Motivering (skydd): Skå kyrka fick sitt nuvarande utseende efter en brand 1695. När kyrkan återuppbyggdes 1702 tillfogades det medeltida långhuset med sakristia ett polygonalt avslutat kor och en tvärarm i söder . Kyrkans huvudingång förlades till tornet och fönstren fick sitt nuvarande utseende med delvis bevarade järnsmideskarmar. Det 1858 ombyggda tornet med huv, lanternin och spira bidrar till kyrkans 1800-talskaraktär.
Interiört bevarar kyrkorummet plan och valv från 1702 års ombyggnad. Inredningen är från flera tidsskeden i kyrkans historia. Samtida med ombyggnaden 1702 är altaruppsatsen och predikstolen, utförda i likartad barock, konstverket Kristus begråtes signerad av J D Schwartz 1701 samt ett par malmkronor.
Från 1800-talet härrör den vitmålade orgelläktaren med förgyllda lister. Att kyrkan används i stor utsträckning till musikframföranden framgår av orgeln från 1797 som står i södra tvärarmen sedan1967men även av två flyglar, ett piano och en cembalo.
Moderna drag i kyrkans inredning återspeglas i 1909 års öppna bänkinredning vars gavelkrön sågats av och blålaserats 1964. Från 1960-talet är även den fyrkantiga dopfunten i granit samt en oljemålning av konstnären Aldo Altomare. Till kyrkans sentida föremål hör en nytillverkad dopfunt av trä från 2005.
Att tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
· kyrkan bevarar till delar medeltida murverk och valv
· kyrkans nuvarande plan och fönstrens järnsmideskarmar är bevarade från 1702 års ombyggnad
· kyrkan har med sitt valmade, utsvängda sadeltak, lagt med svartplåt i småplåtsformat, en karaktäristisk form med ett idag ovanligt takmaterial som härrör från 1858 års takomläggning
· altaruppsatsen och predikstolen i likartad barock samt en av kyrkorummets oljemålningar och ett antal malmkronor är tillkomna vid 1702 års ombyggnad
· kyrkomiljön, omfattande kyrkan, kyrkogården omgiven av gråstensmur och trädkrans av hamlade träd, utgör tillsammans med äldre kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar en sammanhållen miljö av äldre karaktär och ingår som en värdefull del i omgivande kulturlandskap.
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Skå kyrka ligger på Färingsö vid vägen mot Färentuna. Området utgörs av den centrala skåbygden med den medeltida kyrkan i ett dominerande öppet läge i landskapet. Kring kyrkan utbreder sig en slätt som begränsas av skogsklädda berg- och moränhöjder.
Genom området löper landsvägen som fått sin nuvarande raka sträckning under 1900-talet. I kyrkans närhet ligger Färingsöns största forntida gravfält som visar på bygdens tidiga centrala betydelse. Intill kyrkan ligger kyrkskolan bestående av fyra skolbyggnader samt lärarbostad, samtliga rödfärgade, tidstypiska byggnader från 1800- och tidigt 1900-tal.
Kyrkomiljön
Den äldsta kyrkogården kring kyrkan är omgärdad av en kallmurad gråstensmur. Den härrör huvudsakligen från 1700-talet och omges av en trädkrans med hamlade träd. Huvudingången i muren har vitputsade tegelstolpar med tak av järnplåt, krönta av järnkors på kulor från 1956 efter ritningar av arkitekt B Schill.
1927 utvidgades kyrkogården utanför muren åt väster efter ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt, som också är begravd intill kyrkan. Den utvidgade delen omgärdas av en kallmurad gråstensmur av sprängsten och en trädkrans av björkar. Ingången från den äldre kyrkogården är genom en öppning i muren, omgiven av grindstolpar av granit. Kyrkogården har ytterligare en ingång i norr. Den är försedd med järngrindar och togs upp 1956.
Ytterligare en utvidgning västerut utfördes 1982, då även en minneslund anlades. Utvidgningen är omgärdad av en tallhäck med gravkvarter avgränsade av häckar. I anslutning till kyrkogården uppfördes samtidigt ett bårhus och ett garage/redskapsbod. Bårhuset är vitputsat med svartmålat plåttäckt sadeltak. Ett av rummen är inrett med grått kalkstensgolv och kalkstensaltare. Redskapsboden är klädd med röd fasspontpanel täckt av ett sadeltak med tvåkupigt tegel.
Kyrkogården har markbeläggning av gräs och grusade gångar med undantag för en asfalterad gång från den äldre kyrkogården till 1927 års utvidgning. På den äldsta kyrkogården har ett flertal äldre grusade stenramar intill gravvårdar har tagits bort till förmån för gräsytor. Ett antal bevarade äldre gravvårdar är placerade väster om kyrkan.
Kyrkobyggnaden
Efter en brand 1695 återuppbyggdes den medeltida kyrkan och fick sin nuvarande form. Kyrkan förlängdes till en salkyrka med polygonalt kor i öst, vapenhuset revs och den södra tvärarmen byggdes. Fönsteröppningarna fick sin nuvarande form och försågs med järnsmidesbågar. Huvudingången förlades till väst och ingången i söder murades igen. 1858 fick kyrkan sitt nuvarande torn efter ritningar av arkitekten Ludvig Hawerman.
Kyrkan är uppförd av gråsten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Det medeltida murverket är bevarat i den västra gavelmurens hörnpartier på båda sidor om tornet. Långhusets västra del fram till sakristian samt sakristian har också kvar sitt medeltida murverk.
Inventeringsår (2005)
Omgivningen
Skå kyrka ligger på Färingsö vid vägen mot Färentuna. Området utgörs av den centrala skåbygden med den medeltida kyrkan i ett dominerande öppet läge i landskapet. Kring kyrkan utbreder sig en slätt som begränsas av skogsklädda berg- och moränhöjder.
Genom området löper landsvägen som fått sin nuvarande raka sträckning under 1900-talet. I kyrkans närhet ligger Färingsöns största forntida gravfält som visar på bygdens tidiga centrala betydelse. Intill kyrkan ligger kyrkskolan bestående av fyra skolbyggnader samt lärarbostad, samtliga rödfärgade, tidstypiska byggnader från 1800- och tidigt 1900-tal.
Anläggningen
Den äldsta kyrkogården kring kyrkan är omgärdad av en kallmurad gråstensmur. Den härrör huvudsakligen från 1700-talet och omges av en trädkrans med hamlade träd. Huvudingången i muren har vitputsade tegelstolpar med tak av järnplåt, krönta av järnkors på kulor från 1956 efter ritningar av arkitekt B Schill.
1927 utvidgades kyrkogården utanför muren åt väster efter ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt, som också är begravd intill kyrkan. Den utvidgade delen omgärdas av en kallmurad gråstensmur av sprängsten och en trädkrans av björkar. Ingången från den äldre kyrkogården är genom en öppning i muren, omgiven av grindstolpar av granit. Kyrkogården har ytterligare en ingång i norr. Den är försedd med järngrindar och togs upp 1956.
Ytterligare en utvidgning västerut utfördes 1982, då även en minneslund anlades. Utvidgningen är omgärdad av en tallhäck med gravkvarter avgränsade av häckar. I anslutning till kyrkogården uppfördes samtidigt ett bårhus och ett garage/redskapsbod. Bårhuset är vitputsat med svartmålat plåttäckt sadeltak. Ett av rummen är inrett med grått kalkstensgolv och kalkstensaltare. Redskapsboden är klädd med röd fasspontpanel täckt av ett sadeltak med tvåkupigt tegel.
Kyrkogården har markbeläggning av gräs och grusade gångar med undantag för en asfalterad gång från den äldre kyrkogården till 1927 års utvidgning. På den äldsta kyrkogården har ett flertal äldre grusade stenramar intill gravvårdar har tagits bort till förmån för gräsytor. Ett antal bevarade äldre gravvårdar är placerade väster om kyrkan.
Kyrkobyggnaden
Efter en brand 1695 återuppbyggdes den medeltida kyrkan och fick sin nuvarande form. Kyrkan förlängdes till en salkyrka med polygonalt kor i öst, vapenhuset revs och den södra tvärarmen byggdes. Fönsteröppningarna fick sin nuvarande form och försågs med järnsmidesbågar. Huvudingången förlades till väst och ingången i söder murades igen. 1858 fick kyrkan sitt nuvarande torn efter ritningar av arkitekten Ludvig Hawerman.
Kyrkan är uppförd av gråsten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Det medeltida murverket är bevarat i den västra gavelmurens hörnpartier på båda sidor om tornet. Långhusets västra del fram till sakristian samt sakristian har också kvar sitt medeltida murverk.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Skå kyrka är uppförd under 1100-talets andra hälft. Efter en brand 1695 byggdes kyrkan om men bevarar medeltida murverk i långhuset och i sakristian från 1300-talet. Kyrkans torn är byggt 1858 efter ritningar av arkitekten Ludvig Hawerman.
Skå kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom riksintresse för kulturmiljövården.
Skå har satts i samband med den "Kol de sco" som hade sitt säte här och som på 1180-talet uppträdde som motkonung mot sin svåger kung Knut Eriksson och dräptes. Skå kyrka uppfördes under 1170-80-talet och kan möjligen ha varit Kols gårdskyrka.
Ursprungligen hade kyrkan ett kort långhus med ett kvadratiskt troligen absidförsett kor, en plan som är utmärkande för den vanligaste romanska kyrkotypen. Ett ovanligt drag var ett runt torn som anslöt till långhusets västra del. Tornet kan möjligen ursprungligen ha varit en fristående kastal som senare tillfogats kyrkan. Liknande torn uppförda i försvarssyfte återfinns i Skåne och Holstein. Under 1300-talet förlängdes kyrkans kor och en sakristia byggdes till. Ett vapenhus tillfogades i söder under 1400-talet. Det runda tornet revs troligen under 1600-talet för att ersättas av ett kvadratiskt. Efter en brand 1695 förlängdes kyrkan till en salkyrka med polygonalt kor, vapenhuset revs och en tvärarm tillfogades i söder. 1858 byggdes ett nytt torn.
På 1300-talet skrevs Skå Ska och senare omväxlande Ska, Skaa och Skå. Tillsammans med Sånga, Färentuna och Hilleshög kyrkor tillhör Skå kyrka Färingsö församling.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Kjell Nordin, fastighetsansvarig i Färingsö församling
Boëthius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Bratt, Peter, Mälaröarna kulturhistoriska miljöer, Gällivare 1994
Nilsson, Christina och Westerberg, Ove, Kyrkguiden, Stockholm 1995
Svanberg, Jan, Upplands kyrkor, Skå kyrka, Ekerö 1998
Tuulse, Armin, Sveriges kyrkor, Uppland, Band VI, Häfte 3, Volym 79, Färentuna Härad, Stockholm 1957
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
Inventeringsår 2016
Skå kyrka är uppförd under 1100-talets andra hälft. Efter en brand 1695 byggdes kyrkan om, men bevarar medeltida murverk i långhuset och i sakristian från 1300-talet. Kyrkans torn är byggt 1858 efter ritningar av arkitekten Ludvig Hawerman.
Skå kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom riksintresse för kulturmiljövården.
Skå har satts i samband med den ”Kol de sco” som hade sitt säte här och som på 1180-talet uppträdde som motkonung mot sin svåger kung Knut Eriksson och dräptes. Skå kyrka uppfördes under 1170–80-talet och kan möjligen ha varit Kols gårdskyrka.
Ursprungligen hade kyrkan ett kort långhus med ett kvadratiskt, troligen absidförsett kor, en plan som är utmärkande för den vanligaste romanska kyrkotypen. Ett ovanligt drag var ett runt torn som anslöt till långhusets västra del. Tornet kan möjligen ursprungligen ha varit en fristående kastal som senare tillfogats kyrkan. Liknande torn uppförda i försvarssyfte återfinns i Skåne och Holstein. Under 1300-talet förlängdes kyrkans kor och en sakristia byggdes till. Ett vapenhus tillfogades i söder under 1400-talet. Det runda tornet revs troligen under 1600-talet för att ersättas av ett kvadratiskt. Efter en brand 1695 förlängdes kyrkan till en salkyrka med polygonalt kor, vapenhuset revs och en tvärarm tillfogades i söder. 1858 byggdes ett nytt torn.
På 1300-talet skrevs Skå Ska och senare omväxlande Ska, Skaa och Skå. Tillsammans med Sånga, Färentuna och Hilleshög kyrkor tillhör Skå kyrka Färingsö församling.
År 1634 Nyanläggning - Inhägnad
Bogårdsmur täckt av brädtak och rappad omtalas.
År 1650 Nyanläggning - Inhägnad, staket
Stiglucka uppförs
År 1681 Nybyggnad
Nybyggnad - Ny klockstapel uppförs.
År 1695 Brand
Kyrkan brinner. En stor del av inredningen förstörs. Alla valv utom långhusets mellersta valv och sakristians valv skadas och rivs. Vapenhuset och koret rivs. Trappan till predikstolen ändras.
År 1848 Ändring - Inhägnad, mur
Huvudingången genom muren i norr tillkommer och förses med kantställda tegelstolpar. Stigluckorna rivs.
År 1858 Rivning
Klockstapeln rivs.
År 1927 Utvidgning - Begravningsplats
Kyrkogården utvidgas i väst efter ritningar av E Lallerstedt.
Arkitekt: Lars-Erik Lallerstedt
År 1956 Nyanläggning - Inhägnad, mur
Vitputsade tegelstolpar byggs efter ritningar arkitekten B Schill.
Den nya kyrkogården får en ingång åt norr. Reparation av kyrkogårdsmur.
Yttre fasadarbeten, lagning och omfärgning. Ommålning av tak och fönsterbänkar.
Predikstol och altarring målas
Arkitekt: Bernhard Schill
År 1982 Nybyggnad
Nybyggnad - Utvidgning av kyrkogården. Minneslund anläggs.
Nybyggnad av bårhus och garage
Sundström, Lisa. (2008). Skå kyrka. Skå kyrka. Kyrkokarakterisering år 2005 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin