnaden
Uppenbarelsekyrkan är en uppmärksammad exponent för jugendstilen, den stil som Boberg var en av tidens främste företrädare för i landet. Den har också drag av bysantinsk kyrkoarkitektur.
Kyrkan har en påtaglig vertikal betoning med det väldiga sidoställda klocktornet och de släta murytorna, vilket förstärks av kyrkans höga placering. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning och består av ett rektangulärt långhus, som i väster flankeras av två låga trapptorn och i öster är förenat med ett åttkantigt kor under ett brutet tak som kröns av en kopparhuvsförsedd lanternin. Korets form förstärks med en uppbyggd terrass i samma form där sex kraftiga strävpelare står. Mot norr och söder finns utbyggnader för sakristia respektive torn. Mot kyrkans enkla och strama exteriör står dess praktfulla interiör i stark kontrast.
Inventeringsår (2006)
Omgivningen
Kyrkan har ett magnifikt höjdläge invid Neglingevikens västra strand. I kyrkans närhet, längs Kyrkvägen, och i Tattby, finns ett flertal villor från början av 1900-talet, vilka är uppförda i jugend eller nationalromantisk stil.
Anläggningen
Kyrktomten, som är bevuxen med tallar och björkar, sluttar brant ner mot Neglingeviken. Genom uppbyggda terrasser i sluttningen mot öster, har kyrkans höjdläge mot öster förstärkts ytterligare. Även mot norr och söder finns uppbyggda terrasseringar med murar av grovhuggna granitblock. Nere vid strandkanten finns en stiglucka i kyrkogårdsmuren till vilken en bro över viken, Tattbybron leder. Väster om kyrkan ligger kyrkvaktmästarbostaden, vilken är samtida med kyrkan, och liksom den uppförd i rött Helsingborgstegel samt, ytterligare väster därom, församlingshemmet, uppfört under 1900-talets senare del i avvikande stil. Söder om kyrkan ligger prästgården som är en ljus, putsad villa med plåttak.
Kyrkobyggnaden
Uppenbarelsekyrkan är en uppmärksammad exponent för jugendstilen, den stil som Boberg var en av tidens främste företrädare för i landet. Den har också drag av bysantinsk kyrkoarkitektur.
Kyrkan har en påtaglig vertikal betoning med det väldiga sidoställda klocktornet och de släta murytorna, vilket förstärks av kyrkans höga placering. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning och består av ett rektangulärt långhus, som i väster flankeras av två låga trapptorn och i öster är förenat med ett åttkantigt kor under ett brutet tak som kröns av en kopparhuvsförsedd lanternin. Korets form förstärks med en uppbyggd terrass i samma form där sex kraftiga strävpelare står. Mot norr och söder finns utbyggnader för sakristia respektive torn. Mot kyrkans enkla och strama exteriör står dess praktfulla interiör i stark kontrast.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden uppfördes mellan 1910 och 1913 efter ritningar av arkitekten Ferdinand Boberg och på bekostnad av Knut Wallenberg. Kyrkan invigdes på Knut Wallenbergs 60-årsdag den 18 maj 1913. Många kända konstnärer och rådgivare medverkade vid utformningen av kyrkan, nämligen Nathan Söderblom, Johnny Roosval, Carl Milles, Olle Hjortzberg, Filip Månsson, Oscar Brandtberg och Hugo Alfvén. Då kyrkan stod klar skänktes den av Knut och Alice Wallenberg till den nybildade församlingen.
Ferdinand Boberg (1860-1946) var en av sin tids främsta arkitekter. Hans stora genombrott kom med Gävle brandstation 1890 och han fortsatte sin arkitektbana med en mängd industribyggnader. Ferdinand Boberg har ritat flera av Stockholms mer kända byggnader som Rosenbad, NK, Centralpostkontoret på Vasagatan, Prins Eugens Waldemarsudde, Thielska galleriet och många andra byggnader. Till andra kyrkobyggnader ritade av Ferdinand Boberg hör bl a Alnö nya kyrka i Medelpad, 1893-96, Skagershults kyrka i Närke, 1896 och även ett begravningskapell på Gustavsbergs nya kyrkogård, 1923-25, som kom att bli hans sista verk.
Boberg var inte bara arkitekt utan också grafiker och formgivare och designade möbler, porslin, textilier m m.
Uppenbarelsekyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
Bankdirektören Knut Wallenberg hade redan 1889 förvärvat 1 000 hektar mark med 30 kilometer strand för att bygga ett samhälle där "den arbetsamme stockholmaren kunde vila ut och få möjlighet till rekreation vid rent vatten, i frisk luft, i sol och ljus". Badorten på Restaurangholmen, Saltsjöbanan och Grand Hotel blev grunden för en mycket snabb samhällsutveckling. Fram till 1913 hade Saltsjöbaden tillhört Nacka församling i kyrkligt hänseende men i takt med att samhället växte ökade behovet av en egen kyrka. Kyrk- och församlingsfrågan var under många år ett hett diskussionsämne i Saltsjöbaden. I maj 1913 delades Nacka församling och sedan dess har Saltsjöbaden varit egen församling med egen kyrka.
Knut Wallenberg gav 1910 i uppdrag åt arkitekten Ferdinand Boberg att rita och bygga en kyrka i Saltsjöbaden. Platsen för kyrkan vid Neglingeviken var redan reserverad enligt gällande plan, under beteckningen "kyrktomten". Boberg fick fria händer att lösa sin uppgift inom beräknad kostnadsram. Det enda villkoret var att kyrkan skulle stå färdig vid Wallenbergs 60-årsdag.
Som rådgivare i rituella och religiösa spörsmål tillkallade Boberg den dåvarande professorn i religionshistoria, sedermera ärkebiskopen, Nathan Söderblom samt docenten i konsthistoria Johnny Roosval. Kyrkan kom att gestaltas och uppkallas efter Nathan Söderbloms idéprogram kring uppenbarelsetanken, vilket tydligast kom till uttryck i kyrkorummets kalkmålningar och i kyrkans namn.
Boberg stod själv för en stor del av det skapande arbetet, vilket var vanligt under jugend-epoken då arkitekten gärna uppträdde som allkonstnär och utformade konstnärligt genomkomponerade miljöer. I Uppenbarelsekyrkan kom Bobergs berömda mångsidighet till uttryck i flera inredningsföremål som t ex järnsmiden, reliefornament, armatur, kyrksilver och textilier. För kyrkans konstnärliga utsmyckning inkallades flera av tidens mest kända konstnärer, bl a skulptören Carl Milles och professor Olle Hjortzberg. De dekorativa vägg- och takmålningarna utfördes av dekorationsmålarna Filip Månsson och Oscar Brandtberg efter Bobergs förlagor.
I och med att kyrkan överlämnades till församlingen fick den även full äganderätt till all fast inredning samt följande lösa inventarier: ett altarkors (krucifix), två kandelabrar, en kanna, en kalk, en mindre kalk, en patén, en vinbehållare, en oblatask, en brudkrona, två mässhakar, två mässkjortor med gördlar och halskläden, en altarduk, en kyrkvaktarekappa samt 100 psalmböcker. Makarna Wallenbergs villkor för gåvan var att de båda skulle begravas i kyrkans gravkor. För att gravkoret skulle underhållas i värdigt skick utan att drabba församlingens ekonomi, inrättade makarna en fond varifrån kostnader för underhållet kunde tas.
Församlingens kyrkogård med tillhörande kapell och klockstapel är belägen på Skogsö. Kyrkogård och kapell ritades av ingenjör Erik Bülow-Hübe och invigdes 1921. Anläggningen bekostades med medel från Järnvägsbolaget, två vänner till församlingen samt av Knut Wallenberg. 1972 tillkom en minneslund på kyrkogården.
Tjugo år efter att kyrkan uppförts donerade Wallenberg ytterligare pengar till ett kombinerat kommunalhus och församlingshus, vilket uppfördes på Neglinge gärde.
Saltsjöbadens och Tyresö församlingar var förenade till ett pastorat mellan åren 1923 och 1944. Därefter har Saltsjöbadens församling utgjort eget pastorat.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM, Stockholms läns museum, arkivet
Blom, Gösta, Gamla Saltsjöbaden, Minnen, Borås 1982
Bonnier, Ann Catherine, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987
Boethius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Cason, Sven Åke Cason, Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden, Idéprogram -arkitektur-utsmyckning. En vägledning för kyrkobesökare, Stockholm 1998
Hammarlund Larsson, Cecilia, Kulturhistoriska miljöer i Nacka, Stockholm 1987 Nilsson, Christina, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Schnell, Ivar, Kyrkorna i Södermanland. Nyköping 1965
Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003
Öst, Kerstin, Artikel ur Nackaboken 1980. Saltsjöbadens kyrka - byggnadshistoria, utsmyckning, Stockholm 1980
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Inventeringsår 2009
FÖRSAMLING 1995 - SALTSJÖBADEN
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: -, år 1900: -, år 1995: 8625
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Nacka 1913.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en höjd ovanför en vik av Baggensfjärden.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan byggdes 1910-1913 efter ritningar av Ferdinand Boberg. Rektangulär byggnad i tegel med mångkantigt kor i öster, sakristia i nordost och mitt emot sakristian i sydost ett torn med en framträdande portik mot söder. Ett litet torn rider på portikens tak. Tornets nedre del är inredd som gravplats för kyrkans donator med maka, Knut och Alice Wallenberg.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Huvudingången ligger i västra gaveln i vilken en trefönstergrupp är insatt. Portalen är omgiven av toureller. Portalens bronsportar är utförda av Carl Milles. Kring koret finns strävbågar. En terrass bildar en omgång runt koret; den går från nordost under strävbågarna och fortsätter längs kyrkan södra sida. I interiören har arkitekten bemödat sig om att koncentrera ljusflödena på altaret. Utöver fönstren i väster sitter ett fönster i vardera norra och södra väggen långt ner mot väster, samt i koret där de inte syns från långhuset. Väggarna är nedtill klädda med en panel av kalksten och marmor, ovanför denna täcker målningar av Olle Hjortzberg och Filip Månsson resten av ytorna. Altaruppsatsen av vit marmor står nästan mitt i koret, vilket ger utrymme för en rundgång bakom altaret. I altaruppsatsen ingår fyra reliefer i alabaster av Carl Milles. Inredningen är resultatet av ett sällsynt enhetligt formspråk vilket väl harmonierar med exteriören.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Inventeringsår 2016
Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden uppfördes mellan 1910 och 1913 efter ritningar av arkitekten Ferdinand Boberg och på bekostnad av Knut Wallenberg. Kyrkan invigdes på Knut Wallenbergs 60-årsdag den 18 maj 1913. Många kända konstnärer och rådgivare medverkade vid utformningen av kyrkan, nämligen Nathan Söderblom, Johnny Roosval, Carl Milles, Olle Hjortzberg, Filip Månsson, Oscar Brandtberg och Hugo Alfvén. Då kyrkan stod klar skänktes den av Knut och Alice Wallenberg till den nybildade församlingen.
Ferdinand Boberg (1860–1946) var en av sin tids främsta arkitekter. Hans stora genombrott kom med Gävle brandstation 1890 och han fortsatte sin arkitektbana med en mängd industribyggnader. Ferdinand Boberg har ritat flera av Stockholms mer kända byggnader som Rosenbad, NK, Centralpostkontoret på Vasagatan, Prins Eugens Waldemarsudde, Thielska galleriet och många andra byggnader. Till andra kyrkobyggnader ritade av Ferdinand Boberg hör bl a Alnö nya kyrka i Medelpad, 1893–96, Skagershults kyrka i Närke, 1896 och även ett begravningskapell på Gustavsbergs nya kyrkogård, 1923–25, som kom att bli hans sista verk.
Boberg var inte bara arkitekt utan också grafiker och formgivare och designade möbler, porslin, textilier m m.
Uppenbarelsekyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
Bankdirektören Knut Wallenberg hade redan 1889 förvärvat 1 000 hektar mark med 30 kilometer strand för att bygga ett samhälle där ”den arbetsamme stockholmaren kunde vila ut och få möjlighet till rekreation vid rent vatten, i frisk luft, i sol och ljus”. Badorten på Restaurangholmen, Saltsjöbanan och Grand Hotel blev grunden för en mycket snabb samhällsutveckling. Fram till 1913 hade Saltsjöbaden tillhört Nacka församling i kyrkligt hänseende men i takt med att samhället växte ökade behovet av en egen kyrka. Kyrk- och församlingsfrågan var under många år ett hett diskussionsämne i Saltsjöbaden. I maj 1913 delades Nacka församling och sedan dess har Saltsjöbaden varit egen församling med egen kyrka.
Knut Wallenberg gav 1910 i uppdrag åt arkitekten Ferdinand Boberg att rita och bygga en kyrka i Saltsjöbaden. Platsen för kyrkan vid Neglingeviken var redan reserverad enligt gällande plan, under beteckningen ”kyrktomten”. Boberg fick fria händer att lösa sin uppgift inom beräknad kostnadsram. Det enda villkoret var att kyrkan skulle stå färdig vid Wallenbergs 60-årsdag.
Som rådgivare i rituella och religiösa spörsmål tillkallade Boberg den dåvarande professorn i religionshistoria, sedermera ärkebiskopen, Nathan Söderblom samt docenten i konsthistoria Johnny Roosval. Kyrkan kom att gestaltas och uppkallas efter Nathan Söderbloms idéprogram kring uppenbarelsetanken, vilket tydligast kom till uttryck i kyrkorummets kalkmålningar och i kyrkans namn.
Boberg stod själv för en stor del av det skapande arbetet, vilket var vanligt under jugend-epoken då arkitekten gärna uppträdde som allkonstnär och utformade konstnärligt genomkomponerade miljöer. I Uppenbarelsekyrkan kom Bobergs berömda mångsidighet till uttryck i flera inredningsföremål som t ex järnsmiden, reliefornament, armatur, kyrksilver och textilier. För kyrkans konstnärliga utsmyckning inkallades flera av tidens mest kända konstnärer, bl a skulptören Carl Milles och professor Olle Hjortzberg. De dekorativa vägg- och takmålningarna utfördes av dekorationsmålarna Filip Månsson och Oscar Brandtberg efter Bobergs förlagor.
I och med att kyrkan överlämnades till församlingen fick den även full äganderätt till all fast inredning samt följande lösa inventarier: ett altarkors (krucifix), två kandelabrar, en kanna, en kalk, en mindre kalk, en patén, en vinbehållare, en oblatask, en brudkrona, två mässhakar, två mässkjortor med gördlar och halskläden, en altarduk, en kyrkvaktarekappa samt 100 psalmböcker. Makarna Wallenbergs villkor för gåvan var att de båda skulle begravas i kyrkans gravkor. För att gravkoret skulle underhållas i värdigt skick utan att drabba församlingens ekonomi, inrättade makarna en fond varifrån kostnader för underhållet kunde tas.
Församlingens kyrkogård med tillhörande kapell och klockstapel är belägen på Skogsö. Kyrkogård och kapell ritades av ingenjör Erik Bülow-Hübe och invigdes 1921. Anläggningen bekostades med medel från Järnvägsbolaget, två vänner till församlingen samt av Knut Wallenberg. 1972 tillkom en minneslund på kyrkogården. Tjugo år efter att kyrkan uppförts donerade Wallenberg ytterligare pengar till ett kombinerat kommunalhus och församlingshus, vilket uppfördes på Neglinge gärde.
Saltsjöbadens och Tyresö församlingar var förenade till ett pastorat mellan åren 1923 och 1944. Därefter har Saltsjöbadens församling utgjort eget pastorat.
År 1913 Invigning
Kyrkan invigs den 18 maj.
Anderljung, Åsa. (1998). Ombyggnader och förändringar i sju sörmländska kyrkor uppförda mellan 1892-1915. 60-poängsuppsats vid konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet..
Boëthius, Sven. (1948). Saltsjöbadens kyrka, Sörmländska kyrkor 116.
Kilström, Bengt Ingmar. (u.å). Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden.
Lindberg, Gunnar. (1956). Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden 1913-1938.
Schnell, Ivar. (1965). Kyrkorna i Södermanland.
Lilja, Kersti. (2008). Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden. Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden. Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.
. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö, "Boberg,Ferdinand:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin