Motivering (skydd): Karlskoga kyrka är i sina äldsta delar från 1500-talets slut och är därmed stadens äldsta byggnad och den avspeglar bruksetableringen och befolkningsökningen i området under 1600- och 1700-talen.
Den korsformade kyrkan är efter tillbyggnader vid 1700-talets början exteriört välbevarad och utgör ett fint exempel på barockens träkyrkobyggnadskultur i regionen. Golvet i kyrkans västra del sluttar kraftigt mot väster. Kyrkorummet präglas av flera tidsskikt, bland annat med altartavla från 1686 i stram barockstil och målningar i korets valv från 1723. Predikstolen från 1774 är utförd i sengustaviansk stil. Från 1800-talets mitt märks orgelfasad i nyklassicistisk stil samt läktarbarriärer och altarring med svarvade balusterdockor. Tidstypiska öppna bänkar från 1800-talets slut. Rummet präglas också av 1940-talets återrestaurering med framtagande bland annat takmålningar i koret. Dagens kraftiga färgsättning på bänkar, liksom genomförd anpassning till ökade krav på ett mångsidigt användande av kyrkorummet, härrör från renoveringar från 1900-talets slut av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Målningarna i den äldsta kyrkans kor, som sedan 1700-talets början används som sakristia, har ett konst- och kulturhistoriskt högt värde och avspeglar det svenska efterreformatoriska kyrkmåleriet.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrka och kyrkomiljö: - kyrka och kyrkogård utgör en samlad miljö med 500-årig kontinuitet och fungerar som historisk symbol och tidsdokument i den moderna stadsmiljön
- kyrkans föga förändrade exteriör är en god representant för barockträkyrkobyggandet i Bergslagsområdet - sakristian och dess målningar är ett nationellt omistligt kulturarv och så ömtåligt att endast varsamma underhålls- och konserveringsåtgärder är tänkbara
- kyrkorummets prägel av fyra tidsskickt; altaruppsats från 1686, dopfunt, takmålningar i kor och predikstol från 1700-tal, orgelfasad, altarring, läktarbarriärer och bänkar från 1840-talet samt bänkarnas dominerande färgsättning från 1980-tal
- det välvda kortakets bevarade dekormåleri
- det västra vapenhusets ålderdomliga karaktär med gammalt stocklås, tredingstak och inbyggda skåp - kyrkogården med sina häckomgärdade gravplatser hör till de bäst bevarade i Örebro län
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2003)
Kyrkobyggnaden är en timrad korskyrka, med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia i öster samt västtorn. De spånklädda fasaderna är rödmålade under valmade, spåntäckta sadeltak. Rundbågade, småspröjsade fönster är brunmålade. Ingång sker genom tornets bottenvåning i väster och i korsarmsgavlarna mot söder och norr.
I norr och söder finns små brunmålade vapenhus eller vindfång av trä med kupolformat, spånklätt tak. Takens insidor är gulmålade och mitt i taket hänger en stor glasarmatur. En brunmålad, rundad dörr med ristade rombmönster leder in i kyrkan. Kyrkan vilar på en stensockel. Spånorna på fasaden finns i elva olika utföranden. Spånorna på taket är rundade förutom i takfoten där de har spetsform. I takfallen finns mot söder och norr takkupor för ljusinsläpp på läktarna. Hängrännor och stuprör är av koppar. Vattnet leds ner i dagbrunnar av gjutjärn. Tornet som är klätt med rundade spånor saknar fönster. Porten mot väster är rektangulär och brunmålad med fiskbensmönster och försedd med ett överljus. Under takfoten finns åt respektive väderstreck två rundbågade, tjärade ljudluckor. Tornspiran är klädd med kopparplåt och kröns av ett klot, ett kors, en vindflöjel i form av en tupp och allra överst en stjärna. Mot väster finns en rund urtavla vars klockverk slår två gånger per timma. Fasaden på sakristian har blandade spånor och ett rundat fönster mot öster. Mot norr finns en rektangulär, plåtklädd dörr och en nygjuten trappa.
Kyrkorummet har formen av ett grekiskt kors med en tresidig, förhöjd koravslutning i öster. Väggarna har en gråmålad bröstpanel och däröver en ockragul putsad vägg. Taken är täckta av tunnvalvstak som i koret har framtagna målningar från 1720-talet. I koret finns också en altaruppsats i stram barock från 1686. Den är uppdelad i fyra avsatser med målningar föreställande Nattvarden, Korsfästelsen, Uppståndelsen och Himlafärden. Målningarna omgärdas av skulpturer föreställande evangelisterna och apostlarna. På var sida om altartavlan finns ett målat korfönster med, i norr Karl IX och i söder Martin Luther. Framför altaret finns en rund altarring av vitmålade svarvade balusterdockor. Marmorerad dopfunt av trä från 1700-talet står placerad framför altarringen. Predikstol med ljudtak och portal med dörr är från 1774 och tillverkade i nyklassicistiskt utförande med trons symboler på korgen finns i korets norra del. Läktare finns i norr, söder och väster Dessa har mot mitten utskjutande läktarbarriärer av vitmålade svarvade balusterdockor. Orgelfasad i nyklassicistisk stil från 1850-talet är målad med marmoreringar och förgyllda detaljer.
Rummet har glest placerade öppna bänkar från 1850-talet som under 1970-talet fått en stark färgsättning i ockragult och rött. Mot koret är flera bänkrader borttagna och i dess ställe står på norra sidan tre rader med lösa stolar och på den södra sidan en flygel. I den södra korsarmen finns en dopplats. Där finns förutom ett litet altare en dopfunt i trä från 1940-talet. Under västläktaren finns läktarunderbyggnader med brudkammare och WC. Mot västväggen under läktaren finns en öppen yta där ljusbärare, klädavhängning med mera är placerade.
Sakristian öster om dagens kor, uppfördes ursprungligen som den sk Hertigkyrkan under 1500-talets sista år. Den är rikt dekorerat med målningar på både väggar och tak. Väggarnas målningar, troligen från 1500-talets slut, är gjorda med nederländska kopparstick som förlagor. Väggarna är indelade i rektangulära fält med infogade arkadbågar. I bågarna finns scener ur Jesus lidande och död, passionshistorien. På den östra väggen ses korsfästelsen och runt om finns illustrationer av Korset, Petri svärd, penningpungen med de 30 silverpenningarna, Judas med snaran om halsen, Jesu begravning, Jesu uppståndelse och Himmelsfärden. Norra och södra långväggarna är täckta med bilder av apostlarna. Den västra väggen är senare och saknar målningar. Rummet har ett målat tredingstak med dekorativa ornament utan religiösa är enbart dekorativa. Målningen imiterar ett sk kassettak med grekiska kors och de är placerade så att åttakantiga figurer bildas. Korsen är dekorerade med sexuddiga stjärnor och blad.
Fasadkulör (2003): Röd - slamfärg
År 1686 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen skänktes till kyrkan av brukspatron Johan Ysing på Valåsen.
År 1723 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kyrkorummet målades av mäster Tobias Utterman, Kristinehamn.
År 1774 Underhåll - målningsarbete, interiör
Interiören vitmålades.
År 1774 Fast inredning - predikstol
Predikstolen skänktes till kyrkan av brukspatron Johan Camiz på Degernäs.
År 1858 Fast inredning - orgel
Orgel tillverkad av Setterqvist & Åkerman, ev EA Zetterquist?
År 1916 Teknisk installation - värme
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1916 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ny orgel ersatte 1854 års orgel.
År 1946 Teknisk installation
Elektrisk uppvärmning insattes. Vatten och avlopp drogs in i kyrkan.
År 1986 Fast inredning - orgel
Ny orgel med 41 stämmor, tre maualer och pedal insattes.
År 2007 Underhåll
Tjärstrykning spåntak.
År 2009 Konservatorsarbeten
Konservering av dopfunt.
År 2015-2016 Konservatorsarbeten
Konservatorsarbeten interiöra ommålningsarbeten.
År 2015-2016 Underhåll - stomme
Skadesanering, hussvamp i bjälklag.
År 2016 Specifika inventarier - textilskåp
Ombyggnad av textilskåp.
År 2016 Fast inredning - orgel
Renovering av kor- och läktarorgel.
År 2018 Konservatorsarbeten
Konservering av textilier.
År 2019 Underhåll - exteriör
Tjärning av tak och nytt säkerhetssystem på taket.
År 2019 Underhåll - golv
Lagning rötskador i golvbjälklag norra korsarmen
Esbjörnson, Estrid. (2000). Kyrkor i Örebro län: en vägledning till Svenska kyrkans kyrkobyggnader. ISBN: 91-85642-30-4
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin