Motivering (skydd): Västerledskyrkan har formen av en medeltida basilika med sidoställt klocktorn. Med de i munkförband murade tegelväggarna ger kyrkans yttre ett något ålderdomligt intryck samtidigt som det genombrutna tornet och de uppmurade horisontala gavelpartierna, som delvis döljer det flacka taket, är typiskt modernistiska drag. Kyrkan har en monumental placering uppe på en höjd. Med det höga tornet och västfasaden med sin höga och uppåt avsmalnande trappa som leder besökaren upp och in i kyrkan betonas ytterligare vertikaliteten. Kyrkorummet är stort men ändå sammanhållet.
Interiört är den stora kormålningen, som fyller hela den östra väggen, i fokus. De högt sittande fönstren ger ett speciellt ljus i rummet och de i stort sett odekorerade väggytorna med grov ytstruktur och det platta trätaket ger rummet en ålderdomlig prägel liksom arkaden mot sidoskeppet med sina kryssvalv. Bänkinredning, altare, predikstol och dopfunt har en stram, enkel och modern form. Den dämpade färgskalan håller samman rummet. Senare förändringar har, förutom den nya kororgeln, i huvudsak skett i samklang med den ursprungliga kyrkobyggnadens utformning.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
• det genombrutna, strama kyrktornet
• exteriörens i huvudsak slutna tegelmurar
• de i stort sett helt odekorerade väggytorna interiört
• Hugo Borgströms stora kormålning
• den högklassiga fasta inredningen som predikstol, dopfunt, glasmålningar m m • den begränsade färgskalan
• kyrkotomten med sin naturliga, klippiga terräng och barrträdsvegetation.
Inventeringsår (2004)
Västerledskyrkan är utformad som en tvåskeppig basilika i öst-västlig riktning med ett lägre och smalare sidoskepp mot söder. Koret i öster avslutas med en svagt utspringande rundad absid. En lägre byggnadsvolym som rymmer sakristian skjuter ut mot norr. Som en korsarm mot söder ligger en församlingssal, den s k Birgittasalen, med en terrass i natursten. En låg tillbyggnad för skrudkammare, entré för funktionshindrade m m har förlagts till huvudskeppets norra långsida. Intill huvudentrén i väster reser sig, i byggnadens sydvästra hörn, det 25 meter höga kyrktornet. Stommen är av tegel.
Fasaderna är av rött fogstruket tegel, murat i munkförband med dekor i form av ursparning av tegel som påminner om ålderdomliga bomlagshål i murverket. Det mycket flacka sadeltaket är klätt med koppar, delvis dolt av uppmurade gavelpartier. Klocktornet, också av tegel, är genombrutet av en hög och smal rundbågig klocköppning med två fritt hängande klockor, båda från byggnadstiden och tillverkade i K G Bergholtz´ klockgjuteri. Klocktornets platta tak kröns av ett enkelt kors i smidesjärn. I tornets ena hörn vilar en väldig grundsten av granit. Mot norr och söder är väggarna uppbrutna av rundbågade fönster och mot väster, ovan huvudentrén, finns ett stort runt fönster. En hög fritrappa av granit, avsmalnande uppåt och försedd med ett enkelt svart smidesräcke och armaturer på stolpar, leder upp till kyrkporten och vapenhuset. Kyrkporten är av furu och försedd med dekorativt järnsmide, komponerat av skulptören Robert Nilsson och utfört av ciselören Arnold Karlström. En kopparport på korets baksida med urna i relief var tänkt som entré till ett columbarium under kyrkan, vilket dock aldrig realiserades. Tillbyggnaden mot norr har fönsterformer som påminner om de små fyrkantiga fönstren i huvudentréns vindfång. Den är, liksom den ursprungliga byggnadskroppen, av rött tegel.
Det lilla vindfånget välkomnar kyrkobesökarna med Kristus med utsträckta armar, en al seccomålning i ett lunettfält, utförd av Ingrid Jövinger 1932. Genom det lilla och enkelt utformade vapenhuset, försett med skiffergolv, vitputsade väggar, trätak och en högt sittande fönsterrad med blyspröjsade fönster med katedralglas, leds man in i det 11 meter höga huvudskeppet som med sitt plana trätak påminner mycket om en klassisk basilika. Väggarna är försedda med en riven puts i brutet vitt och det laserade taket har bjälkar i rutmönster. Golvet är belagt med skiffer förutom i koret där det är av brun kalksten. Bänkinredningen har en enkel och stram form, laserad i ljust tegelrött och gulgrönt. Bänkkvarteren har golv av lackat trä. Mellan huvudskeppet och det betydligt lägre sidoskeppet i söder finns en fembågig arkad med fyra runda granitpelare med inskriptioner till minnet av fyra vid byggnadstiden på olika sätt aktuella personer; Ansgar (vars första besök på Birka 1100 år tidigare firades just då), Gustaf II Adolf (300-årsminnet av slaget vid Lützen), ärkebiskopen Nathan Söderblom och författaren Erik Axel Karlfeldt (som båda dog medan kyrkan byggdes). I del av sidoskeppet, vilket täcks av fem kryssvalv, finns likadan bänkinredning som i huvudskeppet.
Kyrkans väggar saknar i princip helt dekoration förutom korabsiden som är försedd med en gigantisk muralmålning, utförd i en blandning av al secco- och al frescoteknik. Den är utförd av arkitektens bror konstnären Hugo Borgström (1903-1976) och föreställer en Golgatascen med en ljusomstrålad Kristusgestalt. Altaret i granit pryds av ett smidesarbete i försilvrad koppar med en nattvardsscen samt hållare för sju ljus. Skulptören Robert Nilsson har ritat arbetet medan Arnold Karlström utfört det. Höga smala fönster på ömse sidor om absiden, ej synliga nerifrån kyrkorummet, gör att ljuset faller in på kormålningen och altaret. En bred trappa leder upp till koret.
Högt upp i nord- och sydmuren sitter vardera fem rundbågade fönster, försedda med gultonat katedralglas. Det lägre sidoskeppets fem fönster har glasmålningar av Einar Forseth med ett delvis profant motivval. Denne har även gjort målningen i det runda fönstret i västfasaden och i öster i det lilla f d dopkapellet. Dopfunten av granit har formen av en kub ställd på en cylindrisk pelare och är försedd med huggna inskriptioner. Även predikstolen är av granit och har en kubisk form, försedd med reliefer av Robert Nilsson med motiv som minner om polarforskaren Finn Malmgren. Under ljudtaket hänger en träskulptur föreställande S:t Mikael, också utförd av Robert Nilsson. Vid foten av den raka predikstolstrappan av sten står en statyett av Olaus Petri, skuren i sjödränkt ek av Bertil Nyström.
Huvudorgeln är från 1969, byggd av Olof Hammarbergs orgelbyggeri i Göteborg. Den har ett stramt formspråk och är målad i grått, försedd med trettio stämmor, varav ett par är kvar från den ursprungliga orgeln. Orgelläktaren har en svagt böjd front med en stor trärelief med motivet Musica sacra, Den heliga musiken, skulpterad av John Lundquist. I sidoskeppets förlängning österut står en kororgel med fem stämmor byggd 1957 av Åkerman & Lund, sekundärt laserad i ljusgrönt. Huvudskeppets takarmaturer av trä och metall är ritade av arkitekten Birger Borgström. Sidoskeppets lampetter har en något enklare form.
Genom en dörr strax öster om predikstolen kommer man via en trappa ner till den f d sakristian, dagens kyrkvärdsrum. Här finns tre mindre glasmålningar utförda av konstnären N A Berge från 1939 och en piscina i granit. Golvet är belagt med parkett och väggarna är vävklädda. I 1960-talets tillbyggnad väster därom ligger den nya sakristian, skrudkammare med textilförvaring, brud- och dopkammare samt en hiss med vilken kyrkan har blivit tillgänglig för handikappade. Redan när kyrkan byggdes fanns planer på en tillbyggnad. Birger Borgström hade också markerat en möjlig tillbyggnad mot norr genom stora rundbågar i kyrkorummets nordvägg, som således var tänkta att öppnas upp varvid kyrkan skulle bli treskeppig. Sonen Hans Borgströms tillbyggnad kom att placeras i samma läge men utan direktkontakt med kyrkorummet.
På ömse sidor om kororgeln leder två smala dörrar in till den s k Birgittasalen, en församlingssal som ursprungligen kunde stå i förbindelse med kyrkorummet genom ett sänkbart väggparti, som fanns där kororgeln är placerad idag. Birgittasalen har parkettgolv, vävklädda väggar, trätak samt rundbågade blyspröjsade fönster med katedralglas. I bottenvåningen finns ytterligare samlingsrum och kök samt en separat entré från sydfasaden.
Övriga inventarier
Många av kyrkans textilier såsom mässhakar, antependier etc är tillverkade till kyrkans invigning av Ateljé Licium och Libraria. Även nattvardssilvret är från 1932, ritat av arkitekten Birger Borgström och tillverkat av Arnold Karlström medan dopskålen och dopvattenkannan i silver har tillkommit senare. De är ritade av en av kyrkans präster, Lennart Håkansson, och tillverkade av silversmeden Thorbjörn Groth. I Birgittasalen finns en statyett av brons föreställande den heliga Birgitta som gett namn åt salen, utförd av skulptrisen Signe Ehrenborg-Lorichs.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.
Fasadkulör (2004): Röd
Byggnadsdel (2004): Absid, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2016
Grundstenen till Västerledskyrkan lades i november 1931. Redan i december året därpå kunde kyrkan invigas. Arkitekt var Birger Borgström (1890–1964). Av allt att döma är Västerledskyrkan den enda kyrkan han ritat. Han har stått för ritningarna till ett flertal bostadshus i Stockholm, bl a det s k Götgatspalatset med Göta Lejon 1928, och var också en av arkitekterna till Västerbron i Stockholm och Råsunda fotbollsstadion, båda från 1930-talet. Västerledskyrkan byggdes till på slutet av 1960-talet enligt ritningar av Hans Borgström (född 1922), son till Birger Borgström.
Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
HISTORIK
För att lösa den stora bostadsbristen i Stockholms innerstad började staden i början av 1900-talet förvärva en rad stora gårdar utanför stadsgränsen i syfte att exploatera marken för bostadsbebyggelse.
1908 köpte staden bl a Äppelviken och Alvik. Stadsplaner lades snart ut och trädgårdsstäder efter engelskt och tyskt mönster började byggas här på 1910-talet. 1916 inkorporerades Bromma socken med Stockholms stad.
På grund av det snabbt ökande invånarantalet i Bromma församling började uppförandet av ytterligare en kyrka diskuteras under 20-talet. Den medeltida Bromma kyrka räckte inte till och låg dessutom för långt bort för många församlingsbor. Inte heller det församlingshus som uppförts i Bällsta 1925 eller de tillfälliga gudstjänstlokaler som inrättats i skolhusen i t ex Alvik och Äppelviken förslog.
Till minne av polarforskaren och äppelvikssonen Finn Malmgren, som störtade i polarisen 1928, startades en insamling till ett kyrkbygge. Olika alternativa placeringar diskuterades innan valet föll på kvarteret Harsprånget uppe på Västerledshöjden, där man för övrigt tidigare hade firat friluftsgudstjänster. En arkitekttävling utlystes och tretton arkitekter bjöds in att lämna sina bidrag. Det segrande förslaget var ”Påsk”, ritat av Birger Borgström som för övrigt bodde i Bromma.
Den 8 november 1931 lades grundstenen, som man hämtat uppe på höjden och som syns i tornets sydvästra hörn. Fjärde söndagen i advent 1932 invigdes kyrkan av ärkebiskop Erling Eidem i närvaro av bl a kung Gustav V. Det var mycket diskussioner kring namnet på den nya kyrkan innan det slutligen fastställdes till det helt profana Västerledskyrkan.
Vid mitten av 1940-talet var Bromma Sveriges folkrikaste församling. Det dröjde till 1955 innan en församlingsdelning genomfördes varvid Västerleds församling tillkom.
År 1932 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Arkitekt: Birger Borgström
År 1932 Invigning
År 1934 Fast inredning - glasmålning
Sidoskeppets fem glasmålningar tillkommer.
Konstnär: Einar Forseth
År 1942 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket byggs om.
År 1942 Fast inredning - läktare
Orgelläktaren förstoras genom att djupet utökas. Barriären får en svagt rundad form och förses med en trärelief av skulptören John Lundqvist.
Konstnär - Skulptör: John Lundqvist
År 1942 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgelfasaden förnyas.
År 1968-1969 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Huvudorgeln får en ny orgelfasad med delvis bevarat orgelverk
År 1968-1969 Fast inredning - altare
Träaltaret byts ut mot ett altare i granit.
År 1974 Fast inredning - glasmålning
Västfasadens runda fönster förses med glasmålning.
Konstnär: Einar Forseth
År 1983 Fast inredning - orgel
Kororgeln (från 1957) flyttas hit från Hässelby Gårds kapell.
År 2002 Fast inredning - bänkinredning
En bänkrad på vardera sida av mittgången längst bak tas bort. Bänkinredningen målas om i samma kulör som tidigare.
År 2005 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring.
Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990.
Lindhagen, Suzanne. (2008). Västerledskyrkan. Västerledskyrkan, Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Borgström,Birger:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin