Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - VINTROSA KYRKA är belägen på en markant höjd i slättbygden nära Svartån. Bebyggelsen kring kyrkan är karakteristisk för ett äldre sockencentrum med prästgård, arrendatorsboställe, fd skola, kyrkstall samt nordväst om kyrkan ett f d ålderdomshem. Detta är i sin tur beläget alldeles invid ett järnåldersgravfält, på vilket ett sockenmagasin är beläget. Ytterligare ett stycke bort finns en f d fattigstuga. Kyrkan ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården.
KYRKOANLÄGGNINGEN
KYRKOGÅRDEN - Den äldsta delen av kyrkogården ligger närmast kyrkan. Kyrkogården har successivt vuxit genom utvidgningar åt väster 1941 och åt söder på 1960-talet med nya terrasserade områden. Den äldre delen av kyrkogården omgärdas av en kallmurad terassmur samt av en äldre trädkrans som till stor del är planterad utanför muren. Utvidgningen i söder omgärdas i öster av en häck och i söder av en kallmurad stenmur med rundad sten. I väster avgränsas kyrkogården med en häck och en trädrad. Det finns fyra entréer till kyrkogården.
Kyrkogårdens gångsystem är belagt med grus och övriga ytor är bevuxna med gräs. Den äldre delen av kyrkogården har flera äldre gravanläggningar med stenramar och grus, två med järnstaket samt en med järnkedjor.
KYRKAN - Vintrosa kyrka består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr samt västtorn. Ingångar finns i väster samt mitt på långhusets sydsida. Fasaderna är putsade och avfärgade i vitt med rundbågiga fönsteröppningar.
Långhusets flacka sadeltak är belagt med mönsterlagt skiffer, sakristians tak är belagt med kopparplåt. Sin nuvarande storlek fick kyrkan vid en om- och nybyggnad 1824-25, då man rev det medeltida tornet, västgaveln och delar av den södra muren samt förlängde långhuset åt väster. Ett nytt torn uppfördes i nyklassicistisk stil med tidstypiska ljudöppningar och en sluten lanternin av trä.
Troligtvis uppfördes här tidigt under medeltiden en kyrka med torn i väster. Kyrkan revs i etapper under 1700- och 1800-talet. Möjligen kan vissa delar av den medeltida kyrkan finnas kvar efter dessa förändringar. En stor förändring genomfördes 1824-25, då kyrkan tillbyggdes åt väster till sin nuvarande storlek
1906-08 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Magnus Dahlander. Interiören fick bland annat en målad jugenddekor med språkband och en ny öppen bänkinredning. Vid denna tid ersattes kyrkans spåntak av ett mönsterlagt skiffertak.
1937 genomfördes en invändig renovering då jugenddekoren målades över, inredningen ommålades och omförgylldes. I korets fönster sattes antikglas in.
1956 skedde en stor renovering under ledning av arkitekt Lars Arborelius. Vid denna restaurering togs bänkar bort, övriga bänkar byggdes om med nya gavlar samt ny färgsättning. Altaruppsats och predikstol återfick sin ursprungliga färgsättning. Altarringen byggdes om och målades. Kyrkan försågs med ny värme- och elinstallation. I vapenhuset lades ett nytt kalkstensgolv och i sakristian ett nytt golv av tegel. Utvändigt beslogs kyrkans portar med koppar.
1973 genomfördes en mer omfattande renovering av kyrkans exteriör under ledning av arkitekt Jan Helgstrand. Bland annat skedde lagning av puts, fasaderna avfärgades gulvita med vita omfattningar och grå sockel. Trasigt takskiffer byttes ut.
1974-75 utfördes en invändig renovering, även den under ledning av arkitekt Jan Helgstrand. Man tog bland annat bort bänkar och uppförde en läktarunderbyggnad. Innertaket kläddes med väv samt väggar och tak målades om.
År 2000 genomfördes den renovering som gett kyrkorummet dess nuvarande utseende under ledning av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Bland annat fick kyrkorummet en ny öppen bänkinredning samt nytt kalkstensgolv under bänkarna. I koret togs altarringen bort och det murades upp ett nytt fristående altare med en guldmosaik på framsidan. Nya liturgiska möbler. Ny läktarunderbyggnad med sakristia, nytt kyrktorg och dopplats, ny armatur, samt handikappanpassning av västra entrén.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Miljön kring kyrkan och kyrkogården är ett välbevarat exempel på ett äldre sockencentrum med därtill hörande bebyggelse.
Kyrkans exteriör präglas av den ombyggnad kyrkan genomgick 1824-25, då den erhöll en nyklassicistisk utformning med tidstypiska ljudöppningar på tornet.
Senare tillkommet är det mönsterlagda skiffertaket från 1906, vilket vittnar om den taktäckningsteknik som blev vanlig årtiondena kring sekelskiftet 1900. Senare tillkomna är även de kopparklädda portarna från 1956.
Det nyklassicistiska kyrkorummet domineras av den omgestaltning som utfördes år 2000 av arkitekt Jerk Alton, då kyrkorummet fick ny färgsättning, ny bänkinredning samt kyrktorg och dopplats. Koret utformades i enlighet med moderna liturgiska krav och praktiska behov tillgodosågs med en ny läktarunderbyggnad.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- det mönsterlagda skiffertaket från 1906
- kyrkans bevarade inredning från 1755 så som altaruppsats och predikstol
- på kyrkogården närmast kyrkan finns äldre gravvårdar med järnstaket, kors och stenramar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2005)
Vintrosa kyrka har ett rektangulärt långhus med tresidigt kor i öster, sakristia i norr och torn i väster.
TAK- Långhusets flacka sadeltak är täckt av mönsterlagt skiffer. Sakristians tak är av kopparplåt. Torntaket med sin lanternin av trä är täckta med plåt. Lanterninen kröns av ett förgyllt kors. Långhuset har vitmålade hängrännor och stuprör, tornet och sakristian har hängrännor och stuprör av koppar.
FASAD- kyrkans murar är huvudsakligen uppförda av natursten och spritputsade med släta hörn- och omfattningar. Fasaden är spritputsad och avfärgad i en gulvit kulör, de släta partierna är vita. Sockeln är markerad och avfärgad i grått. Tornets ljudöppningar med omgivande serlianbågar och lanterninens listverk är delvis i grå kulör.
FÖNSTER- Samtliga fönster är rundbågiga med bågar och spröjs av trä indelade med blyspröjs till mindre glasrutor, bågarna är målade i grönt. Samtliga fönster har innanfönster med bågar och spröjs av trä. Solbänkar av koppar. Sakristians fönster, placerat i norra fasaden, är lika övriga fönster men med något tryckt rundbågig form i överstycket.
DÖRRAR- Huvudingången i tornets västa fasad samt entrén på långhuset södra sida består båda av stickbågiga pardörrar klädda med koppar. Entréerna har slätputsade omfattningar.
Vintrosa kyrka är en salkyrka med tresidigt avslutat korparti i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tornets bottenvåning fungerar som vapenhus.
LÅNGHUS - Rektangulärt långhus. Väggarna är putsade och avfärgade i en ljusgul kulör med grå profilerad list mot taket, fönsternischerna är målade i vitt. Mittgången har ett äldre kalkstensgolv, i övrigt ett nytt slipat kalkstensgolv. Mot vapenhuset finns en brun stickbågig pardörr av trä. Fönstren är rundbågiga med gråmålade innerbågar och spröjs av trä. Samtliga fönster har klart antikglas. Kyrkorummet täcks av ett putsat trätunnvalv, målat i ljust blått.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - inrymmer wc, väntrum, textilförvaring och sakristia. Väggen mot långhuset är klädd med en grålaserad stående panel.
KOR - Koret har till stor del ett äldre kalkstensgolv. Där altarringen tidigare stod är golvet ilagt med hyvlad kalksten. Korgolvet är upphöjt under altaret och belagt med slipad kalksten. Väggar, tak och fönster är lika långhus. Det södra fönstret har fem trianglar av rött glas, erinrande om Kristi sår. Porten som leder till sakristian är en stickbågig brunmålad enkeldörr av trä, insida mot sakristian är plåtklädd och gråmålad.
VAPENHUS - Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med hyvlat kalkstensgolv. Väggar och fönster är lika långhus. Vid norra väggen leder en gråmålad trappa av trä upp i tornet och till läktaren. Vapenhuset täcks av ett plant, vitmålat tak av trä. Porten är en stickbågig pardörr av trä målad i brunt.
SAKRISTIA - Sakristian är belägen norr om koret och dess väggar är putsade och avfärgade i en ljusgul kulör lika långhus. Taket täcks av ett nytt plant trätak, vitlaserat med en grå list som ligger mot taket. Golvet är belagt med rött tegel. Porten är plåtklädd in mot sakristian och målad i en ljust grå kulör. I norra fasaden ett stickbågigt fönster med fönsterbåge och spröjs av trä, indelade med blyspröjs till mindre rutor av klart glas. Invändiga fönsterluckor av trä med plåtklädd insida, båda sidorna är målade i grå kulör. I sakristians sydvästra hörn leder en trappa upp till predikstolen.
TORNVÅNINGAR - En våning upp finns ett tornrum med väggar lika långhus. Golvet är belagt med trä, tak lika vapenhus. En stickbågig pardörr av trä leder in till läktaren.
FAST INREDNING
ALTARE - Ett murat fristående altare, putsat med kalkstenskolonner i de indragna hörnen samt altarskiva av kalksten och relikgömma. Altarets framsida är försett med en guldmosaik föreställande en seraf, som bär upp altarskivan. Altaret uppfördes 2000, mosaiken är av Bengt Olof Kälde.
BÄNKINREDNING - En öppen bänkinredning med gavlar, marmorerade i ljust grått. Bänkinredningen är från 2000. På läktarens södra sida finns en äldre bänkinredning kvar.
PREDIKSTOL - Predikstol med direktuppgång från sakristian. Predikstolen är grönmarmorerad med ramar och lister målade i guld. Den är tillverkad 1755 av snickaråldermannen Petter Aspelin, Örebro.
ORGEL - Orgelfasaden är från 1857 av E.A. Setterqvist, Hallsberg. Orgelverket är av samma firma från 1910 och är senare ombyggt till 14 stämmor. Orgeln målades om med partiell förgyllning 2000.
LÄKTARE -Läktaren uppfördes 1824-25 och utvidgades 1857. Vid renoveringen år 2000 gråmarmorerades barriären med grönmarmorerade fyllningar. Läktaren bärs upp av grönmarmorerade pelare med en målad dekorlist, s.k. löpande hund, i kapitälets nedre del. Läktaren har ett gammalt obehandlat trägolv. På södra sidan finns en gammal bänkinredning kvar.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altaruppsatsen har två oljemålningar, den större med Kristus på korset och den mindre med Nattvarden. Målningarna är av konterfejaren Göransson, Örebro.
ALTARUPPSATS - Altaruppsats från 1755 utgör en efterbildning av Tysslinge kyrkas altaruppsats. Altaruppsatsen är i behärskad senbarock, målningarna flankeras av två skulpturer med kalk och olivkvist som attribut. Altaruppsatsen är gråmarmorerad med förgyllningar. Den är tillverkad av snickaråldermannen Petter Aspelin, Örebro, skulpturerna av Thorman, Stockholm.
ALTARRING - altarringen togs bort 2000.
DOPFUNT - En romansk dopfunt lagades och försågs med ny, modern fot 1949.
NUMMERTAVLA -Ovala förgyllda ramar med snidade över- och understycken i gustaviansk stil.
Fasadkulör (2005): Vit
Byggnadsdel (2005): Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1702 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol, skänkt av fru Catharina Wallenstedt
År 1715 Specifika inventarier - altartavla
En altartavla målades. Befintlig altarprydnad placerades i sakristian.
Konstnär - Dekormålare: Anders Schultz
År 1720-1739 Nybyggnad
Byggmästare: Christian Haller
Konstnär - Bildhuggare: Ernst Philip Thorman
År 1755 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol. Snickaråldermannen Petter Aspelin, ÖrebroBildhuggare Thorman, StockholmKonterfejaren Göransson, Stockholm
Konstnär - Bildhuggare: Ernst Philip Thorman
Hantverkare - Snickare: Petter Aspelin
År 1755 Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats i "behärskad senbarock". Snickaråldermannen Petter Aspelin, ÖrebroBildhuggare Thorman, StockholmKonterfejaren Göransson, Stockholm
Konstnär - Bildhuggare: Ernst Philip Thorman
Hantverkare - Snickare: Petter Aspelin
År 1755 Fast inredning - altarring
Ny altarring. Snickaråldermannen Petter Aspelin, ÖrebroBildhuggare Thorman, StockholmKonterfejaren Göransson, Stockholm
Hantverkare - Snickare: Petter Aspelin
År 1857 Fast inredning - läktare
Läktaren byggdes ut
År 1857 Fast inredning - orgel
Ny orgel
Orgelbyggare: Erik Adolf Setterquist
År 1906-1908 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Interiören fick en målad jugenddekor med språkband
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1906 Underhåll - takomläggning
Spåntaket ersattes med mönsterlagt skiffertak
År 1906-1908 Fast inredning - altarring
Altarringen som var dekorerad med fyra pilastrar försågs med lister och ornament.
Arkitekt: Magnus Dahlander
År 1906-1908 Fast inredning - bänkinredning
Ny, öppen bänkinredning
Arkitekt: Harald Dahlstedt
År 1926 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk tillverkat 1910 bakom befintlig fasad från 1857.
År 1939-1940 Specifika inventarier - kyrkklocka
Den spruckna lillklockan göts om.
År 1949 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats var vid denna tid målade i vitt, rosa och guld. (eventuellt även läktarbarriären då man kan se rosa färg under befintlig.)
År 1949 Fast inredning - predikstol
Predikstol var vid denna tid målade i vitt, rosa och guld. (eventuellt även läktarbarriären då man kan se rosa färg under befintlig.)
År 1949 Specifika inventarier - dopfunt
Den romanska dopfunten lagades och försågs med modern fot.
År 1956 Fast inredning - predikstol
Predikstolen fick sin ursprungliga färgsättning
Konservator: Olle Hellström
År 1956 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen fick sin nuvarande färgsättning
Konservator: Olle Hellström
År 1956 Fast inredning - orgel
Orgeln rengjordes, omstämdes, omdisponerades och försågs med nya stämmor.
År 1956 Fast inredning - bänkinredning
Fyra bänkar togs bort under läktaren samt en i koret. Övriga bänkar byggdes om med na gavlar och ny färgsättning
Arkitekt: Lars Arborelius
År 1956 Underhåll - målningsarbete, interiör
Väggar och valv rengjordes, lagades och målades. Läktarbarriären ommålades
Arkitekt: Lars Arborelius
År 1964 Underhåll - målningsarbete
Kyrkan avfärgades med plastfärg, Drywall.
År 1973 Underhåll - exteriör
Renovering av fasader. Nedknackning och lagning av puts samt avfärgning, gulvita fasader med vita omfattningar. Sockel av cement togs bort, ersattes med ny av kalkbruk, avfärgades grå. Trasigt takskiffer byttes ut. Tornkorset förgylldes, tornhuven ommålades och tornluckorna tjärades.
Arkitekt: Jan Helgestrand
År 1974-1975 Konservatorsarbeten
Konservering av altare
År 1974-1975 Fast inredning - altarring
Dörrar och trösklar togs bort på altarringen
Arkitekt: Jan Helgestrand
År 1974-1975 Fast inredning - bänkinredning
Sex bänkar togs bort. Bänkarna bättringsmålades
Arkitekt: Jan Helgestrand
År 1974-1975 Fast inredning - altare
Konservering av altare
År 1982 Underhåll - exteriör
Fasadrenovering av tornet, putslagning, avfärgning, plåt- och målningsarbete. Trappa omfogades.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1982 Specifika inventarier - textilskåp
Textilskåp ombyggdes för liggande förvaring.
År 1982 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket renoverades och tillbyggdes med 4 stämmor
Orgelbyggare: Gunnar Carlsson
År 2000 Fast inredning - läktare
Läktarbarriären fick flera fyllningar och målades om
Arkitekt: Jerk Alton
År 2000 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring
Arkitekt: Jerk Alton
År 2000 Teknisk installation - värme
Installation av bergvärme
År 2000 Underhåll - fönster
Nytt glas i korfönstren. Renovering och målning av fönster
Arkitekt: Jerk Alton
År 2000 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar
Arkitekt: Jerk Alton
År 2000 Fast inredning - altare
Nya liturgiska möbler, murat fristående altare
Arkitekt: Jerk Alton
År 2000 Fast inredning - altarring
Altarringen togs bort
Arkitekt: Jerk Alton
År 2000 Underhåll - målningsarbete, interiör
Omputsning och ommålning invändigt
Arkitekt: Jerk Alton
År 2000 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Handikappanpassning av entrén i väster. Höjdskillnader i vapenhusets golv togs bort.
Arkitekt: Jerk Alton
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin