Motivering (skydd): Vårby Gårds kyrka är byggd 1975 i Vårby, en av miljonprogrammets stadsdelar söder om Stockholm. Kyrkan är ritad av arkitekten Harald Thafvelin som här skapat en egenartad och starkt självständig monumentalbyggnad, en mycket tidig representant för det postindustriella byggandet i Sverige.
Byggnadens material och färger såväl utvändigt som invändigt är en anpassning till dramatiken i landskapet och ett medel att framhäva artskillnaden mellan den vita kyrkodelen och de röda mer profant fungerande delarna av byggnaden. Kyrkan i vitt kalksandstegel och församlingshemmet i rött tegel markerar tydligt byggnadens olika funktioner. Församlingshemmets fasad mot vägen och bostadsområdet är slät, enkel och sluten medan kyrkan har ett kraftfullt formspråk och rikligt med tydliga detaljer.
Kyrkan är ett tidigt exempel på kyrkorum ordnat efter principen "Circumstantes" där altarbordet är placerat fritt i rummet. Kyrkorummets möblering är flexibel och saknar riktning. Altare, dopfunt och predikstol samt ljusbärare, nummertavla och sakristians skrudskåp är utformade av arkitekten Harald Thafvelin och målade av konservator Bruno Ekblom. Armaturerna i mässing försedda med koltrådslampor är tillverkade av smeden Jan Westin, nattvardssilver och dopskål av silversmeden Martin Öhman och den textila skruden komponerad av Anna-Lisa Odelqvist Kruse och tillverkad av Libraria.
Församlingsdelens färgsättning i huvudvåningarna präglas av kraftiga färger i blått och rött enligt ett strikt schema. Harald Lindbergs väggmålning "Mälarsvit" pryder Mälarsalen.
Att tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
· kyrkan är unik och utgör ett av postmodernismens främsta byggnadsmonument i Sverige.
Inventeringsår (1999)
Se historik
Inventeringsår (2004)
Omgivningen
Vårby Gårds kyrka är centralt belägen invid Vårby Gårds centrum och T-bana. Den ligger i stadsdelen Vårby som gränsar till Stockholms stad, Ekerö och Botkyrka kommuner. Vårbyfjärden och Albysjön utgör gräns i väster. Bebyggelsen består av miljonprogrammets flerbostadshus från 1960- och 70-talen samt ett bostadsområde på Myrstuguberget tillkommet under 1980-talet, ritat av arkitekten Ralph Erskine.
Kyrkomiljön
Kyrkotomten ligger strax söder om Vårby Gårds centrum i en sluttning ner mot Mälaren intill ett vikingatida gravfält. Den består av ett delvis bortsprängt berg och mellan kyrkan och bergssidan bildas en öppen plats som fungerar som "kyrkbacke". Från Vårby allé finns infart till bilparkering inom kyrkotomten och från Vårby Gårds centrum leder en gångväg fram till kyrkan. I vinkeln mellan kyrka och församlingshus står en klockstapel rest av fyra spiror och med ett spetsigt sadeltak. Klockan i stapeln är gjuten 1975 av Bergholtz klockgjuteri i Stockholm och invigdes den 18 december 1977.
Kyrkoanläggningen
Kyrkan saknar tydlig riktning då altaret är placerat i mitten av kyrkorummet. Byggnadens stomme är utförd i betong och stålbalkar.
Inventeringsår (2004)
Omgivningen
Vårby Gårds kyrka är centralt belägen invid Vårby Gårds centrum och T-bana. Den ligger i stadsdelen Vårby som gränsar till Stockholms stad, Ekerö och Botkyrka kommuner. Vårbyfjärden och Albysjön utgör gräns i väster. Bebyggelsen består av miljonprogrammets flerbostadshus från 1960- och 70-talen samt ett bostadsområde på Myrstuguberget tillkommet under 1980-talet, ritat av arkitekten Ralph Erskine.
Anläggningen
Kyrkotomten ligger strax söder om Vårby Gårds centrum i en sluttning ner mot Mälaren intill ett vikingatida gravfält. Den består av ett delvis bortsprängt berg och mellan kyrkan och bergssidan bildas en öppen plats som fungerar som "kyrkbacke". Från Vårby allé finns infart till bilparkering inom kyrkotomten och från Vårby Gårds centrum leder en gångväg fram till kyrkan. I vinkeln mellan kyrka och församlingshus står en klockstapel rest av fyra spiror och med ett spetsigt sadeltak. Klockan i stapeln är gjuten 1975 av Bergholtz klockgjuteri i Stockholm och invigdes den 18 december 1977.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan saknar tydlig riktning då altaret är placerat i mitten av kyrkorummet. Byggnadens stomme är utförd i betong och stålbalkar.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Vårby Gårds kyrka uppfördes åren 1974-75 och invigdes den 25 maj 1975 av biskop Ingmar Ström. Den är ritad av arkitekt Harald Thafvelin, som här åstadkommit en kyrkobyggnad, som blivit vida känd för sin arkitektur och färgsättning. Skulptören Birger Boman var med vid planeringen och byggandet av kyrkan. Den är en av Sveriges första postmoderna byggnader präglad av en färgglad och fantasifull arkitektur.
Harald Thafvelin (1920-1995) var verksam som arkitekt från mitten av 1940-talet, först som anställd men från 1961 med egen verksamhet i Stockholm och från 1978 som professor i formlära vid Lunds Tekniska högskola. Han har ritat såväl villor som stadsplaner och Vårby Gårds kyrka föregicks av kyrkogårdar i Vreta kloster, Arboga och Stora Tuna, församlingshem i Eskilstuna samt kyrkorestaureringar i Mo, Knivsta, Husby Oppunda, Degerfors, Anderstorp och Huddinge.
Kyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och den tillhörande kyrkotomten.
För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 6-10 §.
S: t Mikaels församling, bildad den 1 januari 1989 genom delning av Huddinge församling, omfattar Vårby och Segeltorp med drygt 20 000 invånare. En stor del av befolkningen i Vårby har utländsk bakgrund och i kyrkan firas gudstjänst på flera språk.
Från mitten av 1940-talet verkade en kyrklig arbetskrets för att en kyrka skulle uppföras i Vårbydelen av Huddinge. Under 1960- och 1970-talen byggdes stora bostadsområden i Vårby. Behovet av en kyrka med samlingslokaler var stort och församlingens önskemål redovisades i ett detaljerat program som omfattade kyrka med 250 sittplatser och förvaringsmöjligheter för ytterligare 100 stolar samt församlingslokaler och pastorsexpedition. Vidare skulle kyrkan ligga inom behörigt avstånd från tunnelbanan och vara väl anpassad för rörelsehindrades möjligheter att ta sig fram till anläggningen. Förändringar gjordes i stadsplanen för den centrala delen av Vårby Gård för att ge plats åt anläggningen och arkitekten Harald Thafvelin fick uppdraget att i nära samarbete med kyrkorådet rita kyrka och församlingsgård. Däri ingick även att svara för färgsättning, utsmyckning och inredning samt projektering av marken runt byggnaden.
I ett tal i kyrkan i samband med orgelns invigning 1978 har Harald Thafvelin uttryckt följande tankar: "Grekisk form från Jesu tid har inspirerat mig. Eller snarare. Det är deras tankar som format mig. Jag har format i min tur". Arkitekten har utgått ifrån att upplevelsen av arkitekturen blir starkare om helheten separeras i delar och frigörs från varandra. I Vårby Gårds kyrka har detta tillämpats fullt ut. Kyrkan är sammansatt av detaljer och byggnadsdelar där det mesta har en djupare mening än vad det första intrycket ger. Färgspelet har stor betydelse där klara färger samspelar på ett oväntat sätt med varandra, med rummen och med byggnaden.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.
HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Anläggningen står emot en bakomliggande, delvis undansprängd bergshöjd. Murverket skiftar mellan gult fasadtegel och grå kalksandsten. Taklistband av träpanel i svart och rött under flacka takfall med omväxlande stort och litet språng. Klockstapel av enkel stolpresning med brant träpaneltak. Entrén till kyrkorummet från söder med liten förplats mot sluttningen. Interiören med kalksandsten och varierad takuppbyggnad av träpanelsutfackningar i stomme av stålbalkar, stödda på fristående pelare. Sidoaltare i kapellutbyggnad. Rörlig möblering med altarbord av trä, ambon och lätta, lösa trästolar.
Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990
Inventeringsår 2016
Vårby Gårds kyrka uppfördes åren 1974–75 och invigdes den 25 maj 1975 av biskop Ingmar Ström. Den är ritad av arkitekt Harald Thafvelin, som här åstadkommit en kyrkobyggnad, som blivit vida känd för sin arkitektur och färgsättning. Skulptören Birger Boman var med vid planeringen och byggandet av kyrkan. Den är en av Sveriges första postmoderna byggnader präglad av en färgglad och fantasifull arkitektur.
Harald Thafvelin (1920–1995) var verksam som arkitekt från mitten av 1940-talet, först som anställd men från 1961 med egen verksamhet i Stockholm och från 1978 som professor i formlära vid Lunds Tekniska högskola. Han har ritat såväl villor som stadsplaner och Vårby Gårds kyrka föregicks av kyrkogårdar i Vreta kloster, Arboga och Stora Tuna, församlingshem i Eskilstuna samt kyrkorestaureringar i Mo, Knivsta, Husby Oppunda, Degerfors, Anderstorp och Huddinge.
Kyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1990. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och den tillhörande kyrkotomten.
För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 6–10 §.
S:t Mikaels församling, bildad den 1 januari 1989 genom delning av Huddinge församling, omfattar Vårby och Segeltorp med drygt 20 000 invånare. En stor del av befolkningen i Vårby har utländsk bakgrund och i kyrkan firas gudstjänst på flera språk.
Från mitten av 1940-talet verkade en kyrklig arbetskrets för att en kyrka skulle uppföras i Vårbydelen av Huddinge. Under 1960- och 1970-talen byggdes stora bostadsområden i Vårby. Behovet av en kyrka med samlingslokaler var stort och församlingens önskemål redovisades i ett detaljerat program som omfattade kyrka med 250 sittplatser och förvaringsmöjligheter för ytterligare 100 stolar samt församlingslokaler och pastorsexpedition. Vidare skulle kyrkan ligga inom behörigt avstånd från tunnelbanan och vara väl anpassad för rörelsehindrades möjligheter att ta sig fram till anläggningen. Förändringar gjordes i stadsplanen för den centrala delen av Vårby Gård för att ge plats åt anläggningen och arkitekten Harald Thafvelin fick uppdraget att i nära samarbete med kyrkorådet rita kyrka och församlingsgård. Däri ingick även att svara för färgsättning, utsmyckning och inredning samt projektering av marken runt byggnaden.
I ett tal i kyrkan i samband med orgelns invigning 1978 har Harald Thafvelin uttryckt följande tankar: ”Grekisk form från Jesu tid har inspirerat mig. Eller snarare. Det är deras tankar som format mig. Jag har format i min tur”.
Arkitekten har utgått ifrån att upplevelsen av arkitekturen blir starkare om helheten separeras i delar och frigörs från varandra. I Vårby Gårds kyrka har detta tillämpats fullt ut. Kyrkan är sammansatt av detaljer och byggnadsdelar där det mesta har en djupare mening än vad det första intrycket ger. Färgspelet har stor betydelse där klara färger samspelar på ett oväntat sätt med varandra, med rummen och med byggnaden.
Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990.
Nilsson, Gunilla. (2008). Vårby Gårds kyrka. Vårby Gårds kyrka. Kyrkokarakterisering år 2004 av Stockholms stadsmuseum på uppdrag av Stockholms stift. Publicerad 2008 av Stockholms stift.
. ISBN: .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin