Motivering (skydd): Karlsdals kapell, uppfördes 1842 på en äldre kyrkogård. Karlsdal är nära förknippad med den gamla bruksmiljön med flera bevarade byggnader och lämningar från 1700-talet och framåt vilket ger området dess speciella karaktär av bruksort. Det vita putsade kapellet med plåtklätt sadeltak är ritat av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander och har en stram rektangulär form. Exteriörens nygotiska drag framhävs av de spetsbågiga fönstren med masverk, och entrépartiets portik med knippepelare och låga staket, allt av gjutjärn. Kyrkorummets nygotiska karaktär framhävs i arkitekturen genom det höga taket och de stora masverksfönstren, liksom i den illusionsmålade valvbågen bakom altaret samt i predikstol och altarring med trepass. I övrigt präglas kyrkorummet av 1954 års renovering vad gäller material och färgsättning på altartavla, bänkar med rektangulära gavlar, väggpaneler och läktarbarriär.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: -Kapellet utgör ett i exteriören välbevarat och för svenska förhållanden mycket tidigt exempel på nygotik
-Exteriörens föga förändrade karaktär och dess gjutjärnsdetaljer
-Interiörens enkla karaktär med ursprungliga inventarier
-Iillusionsmåleriet i valvbågen bakom altaret
-Alla gravstenar är vända mot öster
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor, Sakristia - Öster
Inventeringsår (1908)
Kapellet utgörs av ett rektangulärt långhus med sadeltak och vidbyggd lägre och smalare sakristia i öster. Byggnaden vilar på en sockel av natursten och murarna av slaggsten är putsade med spritputs avfärgad i ljust grågult. Ingång sker i väster via en tredelad spetsbågeformad arkad som bärs upp av två gjutna knippepelare. Väggarna bryts upp av spetsbågeformade fönster försedda med brunmålade bågar med masverk av gjutjärn. Solbänkar är klädda med ljust målad plåt. Längs takfoten löper en slätputsad fris och till denna ansluter slätputsade hörnpilastrar. Takfoten är av trä och vitmålad. På det sadelformade taket ligger gråmålad falsad bandplåt. På gavelspetsen i väster finns ett vitmålat kors av gjutjärn. I entréarkadens tre delar sker ingång i mitten via en brunmålad pardörr med speglar, medan de två yttre delarna är försedda med brunmålade gjutjärnsräcken. I de västra och östra gavelspetsarna finns ett runt fönster med masverk av ljust målat gjutjärn. Kring arkaden och de runda fönstren i gavelspetsarna finns en vitmålad, slätputsad kant.
Kyrkorummet är rektangulärt, har vitputsade väggar som bryts upp av spetsbågeformade fönster och täcks av ett brunmålat trätunnvalv. I öster finns ett något förhöjt kor och bakom altartavlan en spetsbågeformad ingång till sakristian. Golvet i långhus och kor är lagda med breda, betsade golvplankor. Mot väster finns en läktare och under denna kapellets ingångsdörr. Öppna, brunlaserade bänkarna från 1950-talet är uppdelade i två kvarter med mittgång och ansluter i väster mot bakväggen. Väggarna är vitmålade och nertill försedda med en spegelindelad bröstning av plywood som ansluter till bänkarnas bruna färg. Koret avgränsas mot långhuset av ett skrank på var sida om mittgången.
Altartavlan utgörs av en triptyk från 1954 av Ingrid Jövinger. Triptykens två yttre delar är vikbara. Motivet är en vitklädd Kristusgestalt omgiven av 10 manspersoner, varav en är knäböjande framför honom. Altartavlan kröns av ett förgyllt ornament. Altartavlan står på ett brunmålat altare av trä med speglar. Bakom altaret finns en bågformad nisch som framifrån bildar inramning till altartavla. Bågen är illusionsmålad för att efterlikna murade kolonetter. Altarringen av trä är femsidig, genombruten och försedd med spetsbågeformade trepassöppningar och kolonetter mellan öppningarna. Altarringen är målad i två bruna nyanser och dess knäfall och överliggare är klädda med gult tyg. I korets norra del finns en sjusidigt bruten predikstol av trä. Den är målad i två bruna nyanser och under överliggaren löper i relief en rand med trepass, där emellan treklöver. Här står också en ljusglob och en gråmålad stol. I korets sydöstra hörn står en kopia av Thorvaldsens Kristusbild på en grönmålad piedestal av trä, försedd med trepass. I södra delen av koret finns också en klarlackad orgel i trä. I kyrkorummet hänger fyra takkronor i mässing från 1954 av Ingemar Holmström, Arvika. Orgelläktaren i väster har en hel barriär som är illusionsmålad med kolonner.
Fasadkulör (1908): Beige
Inventeringsår 2020
Komplettering inventering 2008
Karlsdals kapell byggdes i nygotisk stil 1842 och utgör en av de allra tidigaste exemplen på nygotik i Sverige. Byggnaden uppfördes efter ritningar av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander, som senare blev en av landets främste arkitekter med flera kända byggnadsverk. Vid tidpunkten för kapellets uppförande levde och arbetade han i Paris och i Italien. År 1872 renoverades kyrkorummet och en kopia av Thorvaldsens Kristusbild tillkom. Denna inköptes av brukspatron Carl Danielsson.
Vid en renovering 1954 fick kyrkorummet sitt nuvarande utseende. Arbetet som genomfördes under ledning av arkitekt Karl Norberg, innebar bland annat att en del av den äldre inredningen togs bort. Till exempel ersattes bänkar och altartavla av de nuvarande. Predikstolen, som tidigare suttit ovanför altaret, flyttades till korets norra del.
År 1872 Fast inredning - altaruppsats
En ny altarprydnad i form av en kopia av Thorvaldsens Kristus.
År 1954 Fast inredning - altaruppsats
Ny altartavla av Ingrid Jövinger ersatte den tidigare altarpredikstolen.
År 2011 Underhåll - interiör
Renovering interiör: Väggar, tak och fönster.
År 2011 Underhåll - exteriör
Renovering exteriör: tak, fasad, fönster och dörrar.
År 2011 Konservatorsarbeten
Konservering av målade ytor.
År 2018 Konservatorsarbeten
Konservering av antependium.
Iholm, S. (1991). Karlsdals bruk i tiden och världen..
Esbjörnson, Estrid. (2000). Kyrkor i Örebro län: en vägledning till Svenska kyrkans kyrkobyggnader. ISBN: 91-85642-30-4
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Religionsutövning","Kapell", "Scholander,Fredrik Wilhelm:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin