Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN –
Tångeråsa kyrka är ensligt belägen i övergångsbygden mellan slätt och skogsbygd strax intill Logsjön. Herrgården Trystorp som ligger ca 1 km sydöst om kyrkan har helt dominerat socknen och var 1603-1816 i släkten Falkenbergs ägo vilken till stor del bidragit till kyrkans utsmyckning. Söder om kyrkan finns fattigstuga, skola, klockarbostad samt kyrkstall, samtliga idag med nya funktioner.
KYRKOANLÄGGNINGEN –
Kyrkogården omges av en kallmurad stödmur och äldre planterade träd. Kyrkogården består av gräsmatta med grusgångar och har ingång i söder med smidesgrindar. Flera gravar och gravanläggningar har sina äldre stenramar bevarade. I nord-västra hörnet finns kyrkans tidigare vapenhus från 1690-talet, ditflyttat 1805, och används idag som bisättningsrum. I nord-östra hörnet finns ett fristående, putsat gravkapell med pyramidformat tak uppfört av släkten Falkenberg omkring 1770. På kyrkogården finns även en öppen klockstapel, bräd- och spånklädd, från 1659 där den största av Närkes medeltida kyrkklockor hänger (1480-tal).
Kyrkobyggnaden är en av landets få helt bevarade medeltida träkyrkor och är enligt dendrokronologiska dateringar utförda 2006 uppförd i två etapper, koret på 1290-talet och långhuset 1300-talets mitt. Den har timrad stomme och är i exteriören beklädd med spån på såväl väggar som tak. På korets norra vägg nära gaveln finns spån som troligtvis är medeltida. Kyrkan består av rektangulärt långhus med smalare, rakt avslutet kor i öster. Koret framstår i förhållande till långhuset som påfallande rymligt. På korets nordsida tillfogades 1455-60 en murad sakristia. Det nuvarande vapenhuset i väster uppfördes 1805 och ersatte det äldre vapenhuset framför sydingången som då sattes igen. Byggnadskropparna täcks av branta sadeltak som vid gavlarna kröns av takspiror, vilka kan vara från 1660- talet.
Invändigt täcks kyrkan såväl i långhus som kor av brädslagna tunnvalv. Ursprungligen var öppningen mellan kor och långhus betydligt smalare. Även fönstren har förstorats med undantag av en högt sittande fönsteröppning på långhusets sydvägg. Detta fönster har medeltida glasmålningar som består till vänster av Sankt Andreas och till höger Maria Magdalena. De mycket sällsynta glasmålningarna är från 1300-talets början och kan ha suttit i korets östfönster.
Den medeltida kyrkan var försedd med väggmålningar varav rester påträffats i koret. Troligtvis är det nuvarande altaret medeltida. Övriga medeltida föremål är bland annat dopfunten från 1200-talets mitt och triumfkrucifix från början av 1400-talet samt processionskrucifix från 1300-talet.
1884 omgestaltades kyrkans interiör till en då tidstypisk inredning i fornnordisk stil med panelklädda väggar, nya öppna bänkar och dekormåleri. Detta avlägsnades vid den för sin tid tidstypiska renovering 1935-36 då man återställde interiören från 1600- och 1700-talet. Kyrkans orgel av Pehr Strand från 1805 är Örebro läns äldst bevarade.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Tångeråsa kyrka med kyrkogård, skola, fattigstuga, lärar- och klockarbostad samt kyrkstall utgör en samlad ålderdomlig miljö. I klockstapeln hänger Närkes största medeltida kyrkklocka från 1480 knuten till Strängnäs biskopen Cort Rogge.
Kyrkobyggnadens medeltida konstruktion och karaktär är välbevarad. På korets östra sida finns spån kvar som troligtvis är medeltida. Kyrkorummet präglas dels av den på 1600- och 1700-talet tillkomna inredningen dels av den återställanderestaurering som genomfördes 1934-35. På långhusets södra sida finns två medeltida glasmålningar från 1300-talet. Glasmålningar från denna tid är mycket ovanliga i Sverige med undantag från Gotland. (I länet finns förutom dessa två även medeltida glasmålningar i Sköllersta kyrka). Orgeln från 1805 är Örebro läns äldst bevarade.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - kyrkan med sin samlade ålderdomliga miljö
- kyrkan är en av Sveriges äldsta och bäst bevarade medeltida timmerkyrkor, där hela stommen är medeltida, och därmed ett omistligt nationellt kulturarv
- de två medeltida glasmålningarna utgör omistliga historiska dokument
- interiörens väggmålningar och fasta inredning från 1600- och 1700-talet
- orgeln av Pehr Strand från 1805 är Örebro läns äldst bevarade och anses som orgelhistoriskt och musikaliskt mycket värdefull
- kyrkan är ett exempel på de återställanderestaureringar som genomfördes i landet vid decennierna kring 1900-talets mitt
Inventeringsår (1995)
Fasadkulör (1995): Ej utrett
Antal våningar (1995): Ej utrett
Byggnadsdel (1995): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2007)
Tångeråsa kyrka är en medeltida timmerkyrka med långhus, ovanligt stort kor, murad sakristia i norr och vapenhus i väster. Byggnadens stomme är helt igenom medeltida även om ytskikten är yngre.
Tak: Långhus, kor, sakristia och vapenhus täcks av sadeltak, samtliga är täckta med spån. Långhusets västra och östra nock kröns av dekorativa spiror av trä, vilka kan vara från 1660- talet enligt en dendrokronologisk undersökning 2006.
Fasad: Kyrkans stomme är av timmer med spånklädda och tjärade fasader. Formen på fasadens spån varierar, det finns rakt avslutat spån, rundat spån och toppigt spån. På norra sidan av koret finns spån som troligtvis är medeltida.
Huvudentrén i väster består av en pardörr av trä med mönsterlagd panel, dörren är mörkt brunt. I sakristians norra vägg finns en direktingång med en enkeldörr av trä med liggande panel målad i svart kulör.
Fönster: Långhuset har stående rektangulära fönster i två luft med mittpost och rakt överstycke, varje luft är indelad i mindre rutor med spröjs av trä. Fönstren är målade i engelskt rött. Mellan fönstren på långhusets södra och norra sida finns mindre fönster med glasmålningar.
I västra fasaden har långhuset liggande rektangulära fönster i två luft med mittpost och båge av trä i bottenvåningen och på läktarvåningen rektangulärt stående fönster med båge och mittpost av trä. Varje luft är indelad med mindre, blyspröjsade rutor.
Koret har lika fönster som långhuset men något lägre. Sakristian har ett fyrkantigt fönster i östra fasaden med båge och spröjs av trä målat i engelskt rött lika övriga fönster.
LÅNGHUS – Långhuset har trägolv med lika nivå i mittgång och under bänkarna. Väggarna är av liggande bilat timmer målade i en grågrön kulör. Under varje fönster finns en draperingsmålning. På väggen ovanför koröppningen finns en målning i grisaille med det Allseende ögat, inneslutet i en triangel och omgivet av strålar, moln och två puttin. Mot vapenhuset i väster finns en pardörr av trä med fyllningar, i övre delen spröjsat glas med sex rutor i varje dörrblad. Dörrarna är stöpplade i grågrön kulör, något mörkare än väggarna. Långhuset har tre fönster på norra väggen och tre fönster på södra. Fyra av dem är rektangulära stående fönster i två luft med båge och spröjs av trä med 10 rutor i varje luft. På varje vägg, mellan de större fönstren, finns två mindre rektangulära fönster. Fönstret på södra sidan med medeltida glasmålningar föreställande till vänster aposteln Andreas, till höger Maria Magdalena. Glasmålningen på norra väggen med motivet Guds lamm tillkom vid renoveringen 1934-35. Runt alla fönster finns släta brädfoder målade i lika kulör som väggarna. I den västra väggen finns fyra fönster, två på var sida om dörrarna till vapenhuset och två uppe på läktaren. Fönstren har bågar av trä med blyinfattat glas i mindre rutor. Samtliga fönster ser ut att vara målade i lika kulör som väggen. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv målat i bruten vit kulör.
KOR – Korets golv är lika långhusets med en gravhäll placerad framför knäfallet. Väggarna är av liggande timmer målade lika långhuset. Korets östra vägg är dekorerad med små symboler i grisaille. Kring altaruppsatsen finns en draperingsmålning i mörkt blått. Ovanför fönstren på södra väggen finns det dekorationsmålade överstycken lika överstycket ovan dörren till sakristian. Till sakristian leder en dörr i norra väggen. Det är en enkeldörr med fyra stående fyllningar målad i mörkt grå kulör. I en sekundär nisch i norra väggen finns en gjutjärnskamin. Ovanför dörren och utrymmet där kaminen står finns ett marmorerat dörröverstycke av trä. Fönstren är lika långhusets men lägre, åtta rutor i varje luft. Koret täcks av ett tunnvalv målat i bruten vit kulör.
VAPENHUS – Vapenhuset har golv av trä lika långhus. Väggarna är klädda med liggande slät träpanel med undantag för väggen mot långhuset som är stommens liggande timmer. Väggarna är i lika kulör som långhuset. Vindfånget har en pardörr av trä med en fyllning i varje dörrblad och i övre delen spröjsat glas i 6 rutor, även det i varje dörrblad. Vapenhuset täcks av ett plant brädtak målat i bruten vit kulör.
SAKRISTIA – Sakristian har golv av trä. Den västra och östra väggen och takets tunnvalv går i ett och börjar nästan från golvet, muren har en ojämn yta avfärgad i vitt. I sakristians sydvästra hörn finns en murad öppen spis, som är vitkalkad lika väggarna. Fönstret är beläget i öster och har en djup nisch i den tjocka muren. Innanfönster av trä med spröjs i nio rutor, innanför fönstret finns ett ringgaller målat i vitt. Det finns en direktutgång i norra väggen med en enkeldörr av trä med fyra stående fyllningar målad i mörkt grå kulör. Även ytterdörren är av trä med två fyllningar målad i lika kulör.
FAST INREDNING
ALTARE – Väggfast murat altare putsat och avfärgat vitt. Altarskivan är grov och av sedimentär bergart.
BÄNKINREDNING – Fast sluten bänkinredning i två kvarter från renoveringen 1934-35, som tillverkades efter de bevarade främsta bänkdörrarna. Dörrar och gavlar har två fyllningar i varje del, en stående rektangulär fyllning och en mindre ovan, fyllningarna är marmorerade. De främre tvärställda korbänkarna har de ursprungliga bänkdörrarna kvar med familjen Falkenberg på Trystorps vapensköldar målade i fyllningar.
Ovanför fyllningarna löper en fris längs hela bänkinredningen bl a dekorerad med ett tandsnitt. Bänkarnas färgsättning går i brunt, rött, grått och blått.
PREDIKSTOL – Predikstol, troligtvis från 1641, med tillhörande ljudtak från 1930-talet är placerad på långhusets södra sida med trappa som leder upp från koret. Korgen har fem sidor, fyra med fyllningar. I fyllningarna finns grunda rundbågiga nischer bemålade med evangelisterna och deras attributgestalter. Fyllningarna skiljs från varandra genom små halvkolonner. Korgens entablement är dekorerat med en äggstavslist direkt under överliggaren. Predikstolens äldre färgsättningar från 1600- och 1700-talet togs fram 1933-34. Vid samma tillfälle tillkom trappbalustraden med sina marmorerade fyllningar.
ORGEL – Orgeln är placerad på läktaren i kyrkans västra del och byggdes av orgelbyggare Pehr Strand år 1805. Orgelverket har 8 stämmor och en manual och restaurerades 1983 och 1997. Mittpartiets pipor är synliga i en rundbågig öppning i fasaden. Mittpartiet avslutas med en segmentformad fronton dekorerad med en lyra och uppburen av kannelerade pilastrar. Sidopartierna har raka överstycken och synliga pipor i rektangulära fält. Orgelfasaden är färgsatt i vitt och guld och ritades av Överintendentsämbetet. Orgeln är den äldsta i Örebro län.
LÄKTARE – Läktaren i västra delen av kyrkan tillkom samtidigt med orgeln 1805 men har haft en föregångare från 1728 från vilken barriären troligen härstammar. Läktaren bärs upp av åtta fyrkantiga pelare med ett framskjutande mittparti över mittgången. Balustraden har tretton fyllningar bemålade med Jesus i mitten och de övriga med apostlarna. Barriären är marmorerad i grått med rödmarmorerad över- och underliggare.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS – Altaruppsatsen i senbarock pryds av den målade inskriften 1739 och är troligen tillverkad då. I altaruppsatsen finns tre oljemålningar, i mittfältet framställs Korsfästelsen, där nedanför Nattvarden och högst upp Himlafärden. Mittfältet omges av två vridna kolonner uppbärande en kraftig gesims och flankerade av skurna akantusbladverk med förgyllda putti. Den översta målningen omges av två putti bärande på varsitt kors. Överst vilar Guds lamm med fanan. Altaruppsatsen omges av en på väggen målad drapering i mörkblått med guldfransar. Draperingsmålningen är troligen samtida med altaruppsatsen.
ALTARRING – Halvcirkelformad, öppen altarring som ansluter mot korväggen från 1884 års restaurering. Överliggaren är klädd med rött tyg och bärs upp av marmorerade doriska kolonner. Knäfallet är stoppat och klätt med rött tyg.
DOPFUNT – Dopfunt av natursten från mitten av 1200-talet är kyrkans äldsta föremål.
DOPBORD- Dopbord av trä skänkt till kyrkan i testamente efter Carl Falkenbergs död 1697. Bordet är marmorerat i grått och vitt med några guldmålade detaljer, bordet är bland annat dekorerat med utskurna akantusblad och blommor. På skaftet finns en text målad ”Till detta Herrens Tempel är denna Funt gifwen i Testamente effter Sarlig Landshöfdingen... Herr Carl Falkenberg som här blef begrafwen… Anno 1698”.
NUMMERTAVLA – Nummertavlan är placerad i korets norr del framför de tvärställda bänkarna och är fristående på en pedestal som innehåller ett skåp för psalmnummerssiffror. Det är en vridbar rektangulär tavla med gråmålad profilerad ram, på var sida om ramen finns en ljushållare. Ramen är fastsatt på en ställning föreställande en kannelerad pilaster i grå kulör.
SLÄKTTAVLA- Falkenbergska släkttavlan, målad på pergament, från 1600-talet över Heinrich von Falkenberg, den förste i denna släkt. En livländsk adelsman som 1603 erhöll hela dåvarande Tångeråsa socken som förläning av Karls den IX som ersättning för gods han förlorat i Livland. Släkten Falkenberg var under lång tid ägare till godset Trystorp i Tångeråsa socken.
KYRKKLOCKOR – De två kyrkklockorna hänger i en fristående klockstapel i sydvästra hörnet på kyrkogården. Storklockan är medeltida och har följande inskrift: ”År 1495 (1480) denna stora Maria klocka Conradus med Guds nåde Strängnäs biskop. P S ”. Det finns en sägen som säger att denna klocka skänktes till Tångeråsaborna av biskop Cort Rogge för att dessa skulle hålla tyst om den hustru biskopen sägs ha haft i smyg på gården Trystorp i socknen. En liknande klocka av samma klockgjutare finns i Kräcklinge. Lillklockan är enligt en inskrift längs nederkanten gjuten av Gerhard Meijer år 1703.
STAVKORSHÄLL - På kyrkogården väster om kyrkan ligger i sekundärt läge en medeltida stavkorshäll, den enda i Närke.
Fasadkulör (2007): Brun
Byggnadsdel (2007): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
År 1200-1299 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor. Dendrokronologisk undersökning daterar kyrkan till 1200-talet
År 1230-1260 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt
År 1300-1399 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
År 1300-1399 Fast inredning - glasmålning
Glasmålning
År 1400-1534 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Väggmålningar (koret, ev. även långhus)
År 1660 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invänidg ommålning, blågrön nyans.
År 1728 Fast inredning - läktare
Läktare med målad barriär (de 12 apostlarna) byggs i väster.
År 1739 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats
År 1739 Underhåll - målningsarbete, interiör
Invändig målning, blågrön nyans. Draperingsmålning i koret.
År 1805 Fast inredning - orgel
Orgel med 8 stämmor och 1 manual.
Orgelbyggare: Pehr Strand
År 1805 Fast inredning - läktare
Läktaren byggs, barriären återanvänds.
År 1884 Teknisk installation - värme
Järnkamin installerades.
Arkitekt: Carl Möller
År 1884 Fast inredning - altarring
Ny altarring
År 1884 Fast inredning - bänkinredning
Ny öppen bänkinredning
Arkitekt: Carl Möller
År 1914 Teknisk installation - värme
Sakristian fick murad spis och förses med skorsten.
År 1934-1935 Fast inredning - predikstol
Dekorationsmåleri på väggar.
Arkitekt: Otar Hökerberg
Konstnär - Dekormålare: Yngve Lundström
År 1934-1935 Fast inredning - bänkinredning
Ny sluten bänkinredning efter äldre förebild
Arkitekt: Otar Hökerberg
År 1934-1935 Fast inredning - glasmålning
Glasmålning i fönster på norrsidan.
Arkitekt: Otar Hökerberg
Konstnär: Yngve Lundström
År 1934-1935 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Återskapande av 1600- och 1700-tals interiören. Åter till den blågröna färgsättningen av väggar och valv.
Arkitekt: Otar Hökerberg
Konstnär - Dekormålare: Yngve Lundström
År 1934-1935 Konservatorsarbeten
Konservatorsarbeten på målningsfragment och fast inredning
Konstnär - Dekormålare: Yngve Lundström
År 1968 Konservatorsarbeten
Restaurering av draperimålning i koret.
Konservator: Helge Christensson
År 1972 Konservatorsarbeten
Konservatorsarbeten på altaruppsats.
Konservator: Helge Christensson
År 1983 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelrestaurering
År 1990 Underhåll - exteriör
Tjärstrykning av fasad och tak.
År 1990 Konservatorsarbeten
Konservering av medeltida glasmålning.
Konservator, Bayerisce Hofglasmalerei Gustav van Treeck, under ledning av dr Peter van Treeck, München
Konservator: Gustaf van Treeck
År 1995 Underhåll - interiör
Inre renovering.
Konservator: Jörgen Lindbergh
År 1995 Underhåll - fönster
Målning av fönster
Konservator: Jörgen Lindbergh
År 1995 Konservatorsarbeten
Rengöring av interiören, konservatorsarbeten.
Konservator: Jörgen Lindbergh
År 1995 Teknisk installation - el
Nya elinstallationer.
År 1997 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelrenovering
År 2005 Teknisk installation - brandskydd
Installation av brandskydd, springklersystem.
År 2006 Dendrokronologisk undersökning
Dendrokronologisk undersökning. Koret uppfördes vid 1200-talets slut, långhuset förmodligen vid 1340-talets slut, sakristian uppförde vid mitten av 1400-talet och vapenhuset (i dag fristående nordväst om kyrkan) 1600-talets slut.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin