Motivering (skydd): Arkitekten Hakon Ahlberg har i Mälarhöjdens kyrka blandat drag av äldre traditionellt kyrkobyggande med moderna krav på ett funktionellt kyrkorum. Den sekundära tillbyggnaden i branten mot öster har, trots sin anpassade utformning vad beträffar material och färg, påtagligt förändrat bilden av kyrkan nerifrån Mälarhöjdens centrum. Kyrkan ligger inte längre som en solitär uppe på berget, vilket den ursprungligen gjorde. Dess ljusa och strama exteriör står i stark kontrast till kyrkorummets betydligt mörkare interiör. Kyrkans tillkomst på frivillig väg kan i någon mån sägas prägla både den enkla exteriören och kyrkorummet med sina helt odekorerade tegelväggar och med några få undantag avsaknad av dekorativ utsmyckning. De högt placerade fönstren ger ett begränsat ljusflöde i rummet som helhet medan det höga fönstret i väster ger ett koncentrerat ljus i kontrast till det mörka koret. Genom att den sekundära korutbyggnaden är utformad i samklang med det ursprungliga kyrkorummets gestaltning ger kyrkan trots detta tillägg ett välbevarat och samlat intryck. Korets glasmålning är i sitt formspråk tidlös.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: " den ljusa och strama exteriören
" kyrkorummets odekorerade tegelväggar och avsaknaden av dekorativ utsmyckning " den genomtänkta ljusföringen i kyrkorummet som bildar stora kontraster mellan ljust och mörkt " takets dekormålning.
Inventeringsår (1998)
Se historik
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Mälarhöjdens kyrka ligger i Mälarhöjden, en villastadsdel i Stockholms sydvästra förorter. Den är placerad högt uppe i branten på ett berg, ovanför Mälarhöjdens T-banestation, varifrån man har en milsvid utsikt över bl a Mälaren. Kyrkan har ett centralt läge i stadsdelen, "mitt i byn", omgiven av villabebyggelse från olika tider av varierad karaktär.
Kyrkomiljön
Kyrkobyggnaden har med sin placering uppe på ett berg ett mycket fritt läge. Som fotgängare kan man ta sig direkt upp till kyrkan via branta trappor nerifrån Slättgårdsvägen medan bilister måste köra runt för att komma till Sporrgränd, en återvändsgränd som slutar uppe på höjden med Mälarhöjdens kyrka. Den sekundära tillbyggnaden är placerad i branten mot kyrkans östra fasad. Kyrkobyggnaden är omgiven av naturmark förutom den lilla platsen framför den nuvarande huvudentrén, som är stensatt. Här står en skulpturalt formad granitbrunn, Livsträdet, utförd av Håkan Bonds (f 1927).
Kyrkobyggnaden
Mälarhöjdens kyrka är en enskeppig kyrka, placerad i nord-sydlig riktning med ett rakavslutat kor i söder och ett litet klocktorn, vidbyggt i sydost. Den entré som är placerad på långhusets västfasad var den ursprungliga huvudentrén, som via ett vapenhus leder direkt in i kyrkorummet. Idag nyttjas ingången till tillbyggnaden för församlingslokaler också som entré till själva kyrkan. Kyrkans stomme är av tegel.
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Mälarhöjdens kyrka ligger i Mälarhöjden, en villastadsdel i Stockholms sydvästra förorter. Den är placerad högt uppe i branten på ett berg, ovanför Mälarhöjdens T-banestation, varifrån man har en milsvid utsikt över bl a Mälaren. Kyrkan har ett centralt läge i stadsdelen, "mitt i byn", omgiven av villabebyggelse från olika tider av varierad karaktär.
Anläggningen
Kyrkobyggnaden har med sin placering uppe på ett berg ett mycket fritt läge. Som fotgängare kan man ta sig direkt upp till kyrkan via branta trappor nerifrån Slättgårdsvägen medan bilister måste köra runt för att komma till Sporrgränd, en återvändsgränd som slutar uppe på höjden med Mälarhöjdens kyrka. Den sekundära tillbyggnaden är placerad i branten mot kyrkans östra fasad. Kyrkobyggnaden är omgiven av naturmark förutom den lilla platsen framför den nuvarande huvudentrén, som är stensatt. Här står en skulpturalt formad granitbrunn, Livsträdet, utförd av Håkan Bonds (f 1927).
Kyrkobyggnaden
Mälarhöjdens kyrka är en enskeppig kyrka, placerad i nord-sydlig riktning med ett rakavslutat kor i söder och ett litet klocktorn, vidbyggt i sydost. Den entré som är placerad på långhusets västfasad var den ursprungliga huvudentrén, som via ett vapenhus leder direkt in i kyrkorummet. Idag nyttjas ingången till tillbyggnaden för församlingslokaler också som entré till själva kyrkan. Kyrkans stomme är av tegel.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Mälarhöjdens kyrka uppfördes 1927-29 med Mälarhöjdens kyrkostiftelse som byggherre och invigdes 1929. Arkitekt var Hakon Ahlberg (1891-1984), prästson från Halland. Hans morbror var kyrkoherde i Brännkyrka församling, som Mälarhöjden tidigare ingick i, vilket kan förklara de många uppdrag Ahlberg hade för denna församling. Han ritade t ex dess prästgård, för övrigt hans första verk (1917), församlingshuset i Liljeholmen (1925) och Brännkyrkagården, ett hem för gamla i Hägersten (1931). Andra kyrkor i stiftet signerade Ahlberg är den precis samtida Stora Sköndals kyrka och Vilunda kyrka i Upplands Väsby (1974). Malmbergets kyrka (1945) och S:t Hans kyrka i Lund (1970) är andra exempel på hans kyrkobyggande. Ahlberg har under sina nästan sextio år som verksam arkitekt också ritat en del bostadsbebyggelse men är kanske framförallt känd som sjukhusarkitekt. Mälarhöjdens kyrka byggdes till med församlingslokaler 1990 ritade av Åkerblads arkitektkontor, Nils-Gunnar Nilsson.
Redan under det sena 1800-talet uppfördes en hel del sommarvillor i det område längs södra Mälarstranden, som kom att få det idylliska namnet Fridhem. Enda kommunikationen var länge ångbåtarna som lade till vid Fridhems brygga. Spårvägen som drogs ut hit 1913 möjliggjorde en exploatering av villor för åretruntboende. Avståndet till församlingens kyrka, Brännkyrka kyrka, upplevdes av många av nybyggarna som alltför stort. I den stadsplan som fastställdes för området 1923 avsattes en tomt för en kyrkobyggnad, kv Orgelbyggaren 1, uppe i branten på det berg som dominerar hela stadsdelen. Samma år påbörjade frivilliga krafter arbetet med olika typer av insamlingar och dörrknackningsaktioner för att skaffa fram medel till uppförandet av ett "kapell". 1926 bytte området namn från Fridhems Villastad till Mälarhöjden. Året därpå bildades Mälarhöjdens kyrkostiftelse, som kom att fungera som byggherre för kyrkan. Den invigdes på pingstdagen 1929. 1967 ägde en tillbyggnad av koret rum, också med Hakon Ahlberg som arkitekt. Kyrkostiftelsen ägde och förvaltade kyrkan ända fram till den 1 januari 1984 då den "mot skäligt vederlag" överlämnades till Hägerstens församling, till vilken Mälarhöjden hörde sedan församlingsdelningen 1957. 1990 invigdes de tillbyggda församlingslokalerna.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SSM Stockholms stadsmuseums arkiv
Ahlberg, H, Kapell vid Mälarhöjden, Byggmästaren 1928, Stockholm 1928
Bengtsson, R, Konsten och konstnärerna i Mälarhöjdens kyrka, Stockholm 1995 Bengtsson, R m fl, Mälarhöjdens kyrka, broschyr, Stockholm 1989
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Paulsson, E och Rudberg, E, Hakon Ahlberg. Arkitekt & humanist, Stockholm 1994 Söderström, G m fl, Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stadsdelar i ytterstaden. Stockholm 2003. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.
HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Kyrkan ligger på krönet av en brant klippa. Enkel, rektangulär form med plåtklätt tak sadeltak och ljusgråa, slätputsade murytor. Entrén är på västra långsidan och vänd mot en gångväg längs branten. Litet kyrkorum med fasta långbänkar, fasadtegelväggar och träpanelat tak. Ett kor med rundfönster mot söder tillbyggdes 1964. På motsatta gaveln en liten sal med strängbar öppning så att den vid behov kan möbleras som en fortsättning på kyrkorummet. På ömse sidor trappor till en övervåning. Den ena från förrummet till läktaren. Den andra till en liten, sedermera slopad, bostad. Lågt klocktorn med sakristia på östra långsidan framme vid koret.
Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990
Inventeringsår 2016
Redan under det sena 1800-talet uppfördes en hel del sommarvillor i det område längs södra Mälarstranden, som kom att få det idylliska namnet Fridhem. Enda kommunikationen var länge ångbåtarna som lade till vid Fridhems brygga. Spårvägen som drogs ut hit 1913 gjorde det möjligt att exploatera villor för åretruntboende. Avståndet till församlingens kyrka, Brännkyrka kyrka, upplevdes av många av nybyggarna som alltför stort.
I den stadsplan som fastställdes för området 1923 avsattes en tomt för en kyrkobyggnad, kv Orgelbyggaren 1, uppe i branten på det berg som dominerar hela stadsdelen. Samma år påbörjade frivilliga krafter arbetet med olika typer av insamlingar och dörrknackningsaktioner för att skaffa fram medel till uppförandet av ett ”kapell”. 1926 bytte området namn från Fridhems Villastad till Mälarhöjden. Året därpå bildades Mälarhöjdens kyrkostiftelse, som kom att fungera som byggherre för kyrkan. Den invigdes på pingstdagen 1929.
1967 byggdes koret till, med Hakon Ahlberg som arkitekt. Kyrkostiftelsen ägde och förvaltade kyrkan ända fram till den 1 januari 1984, då den ”mot skäligt vederlag” överlämnades till Hägerstens församling, till vilken Mälarhöjden hörde sedan församlingsdelningen 1957. 1990 invigdes de tillbyggda församlingslokalerna
År 1990 Nybyggnad
Nybyggnad - Invigning av tillbyggnad för församlingslokaler Kyrkorummet får entré från öster istället för den ursprungliga i väster. Östfasadens lilla utvändiga trappa som ursprungligen ledde upp till kyrktornets tornrum tas bort,
nya takarmaturer i kyrkorummet m m. Arkitekt Nils-Gunnar Nilsson, Åkerblads arkitektkontor.
Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990.
Lindhagen, Suzanne. (2008). Mälarhöjdens kyrka. Mälarhöjdens kyrka, Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin