Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Hallsbergs sockenkyrka är belägen på en markant höjd i omgivande slättlandskap. Kyrkan ligger i ett väl sammanhållet sockencentrum med församlingshem, prästgård, f.d. kyrkskola samt kyrkstall. Järnvägen går förbi omedelbart söder om kyrkogården.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Hallsbergs sockenkyrka ligger på en höjd och omgärdas av murade stödmurar. Huvudentrén till kyrkogården ligger i väster, i axel med kyrkans västentré. Det är en bred entré med låga huggna grindstolpar av granit. Från entrén leder en bred asfalterad gång upp mot kyrkan där den delar sig och går på var sida runt kyrkan. På kyrkogårdens äldsta del närmast kyrkan finns ett stort antal äldre gravar, många med stenram och några med kätting och staket av smide. Kring den äldre delen av kyrkogården, som ligger högre än utvidgningarna, löper en äldre trädkrans.
Kyrkogården är utvidgad i tre etapper. Vid kyrkans södra entré leder en gång till trappan till den första utvidgningen i söder. Den omgärdas av en planterad tallhäck. Ett av kvarteren har stramt klippta rygghäckar samt toppigt formklippta tujor. I sydväst på denna del finns ett bisättningsrum murat i kalksten. Nästa utvidgning från 1931 kallad Östra kyrkogården finns öster om kyrkan. Den är i två nivåer och nås från den södra utvidgningen och från utvidgningen nordöst om kyrkan kallad Norra kyrkogården. Även denna del omgärdas av en tallhäck och avgränsas av en planterad oxelhäck samt en rad av äldre träd mot utvidgningen i norr. Längs med gångarna finns planterade björkar. Entrén i norr, ut mot den senaste utvidgningen och parkeringen, har grindstolpar av granit med inskriptionen ”Anno 1931”. Den Norra kyrkogården tillkom sent 1960-tal och den första gravsättningen ägde rum 1970. Denna del omgärdas av tujor i öster och av en vall med planterade tallar i norr. Det som ger denna del sin speciella karaktär är de många formklippta toppiga tujor som är placerade med ca två meters mellanrum i det läge, som så kallade rygghäckar brukar ha. Här finns även minneslund samt urngravar.
KYRKAN- Hallsbergs sockenkyrka består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr samt västtorn. Ingångar finns i väster samt mitt på långhusets sydsida. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i vitt med rundbågiga fönsteröppningar. Långhusets sadeltak är lagt med svart bandplåt, sakristians sadeltak är lagt med skiffer. Tornets svängda huv och lanternin är av kopparplåt.
Troligtvis uppförde här under medeltiden en kyrka av sten. Det var en tornlös kyrka utan valv med sakristia i norr och vapenhus i söder. Det konstaterades vid en renovering 1957 att delar av den medeltida kyrkan finns kvar i långhusets syd- och nordmur. Sakristian är troligtvis i sin helhet senmedeltida.
1819-23 ombyggdes den medeltida kyrkan i nyklassicistisk stil, varvid den fick sin nuvarande längsmala form. Därvid förlängdes kyrkan dels åt öster med ett tresidigt avslutat kor, dels åt väster, där även ett torn med enkelt utformad huv uppfördes. Den senmedeltida sakristian med sin romanska öppning mot koret och sin ålderdomliga, järnbeslagna dörr bevarades. 1827 fick kyrkan sin nya predikstol och först 1829 var kyrkan färdig.
1893 utfördes en för sin tid typisk renovering. Kyrkan fick bland annat nya fönsterbågar av gjutjärn. Långhuset erhöll nytt trägolv och ny öppen bänkinredning. Kyrkorummets väggar och tak försågs med dekorationsmålningar.
1924 försågs kyrkans torn med en ny tornhuv av kopparplåt med en öppen lanternin krönt med ett kors. Invändigt målades kyrkorummets inredning, väggar och tak om.
1944 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt E. Lundberg. Vid denna restaurering strävade man efter att utplåna renoveringen från 1893. I kyrkorummet höjdes bland annat golvet i koret, där det tillkom en ny sluten altarring. Långhuset försågs med ny fast bänkinredning och sakristian restaurerades.
1957 genomfördes en utvändig renovering. Vid fasadrenoveringen blottades murverket och man kunde konstatera att den medeltida kyrkan ingår i den nuvarande byggnaden. Kyrkans portar kopparbeslogs och den ursprungliga sydportalens gotiska omfattning frilades.
1970 genomgick kyrkan en omfattande restaurering under ledning av arkitekt J. Alton. Utvändigt omfärgades fasaderna med vit kalkfärg och takets skiffer ersattesav plastbehandlad galvaniserad plåt, endast sakristian behöll sitt skiffertak. Invändigt byggdes bland annat en läktarunderbyggnad i väster. Kyrkorummets inredning, väggar och tak målades om. Altartavlan flyttades och ersattes med en textiltriptyk och ett medeltida krucifix. Samtliga fönster försågs med klarglas och sakristians fasta inredning togs bort.
1995 genomfördes en renovering, även denna gång, under ledning av arkitekt J. Alton. Invändigt tog man bort bakersta bänken på var sida om mittgången och läktarunderbyggnaden byggdes om. Bänkarna målades och gavs en ny färgsättning. I koret placerades ett nytt flyttbart altare. Utvändigt utfördes putslagning och avfärgning av kyrkans fasader samt en handikappramp anordnades vid södra entrén. I samband med anläggandet av denna ramp påträffades invid kyrkans södra vägg 15 medeltida gravar med skelett från 31 individer, C 14-daterade till 1250-1440.
1999 utfördes invändiga åtgärder då predikstolens ursprungliga färgsättning rekonstruerades. Den medeltida altarskivan gavs ett nytt underrede och flyttades fram för att ge möjligheten till att fira gudstjänsten versus populum.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Hallsbergs sockenkyrka med kyrkogård, prästgård, församlingshem, kyrkstall och f.d. skola utgör ett samlat äldre sockencentrum. Kyrkans lokalisering i landskapet är ett tydligt exempel på hur kyrkan i och med järnvägens framdragande hamnade i periferin i förhållande till bebyggelsen. Kyrkans exteriör har en nyklassicistisk karaktär med sydportal, ljudöppningar flankerade av pilastrar, slätputsad takfot samt rundbågiga fönsteröppningar. Tornhuven från 1924 med sin något kraftiga utformning har anpassats till kyrkans nyklassicistiska utformning.
Kyrkorummet med sitt tunnvalv, tresidigt avslutade kor och rundbågiga fönster har en nyklassicistisk prägel med bevarad och delvis återskapad inredning.
1970-talets renovering med sin textila altarprydnad, belysningsarmatur samt läktarunderbyggnad är representativ för sin tid och samspelar väl med övrig inredning.
Interiörens äldre bevarade inventarier som använts redan i den medeltida kyrkan vittnar om kyrkans historia.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan med kyrkogård och omgivande bebyggelse utgör ett samlat sockencentrum
- Interiörens nyklassicistiska prägel med moderna inslag från 1970-talet
- Den ovanliga dopfunten från 1600-talet föreställande en präst i ämbetsdräkt med delvis bevarad bemålning.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Indraget, Torn - Väster
Inventeringsår (2007)
(10000 tecken) Hallsbergs nyklassicistiska sockenkyrka innehåller delar av en medeltida kyrka i sina väggar. Det är en salkyrka med tresidigt korparti i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tornets bottenvåning fungerar som vapenhus.
Tak: Långhuset har sadeltak lagt med svart bandplåt, valmat över koret. Sakristian har sadeltak lagt med skiffer. Tornets svängda huv samt öppna lanternin krönt av ett kors är av kopparplåt.
Fasad: Kyrkans murade fasader är spritputsade med släta portaler i väster och söder samt profilerad takfot. På sydväggen finns höger om befintlig port en i putsen frilagd medeltida, spetsbågig portalomfattning av sten. Fasaden är avfärgad i vit kulör. På korets östra vägg finns en minnestavla, svart med vitmålade bokstäver. Där står Ombyggnad Konung Carl XIV Johan Sjette regeringsår PS, 5,8. Sockeln av natursten är frilagd. Häng- och stuprör är av koppar.
Den västra portalen är slät och stickbågig. Den södra portalen flankeras av kannelerade pilastrar som bär upp ett tympanonfält med årtalet 1822. Tornets ljudöppningar flankeras av släta pilastrar. Tornet har en konsolfris av trä troligtvis målad i brun kulör.
Fönster: Kyrkans fönster är rundbågiga med gotiserande drag, bågar och spröjs av järn. Sakristians fönster är rundbågigt men mindre och med enklare utformning på spröjsen. I långhusets västra fasad på var sida om tornet finns två mindre stickbågiga fönster i två luft med båge och spröjs av trä. I tornets norra och södra fasad finns ett runt fönster med båge och spröjs av trä. Solbänkar av sedimentär bergart.
Dörrar: Den västra porten består av en kopparklädd pardörr med 12 stycken falsade, mindre skivor i varje dörrblad. Ovanför finns ett stickbågigt ljusinsläpp gjort i trä målat i grön kulör. I söder en pardörr klädd med kopparplåt med tolv markerade fyllningar i varje dörrblad. Ovanför dörren ett halvcirkelformat fält, även det av koppar med fyllningar (som ett lunettfönster). Sakristian har en svart enkeldörr av trä med rundad överdel. Dörren är klädd med panel i rombmönster.
LÅNGHUS – Kyrkan har ett högt och smalt rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti. Rummet täcks av ett vitputsat tunnvalv som avslutas mot väggarna med en gesims. Väggarna är putsade och avfärgade i en bruten vit kulör med en gråmålad bröstning. Innerdörren mot tornet består av en pardörr av trä med glas i övre delen, dörrarna är laserade i guldocker. Innerdörren vid södra entrén är en pardörr av trä med tre fyllningar i varje blad målad i två nyanser av grått. Ovanför dörren finns ett rundbågigt spröjsverk av trä med en textil med en soluppgång. Ytterporten är av trä med tre fyllningar i varje dörrblad.
Långhusets golv består av oljat trägolv. Norra och södra väggen har vardera tre rundbågiga fönsteröppningar. Fönstren är i tre luft med bågar av trä målade i en grågrön kulör, översta luften har spröjs med gotiserande drag.
LÄKTARUNDERBYGGNAD – Läktarunderbyggnad i väster med wc och brudkammare. Brudkammaren har väggar klädda med skivor med en bröstpanel laserad i gulbrun kulör. Rummet täcks av brädklätt tak målat i ljust grå kulör. Fönster i norr i två luft med båge och spröjs av trä målat i grått. Dörren är en enkeldörr av trä med fyra fyllningar laserad i ljust brungul kulör.
KOR - Kyrkorummets tresidigt avslutade korparti markeras genom ett något förhöjt korgolv belagt med hyvlade kalkstensplattor. Väggar och tak är lika långhus. Koret har två rundbågiga fönsteröppningar, ett i nordost och ett i sydost, båda lika långhus.
VAPENHUS - Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med kalkstensplattor, en trappa av kalksten leder upp till långhuset. Taket täcks av ett plant trätak med snedställd taklist som dekorationsmålats med en äggstav i grått och svart.
Väggarna är putsade och avfärgade vita. Ytterporten är en pardörr av trä med tre fyllningar i varje dörrblad, laserad lika pardörren mot kyrkorummet. Ovanför dörren finns ett ljusinsläpp med en relativt grov spröjs målat i lika kulör som porten. På insidan av porten finns en äldre port, en stickbågig pardörr av trä med kopparklädd utsida.
SAKRISTIA – Sakristian är vidbyggd på långhusets norra sida. Väggarna och det tunnvälvda taket med ojämn struktur är putsat och avfärgat i vitt. I den romanska öppningen mot kyrkorummet finns en järnbeslagen dörr av trä målad i svart kulör. Ytterdörren består av en rundbågig trädörr, innanför finns ett smalt vindfång med en innerdörr i trä med fyra fyllningar. Sakristian har ett rundbågigt fönster i norra väggen.
TORNVÅNINGAR – I samma våning som läktaren, bakom orgeln, finns ett rum. Rummet täcks av ett plant tak av skivor målat i en ljusgrå kulör. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Golvet är lagt med linoleum. Rummet har ett rundbågigt fönster i västra muren med fönsterbågar och spröjs av trä målad i en grågrön kulör.
FAST INREDNING
ALTARE –Fristående murat och putsat altare med tre stycken fristående doriska kolonner av kalksten placerade framför det murade fundamentet. Ovanpå vilar en medeltida altarskiva av kalksten. Underredet till altaret tillkom 1999.
BÄNKINREDNING – Sluten bänkinredning som återställdes vid renoveringen 1944 och fick sin nuvarande färgsättning vid renoveringen 1995. Dörrarna och skärmarna är målade i ljusgrå kulör, fyllningarna på dörrarna är marmorerade och rygg och sits är målade i en ljusgul kulör.
PREDIKSTOL – Fyrsidig predikstol med en fyllning på varje sida. Ljudtaket har i underkant ett draperi och kröns av ett kors. Predikstolen och ljudtaket är målade i vitt och guld. Predikstolen är tillverkad 1827 av snickarmästare Per Erik Sohlman, Örebro.
ORGEL – Orgeln är placerad på läktaren i långhusets västra del. Orgelverket är från 1971 och är tillverkat av Fredriksborgs Orgelbyggeri, Hilleröd. Fasaden som är målad i grönt och guld är från kyrkans första orgel från 1858.
LÄKTARE – Läktaren i kyrkorummets västra del bärs upp av grönmarmorerade pelare. Läktarbarriären är rak med något framskjutande mittparti över mittgången. Barriären har tre liggande fyllningar med ram av pärlstav, fyllningarna är dekorerade med reliefornament. Läktaren är målad i två nyanser av grönt samt guld. Barriären är försedd med ett skyddsräcke av järn. Orgelläktaren uppfördes omkring 1827 av snickarmästare Sellberg från Örebro.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARPRYDNAD – Altarprydnad av ett medeltida krucifix på en textil triptyk dekorerad med guldtråd. Vid inventeringstillfället 2007 flankerades mittsektionen med det medeltida krucifixet av tillfälliga dekorationer. Ovanför altarprydnaden finns det allseende ögat med strålar och moln vilken hört till tidigare altaruppsats.
KNÄFALL – Knäfallet är en del av tidigare altarring som 1999 gjordes delbart och flyttbart i tre sektioner. En del av detta stod vid inventeringstillfället i koret. Knäfallet har tre fyllningar och är målat i vitt med detaljer av guld och rött.
DOPFUNT – Ovanlig dopfunt från 1663 utformad som en präst i ämbetsdräkt och med rester av bemålning. Dopfunten är skänkt av den dåvarande kyrkoherden Laurentius Edbergius. Det finns ytterligare två sådana dopfuntar i Örebro län, i Ljusnarsbergs kyrka och i Sköllersta, den sistnämnda finns på Örebro läns museum.
NUMMERTAVLA – Rektangulär, tvåsidig nummertavla med ram av trä målad i grått och guld. Ramen har konkavt avskurna hörn. Nummertavlan sitter i ett stativ på korets södra vägg.
Fasadkulör (2007): Vit
Byggnadsdel (2007): Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2013
Landsförsamlingens kyrka av sten är byggd på 1200-talet. Vid en ombyggnad 1819-24 försågs den med tresidigt kor och förlängdes betydligt i väster. Dessutom byggdes ett torn.
1100-1550-tal:
Kyrkans byggnadshistoria är oviss. Av den medeltida kyrkan som troligtvis var tornlös utan valv med sakristia i norr och vapenhus i söder, återstår delar av såväl långhusets syd- som nordmur. Sakristian är troligtvis i sin helhet senmedeltida.
1800-tal:
1819-23 ombyggdes den medeltida kyrkan i nyklassicistisk stil, varvid den fick sin nuvarande längsmala form. Därvid förlängdes kyrkan dels åt öster med ett tresidigt avslutat kor, dels åt väster, där även ett torn med enkelt utformad huv uppfördes. Den senmedeltida sakristian med sin romanska öppning mot koret och sin ålderdomliga, järnbeslagna dörr bevarades. 1827 fick kyrkan sin nya predikstol och först 1829 var kyrkan färdig.
1854 försågs kyrkan med nytt tak av skiffer.
1893 utfördes en för sin tid typisk renovering. Kyrkan fick bland annat nya fönsterbågar av gjutjärn. Långhuset erhöll nytt trägolv och ny öppen bänkinredning. Kyrkorummets väggar och tak försågs med dekorationsmålningar.
1900-tal:
1924 försågs kyrkans torn med en ny tornhuv. Invändigt målades kyrkorummets inredning, väggar och tak om.
1944 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt E. Lundberg. Vid denna restaurering strävade man efter att utplåna renoveringen från 1893. I kyrkorummet höjdes bland annat golvet i koret, där det tillkom en ny sluten altarring. Långhuset försågs med ny fast bänkinredning och sakristian restaurerades.
1957 genomfördes en utvändig renovering. Vid fasadrenoveringen blottades murverket och man kunde konstatera att den medeltida kyrkan ingår i den nuvarande byggnaden. Kyrkans portar kopparbeslogs och den ursprungliga sydportalens gotiska omfattning frilades. Samma år uppförs ett nytt gravkapell och bisättningsrum på kyrkogården.
1970 genomgick kyrkan en omfattande restaurering under ledning av arkitekt J. Alton. Utvändigt omfärgades fasaderna med vit kalkfärg och takets skiffer byttes ut mot plastbehandlad galvaniserad plåt, endast sakristian behöll sitt skiffertak. Invändigt byggdes bland annat en läktarunderbyggnad i väster med utrymmen för wc, väntrum, kapprum samt förråd. Kyrkorummets inredning, väggar och tak målades om. Altartavlan flyttades och ersattes med en textiltriptyk och ett medeltida krucifix. Samtliga fönster försågs med klarglas och sakristians fasta inredning togs bort.
1995 genomfördes en renovering, även denna gång, under ledning av arkitekt J. Alton. Invändigt tog man bort bakersta bänken på var sida om mittgången och läktarunderbyggnaden byggdes om. Bänkarna målades och gavs en ny färgsättning. I koret placerades ett nytt flyttbart altare. Utvändigt utfördes putslagning och avfärgning av kyrkans fasader samt anordnades en handikappramp vid södra entrén. I samband med anläggandet av en handikapprampen påträffades invid kyrkans södra vägg 15 medeltida gravar med skelett från 31 individer, C 14-daterade till 1250-1440.
1999 utfördes invändiga åtgärder, då predikstolens ursprungliga färgsättning rekonstruerades. Den medeltida altarskivan gavs ett nytt underrede och flyttades fram för att ge möjligheten till att fira gudstjänsten versus populum.
År 1200-1550 Nybyggnad
Under medeltiden uppfördes en kyrka av sten med sakristia i norr och vapenhus i söder.
År 1586 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Koret dekorerades med kalkmålningar.
År 1663 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt utformad som en prästman.
Skänktes av kyrkoherden Laurntius Edbergius.
År 1787 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats i barockstil inköptes från Svennevads kyrka 1787. Hänger idag bakom orgeln.
År 1821-1830 Fast inredning - bänkinredning
Ny sluten bänkinredning
År 1821-1830 Fast inredning - altarring
Ny altarring
År 1821-1830 Fast inredning - läktare
Ny läktare uppfördes i väster. Läktarbarriär av snickarmästare Sellberg, Örebro
År 1826-1827 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol
Hantverkare - Snickare: Per Erik Sohlman
År 1829 Underhåll - målningsarbete, interiör
Inredningen målades om, däribland predikstolen.
År 1854 Underhåll - takomläggning
Skiffertak ersatte tegeltak.
År 1858 Fast inredning - orgel
Kyrkans första orgel, placerades på en läktare som byggdes ovan befintlig.
År 1860 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla föreställande Jesus i Getsemane.
Konstnär: E Wahlqvist
År 1893 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Nya fönsterbågar av gjutjärn. Nytt trägolv, ny öppen bänkinredning och ny genombruten altarring, målade i ekfärg.
Dekorationsmålning på väggar, tak och i koret.
Konstnär: Aron Järndahl
År 1924 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ny orgel bakom den gamla fasaden, orgeln flyttades ner till den nedersta läktaren.
År 1924 Teknisk installation - värme
Installation av centralvärme och el.
År 1924 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Bland annat fick taket ny dekor, målade band med rosor, fönstersmygarna försågs med en ornamental bård.
Målningar av läraren vid Karlskoga praktiska läroverk Ture Andersson
Dekorationer av Lundström, Stockholm
År 1924 Underhåll - målningsarbete, interiör
Väggar och tak målades. Altarring, predikstol, läktarfasad samt bänkar målades om.
År 1957 Underhåll - exteriör
Utvändig fasadrenovering, putsen knackades ner och ny puts avfärgades i vitt. Den ursprungliga sydportalens gotiska omfattning togs fram. Portarna kopparbeslogs. Västra och södra entrén fick nya trappor.
År 1970 Underhåll - målningsarbete, interiör
Väggar och tak målades om. Bänkarna målades i rött och grönt. Predikstol, orgel och orgelläktare samt altarring målades i en färgsättning i två nyanser grön kulör.
År 1970 Underhåll - takomläggning
Skiffertaket på långhuset ersattes med plastbehandlad galvaniserad plåt.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1970 Underhåll - Omputsning, exteriör
Utvändigt omfärgades fasaderna med vit kalkfärg.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1970 Specifika inventarier - textilskåp
Nytt textil- och skrudskåp.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1970 Teknisk installation - el
Ny el-installation, ny armatur
Arkitekt: Jerk Alton
År 1970 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan flyttades, ersattes med textiltriptyk och medeltida krucifix.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1970 Teknisk installation - värme
Ny värmeinstallation
År 1971 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk
År 1995 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Ny handikappramp vid södra entrén.
Arkitekt: Amelie Boson
Arkitekt: Jerk Alton
Arkitekt: Leif Göthberg
År 1995 Arkeologisk undersökning
I samband med anläggandet av denna handikapprampen påträffades invid kyrkans södra vägg 15 medeltida gravar med skelett från 31 individer, C 14-daterade till 1250-1440.
År 1995 Underhåll - Omputsning, exteriör
Utvändigt putslagades och avfärgades fasaderna.
Arkitekt: Amelie Boson
Arkitekt: Jerk Alton
Arkitekt: Leif Göthberg
År 1995 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändigt avfärgades väggar och tak.
Arkitekt: Amelie Boson
Arkitekt: Jerk Alton
Arkitekt: Leif Göthberg
År 1995 Fast inredning - bänkinredning
Bakersta bänken på var sida om mittgången togs bort. Bänkarna målades om och fick ny färgsättning. Manövercentral byggdes in i bänk
Arkitekt: Amelie Boson
Arkitekt: Jerk Alton
Arkitekt: Leif Göthberg
År 1995 Fast inredning - altare
Nytt, flyttbart altare.
Arkitekt: Amelie Boson
Arkitekt: Jerk Alton
Arkitekt: Leif Göthberg
År 1995 Teknisk installation - el
Ny armatur
Arkitekt: Amelie Boson
Arkitekt: Jerk Alton
Arkitekt: Leif Göthberg
År 1995 Specifika inventarier - textilskåp
Nytt textilskåp för antependier.
Arkitekt: Amelie Boson
Arkitekt: Jerk Alton
Arkitekt: Leif Göthberg
År 1999 Fast inredning - altare
Den medeltida altarskivan fick nytt underrede.
Altaret flyttades fram.
År 1999 Fast inredning - altarring
Altarringen gjordes delbar i tre sektioner och målades i vitt och guld.
År 1999 Fast inredning - predikstol
Predikstolens ursprungliga färgsättning i vitt och guld rekonstruerades.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin