Motivering (skydd): Björneborgs kyrka från 1956 är resultatet av en lång kamp i brukssamhället för en egen kyrka vid sidan om församlingskyrkan i Visnum, och bruket hade stor betydelse för dess tillblivelse. Kyrkan, som i huvudsak är oförändrad sedan byggnadstiden, är uppförd efter traditionella förebilder och ger associationer till medeltida kyrkoarkitektur. Byggnaden har välstuderad ljusföring med en rad små fönster i sydfasaden samt takfönster i koret. Kyrkorummets enhetliga och välbevarade inredning domineras av östa korväggens målning utförd av konstnären Sven Rapp. Kyrkan karakteriseras av omsorgsfull, traditionsanknuten gestaltning, ritad av en av Sveriges främsta 1900-talsarkitekter; Cyrillus Johansson, Stockholm. Den fasta inredningen och flera av de lösa inventarierna som är från byggnadstiden är tillverkade efter arkitektens ritningar. Kyrkan är skyddad enligt Kulturminneslagens 4 kapitel.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrka och kyrkomiljö: - kyrka, klockstapel, stigport och kyrkogård utgör en samlad miljö från 1900-talets mitt - kyrkan, som med få undantag är oförändrad sedan byggnadstiden, är ett bra exempel på en betydande kyrkoarkitekts verk och på 1950-talets kyrkobyggnadskonst
- kyrkobyggnaden har såväl i sin helhet som i detaljer synnerligen ömtåliga kulturhistoriska karaktärsdrag - i stort sett alla delar av kyrkorummets inredning och inventarier är omistliga komponenter i kyrkans helhetsgestaltning
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från beslutet om skydd
Inventeringsår (2003)
KYRKOMILJÖ: I Visnum sockens nordligaste del ligger bruksorten Björneborg. Här uppfördes år 1661 en hammare av dåvarande rådmannnen, senare borgmästaren, i Kristinehamn Olof Persson (Jernfeldt). Olof Persson spelade en betydande roll för utvecklingen av Kristinehamn och dess närhet. Efter hans död 1692 övergick så småningom Björneborgs bruk till familjen Nordenfeldts ägo, där det stannade fram till 1800-talets slut.
Björneborg är känt för sitt järnbruk. Det anlades i mitten på 1600-talet vilket är det fösta bruket i Visnumsbygden. Hela 1800-talet innebar stora förändringar vilket gjorde att bruket så småningom kom att bli det största i området. Vid 1800-talets början hade Björneborgs bruk två stångjärnshammare, ytterligare två tillkom på 1830-talet. Under nästa decennium införskaffades ny masugn, stålugn och smedja. "Det nya bruket" med bland annat tre lancashirehärdar tillkom 1846. I början av 1870-talet uppfördes två moderna masugnar, bessemerverk, stålsmedja och mekanisk verkstad. Under 1900-talets första årtionde ersattes bessemerblåsningen med ett martinverk som kompletterades med bland annat ett valsverk. Under 1960-talet bildades Björneborgs Jernverks AB som drev bruket vidare. Under 1990-talet tillverkades i huvudsak grövre smide och specialgods, till exempel propelleraxlar. Bruket har under århundradena upplevt många förändringar men har klarat sig undan nedläggning. I dag drivs det moderna järnverket av Scana Steel Björneborg AB.
Bebyggelsen i Björneborg är väl samlad med bruksbyggnaderna nära bruket. Närmast öster om bruket ligger äldre arbetarbostäder från slutet av 1800-talet. Öster därom och kring samhällets centrum finns moderna bostadsområden, uppförda mellan 1950 och 1970. Söder om bruket ligger herrgården med dess flyglar och ett par ekonomibyggnader. Längre söderut finns egnahemsområden och villabebyggelse från 1900-talets första hälft. I norr, med direkt anknytning till bruket, går järnvägen.
Kyrkoanläggningen ligger väster om samhället, intill en skogskant. Här ingår förutom kyrkan, en fristående klockstapel från 1946, en stigport från 1955, en förrådsbyggnad från 1945 och en ekonomibyggnad med bland annat personalutrymmen och garage från 2000.
KYRKOGÅRDEN- Kyrkogården, som invigdes 1945, har till stor del karaktären av skogskyrkogård med naturligt trädbestånd av björk, tall och enstaka granar. Runt klockstapeln står dessutom några ekar. Marken öster, söder och strax väster om kyrkan används inte till begravningar då det här finns partier med kraftig natursten i dagen. Områdena norr och nordväst om kyrkan har huvudsakligen använts till urngravar. Väster härom har skogen tagits bort för att ge plats åt kistgravar. Allmänningen har sedan 1950-talet tagits i bruk för familjegravar. En mindre utvidgning företogs 1976 i väster. På 1982 års utvidgning finns en minneslund.
Kyrkogården, som närmast är rektangulär till formen, har en öst-västlig sträckning och är kuperad. Kyrkan med fristående klockstapel ligger på den högsta punkten i östra delen av området och marken sluttar härifrån mot en sänka i väster. I norr och söder angränsar kyrkogården mot vägar, i öster mot parkeringsplats, skog och bebyggelse samt i väster mot skog. Den omgärdas av en stenmur, förutom i väster där måbärshäckar gränsar mot tilltänkt utvidgningsmark. Över ingången i sydligaste delen av östra muren står en stigport i tegel. Alla gångar är grusbelagda. I urngravsområdet norr om kyrkan följer gången topografin. På den plana delen i väster är gravvårdarna stående, medan de i skogspartiet i öster främst är liggande.
Inventeringsår (2003)
KYRKOMILJÖ: I Visnum sockens nordligaste del ligger bruksorten Björneborg. Här uppfördes år 1661 en hammare av dåvarande rådmannen, senare borgmästaren, i Kristinehamn Olof Persson (Jernfeldt). Olof Persson spelade en betydande roll för utvecklingen av Kristinehamn och dess närhet. Efter hans död 1692 övergick så småningom Björneborgs bruk till familjen Nordenfeldts ägo, där det stannade fram till 1800-talets slut.
Björneborg är känt för sitt järnbruk. Det anlades i mitten på 1600-talet vilket är det fösta bruket i Visnumsbygden. Hela 1800-talet innebar stora förändringar vilket gjorde att bruket så småningom kom att bli det största i området. Vid 1800-talets början hade Björneborgs bruk två stångjärnshammare, ytterligare två tillkom på 1830-talet. Under nästa decennium införskaffades ny masugn, stålugn och smedja. "Det nya bruket" med bland annat tre lancashirehärdar tillkom 1846. I början av 1870-talet uppfördes två moderna masugnar, bessemerverk, stålsmedja och mekanisk verkstad. Under 1900-talets första årtionde ersattes bessemerblåsningen med ett martinverk som kompletterades med bland annat ett valsverk. Under 1960-talet bildades Björneborgs Jernverks AB som drev bruket vidare. Under 1990-talet tillverkades i huvudsak grövre smide och specialgods, till exempel propelleraxlar. Bruket har under århundradena upplevt många förändringar men har klarat sig undan nedläggning. I dag drivs det moderna järnverket av Scana Steel Björneborg AB.
Bebyggelsen i Björneborg är väl samlad med bruksbyggnaderna nära bruket. Närmast öster om bruket ligger äldre arbetarbostäder från slutet av 1800-talet. Öster därom och kring samhällets centrum finns moderna bostadsområden, uppförda mellan 1950 och 1970. Söder om bruket ligger herrgården med dess flyglar och ett par ekonomibyggnader. Längre söderut finns egnahemsområden och villabebyggelse från 1900-talets första hälft. I norr, med direkt anknytning till bruket, går järnvägen.
Kyrkoanläggningen ligger väster om samhället, intill en skogskant. Här ingår förutom kyrkan, en fristående klockstapel från 1946, en stigport från 1955, en förrådsbyggnad från 1945 och en ekonomibyggnad med bland annat personalutrymmen och garage från 2000.
KYRKOGÅRDEN- Kyrkogården, som invigdes 1945, har till stor del karaktären av skogskyrkogård med naturligt trädbestånd av björk, tall och enstaka granar. Runt klockstapeln står dessutom några ekar. Marken öster, söder och strax väster om kyrkan används inte till begravningar då det här finns partier med kraftig natursten i dagen. Områdena norr och nordväst om kyrkan har huvudsakligen använts till urngravar. Väster härom har skogen tagits bort för att ge plats åt kistgravar. Allmänningen har sedan 1950-talet tagits i bruk för familjegravar. En mindre utvidgning företogs 1976 i väster. På 1982 års utvidgning finns en minneslund.
Kyrkogården, som närmast är rektangulär till formen, har en öst-västlig sträckning och är kuperad. Kyrkan med fristående klockstapel ligger på den högsta punkten i östra delen av området och marken sluttar härifrån mot en sänka i väster. I norr och söder angränsar kyrkogården mot vägar, i öster mot parkeringsplats, skog och bebyggelse samt i väster mot skog. Den omgärdas av en stenmur, förutom i väster där måbärshäckar gränsar mot tilltänkt utvidgningsmark. Över ingången i sydligaste delen av östra muren står en stigport i tegel. Alla gångar är grusbelagda. I urngravsområdet norr om kyrkan följer gången topografin. På den plana delen i väster är gravvårdarna stående, medan de i skogspartiet i öster främst är liggande.
Inventeringsår 2002
HISTORIK FRÅN BESLUT OM KYRKLIGT KULTURMINNE - Björneborgs kyrka byggdes efter ritningar av arkitekten Cyrillus Johansson. Kyrkan uppfördes huvudsakligen på bekostnad av Björneborgs bruk och ligger på en kyrkogård nära bruket. Kyrkan är fristående och uppförd i rött tegel med ett långsträckt långhus och något smalare och lägre kor och tegeltäckt, högt och brant sadeltak. Kyrkorummet får ljus genom en lång rad små fönster i sydfasaden, koret även genom ett takfönster.
Långhuset har ett högt tredingstak i trä, buret av kraftiga träbalkar. Kor och långhus skiljs av en triumfbåge. Altarväggens målning är utförd av Sven Rapp. Den i tegel murade dopfunten är ritad av arkitekten. Fristående klockstapel i trä uppfördes 1946.
Beskrivningen hämtad från beslutet om skydd.
HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Fasadtegelkyrka med tegeltak i skogsglänta nära Björneborgs bruk. Från en murad stiglucka i sydöst för entréväggen till port i utbyggt vapenhus på sydväggen. Kyrkorummet med träpaneltak buret av träbågar. Mittgång med dörr i västgaveln mot kyrkogården. Fasta bänkkvarter på tegelgolv. Tät fönsterrad i sydväggen med djupa fönsternischer. Separat korrum bakom en murbåge av för arkitekten typisk form. Altarväggens monumentalmålning av Sven Rapp. Väggen något snedställd för att möta ljuset från lanterninen i södra takfallet.
Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990
År 2013 Kulturhistorisk inventering
Bevarandeplan kyrkogård.
Värmlands Museums topografiska arkiv, Björneborgs kyrka. / ATA Stockholm, Björneborgs kyrka. .
Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990.
ARKIV OCH LITTERATUR: Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Björneborgs kyrka, Åke Nisbeth, 1961. / Björneborgs kyrka och dess inventarier- En liten vägledning..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin