Motivering (skydd): VÄSE STEKYRKA från 1760-62 är belägen strax intill en medeltida kyrkplats och i en kyrkby som är av riksintresse för kulturmiljövården. I miljön ingår förutom kyrka, likbod och sockenstuga, också bland annat kyrkstallar, stenvalvsbro och byggnadsminnesförklarad prästgård. Kyrkan är ritad av arkitekt Johan Ederhard Carlberg, Stockholm och såväl långhus som torn från 1794 är välbevarade sedan byggnadstiden. Invändigt präglas kyrkorummet av den ovanligt stora bredden och av 1955 års renovering under ledning av arkitekt Einar Lundberg. Från den tiden härrör bland annat golvbeläggning, kor, bänkar och läktarunderbyggnader. Altaruppsats och predikstol i provinsiell barockstil från den äldre kyrkan, återfick vid restaureringen på 1950-talet sin gamla färgsättning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användande av kyrka och kyrkomiljö: - kyrkan, kyrkogården med tillhörande byggnader ingår som väsentliga delar i riksintresset Väse kyrkby - exteriören är välbevarad sedan byggnadstiden
- kyrkorummets stora volym och dess nyklassicistiska formspråk
- medeltida dopfunt med tillhörande lock vilka troligen härrör från 1600-talet - predikstol med portalomfattning och dörr samt altartavla i provinsiell barockstil - snidade takänglar från 1700-talet
- orgelverk och orgelfasad från 1850-talet i nyklassicistisk stil
- altarets rödbruna bemålade marmoreringar
- epitafier samt gravhällar i koret med underliggande gravar visar på adelssläkter som verkat i socknen - kyrkogårdens tidstypiska och välbevarade allmänningar med anspråkslöst utformade gravvårdar
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2003)
Väse kyrka från 1760-62 är uppförd i sten. Utvändigt spritputs och avfärgad vit. Byggnaden har ett brett långhus med femsidig koravslutning, utbyggd sakristia i öster, och ett västtorn från 1794 med fyrkantig trälanternin med luckor och upptill avslutad med ett koppartak försett med kors på kula. Långhusets brutna sadeltak är valmat mot öster och belagt med koppar. De spritputsade murarna bryts upp av tio stycken rundbågade fönster och ingång finns på långhusväggarna mot söder och norr samt genom vapenhuset i västtornet genom rundbågade dubbelportar av trä.
De spritputsade väggarna har slätputsade fönsterfoder och hörnlister. Murarna vilar på en grå sockel, även den med spritputs. Långhusets murar avslutas med en vitmålad inklädd takfot. Det spritputsade tornet har hörn och dörromfattning i slätputs, en rundad kopparklädd port och ett runt fönster mot väster. Ljudluckor i de fyra väderstrecken är rundbågade och klädda med grönmålad stående träpanel. Det kopparklädda taket är försett med taktassar. Överst finns en lanternin av vitmålad slätpanel, försett med småspröjsade, rundbågade fönster åt fyra håll. Överst en förgylld kula med kors.
Vattenavrinning och fönsterbleck är tillverkade av koppar.
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkans breda långhus täcks av ett ljust målat trätunnvalv med profilerad taklist. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. I det förhöjda stora koret finns altaruppsats och predikstol från sekelskiftet 1600-1700-tal, båda i provinsiell barock. I korets södra del finns medeltida dopfunt samt en kororgel. De slutna bänkarna är fördelade i fyra kvarter med en mittgång, två mellangångar och två sidogångar. En stor orgelläktare i väster bärs upp av kolonner och är försedd med klassicistisk läktarbarriär. Orgel från 1850-talet med klassicistisk orgelfasad. Under läktaren finns i väster utrymmen med bland annat brudkammare och WC. Resten av utrymmet utgörs av ett öppet torg med bland annat ljusbärare. Ingångar finns igenom vapenhus i väster samt genom rundbågade portar på båda långsidorna.
Det breda KYRKORUMMET avslutas i öster med ett stort, upphöjt och femsidigt avslutat korparti. Det ljust gråmålade taket är klätt med slätpanel och dekorerat med en profilerad taklist målat i grått. I taket finns fyra stycken tredelade, bruna dragstag av järn. I taket hänger fem stycken skulpterade änglar från 1704 av bildhuggaren Börje Löfman. De ljusa väggarna bryts upp av rundbågade vitmålade träfönster försedda med snedställda fönsterbrädor av skiffer. Mellan fönstren finns kraftiga strävpelare. Ovanför portar i norr och söder finns runda fönster. Golvet är i gångarna lagt med sandsten/marmor. Den omfattande BÄNKINREDNINGEN är sluten och försedd med mittgång och fyra sidogångar. Bänkarnas ryggar och bokhållare är strålaserade i gult medan sitsen är grågrön. Dörrarna är försedda med spegelförsedda dörrar av masonit som är marmorerade i vit med brunmålad list. Hela bänkinredningen kröns av en brun överliggare. Bänkvärmare. Mot öster och väster är de mittersta gångarna täckta av skrank med dörrar. Längst fram mot koret finns på bänkskranket två snidade "fruktskålar". KORET är upphöjt två steg med ett golv av svart marmor. Dominerande i koret är en stor ALTARUPPSATS i provinsiell barock, tillverkat 1696 av mäster Gabriel från Kristinehamn. Två år senare målades det av Christian Thun. 1712 målades det igen av mäster Israel Alexander Brun, Kristinehamn. Altaret är utformat med kolonner, dekorativa voluter och naivt utförda gestalter. I det nedre partiet finns en oval målning föreställande nattvardens instiftande. Mittpartiet skildrar Jesus på korset, flankerad av Maria och Johannes samt dubbla par vridna kolonner och de fyra evangelisterna. Den övre delen visar Kristi uppståndelse. Krönet utgörs av en förgylld sol. ALTARE av trä, med marmorerade speglar. Rund, vitbeige ALTARRING med stoppat knäfall klätt med blått tyg.
PREDIKSTOLEN är ett verk från 1704 av Börje Löfman Mariestad. Målarmästare Israel Alexander Brun, Kristinehamn, målade den 1711. Predikstolen är rikt ornerad och bär snidade och förgyllda apostlafigurer inom vridna kolonetter runt korgen. Predikstolen bär inskriptionen: "Anno 1704 ähr thenne preedikstol upsatt till Guds ähra och åhr 1711 stofferad BLM IAB". En rak trappa med dörromfattning och dörr leder till korgen. Trappans sida är täckt med bröstning med fyllningar och den övre delen har genombruten dekor.
DOPFUNT i sandsten från 1100-talet uppges vara skänkt till kyrkan på 1600-talet av inspektor Nils Carlbom. Cuppan som är halvsfärisk är ornerad med palmettliknande blad och avslutas neråt med en kraftig vulst. Fotens nedre del är fyrkantig medan den upptill har en välvd form och är dekorerad i en ristad teknik med bandflätor, liljor, palmetter och strålornament inom bubbla bågar. Denna typ av dopfunt har sina närmaste paralleller i Västergötland, men är relativt ovanlig för Värmland. Ett lock av snidat, bemålat trä, är troligen tillkommet i samband med att funten skänktes till kyrkan av Carlbom. Fem GRAVHÄLLAR är placerade framför och på sidan om altarringen. Dessa har tidigare legat i mittgången. Vid restaureringen på 1950-talet flyttades de från kyrkans västra vägg till koret. Under koret finns grav bland annat för familjerna Soop och Sparre. En KORORGEL från 1980 står på den norra sidan.
ORGELLÄKTARE fick sin nuvarande utsträckning 1783. Den bärs upp av sex stycken fyrkanstpelare längst i väster och mot öster hålls den uppe av sex stycken runda pelare med joniska kapitäl. Läktarbarriärens mitt är rundad och framskjuten och består av grå sockel och överliggare, däremellan ett gult fällt. Ovanför respektive pelare finns en kanelerad dekoration och mellan dessa förgyllda dekorationer i form av druvklasar och två skölda. Mitt på läktarbarriären hänger en vävnad i blått, vitt och gult.
På läktarens södra sida finns bänkar fram till läktarbarriären. På den norra sidan är några bänkar borttagna sedan 1950-talets renovering. ORGELFASADEN från 1857 i nyklassicistisk stil , målad i gräddvitt med förgyllningar. ORGELVERKET är byggt av orgelbyggaren Johan Söderling, Göteborg 1856-58 och hade då det invigdes i kyrkan 1858, 19 stämmor. Till orgeln sattes också ett melodiverk med tre stämmor. Sådan melodiverk finne endast bevarade på ett fåtal platser i Sverige.
LÄKTARUNDERBYGGNAD med brudkammare och toalett på norrsidan. Den södra sidan innehåller trappa till läktaren och förvaringsutrymme.
ÖVRIGA INVENTARIER- Två BEGRAVNINGSVAPEN finns på södra respektive norra sidan av kyrkorummet; Eric Soop till Hammar (1613-1674) och Samuel von Gegerfelt (1638-1684). Dessutom finns två antavlor över släkten Soop. LJUSBÄRARE under läktaren.
Fasadkulör (2003): Vit
Antal våningar (2003): 01
Byggnadsdel (2003): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Västtorn, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2002
Komplettering vid inventering 2003: Det är oklart när nuvarande kyrkplatsen togs i anspråk men det torde ha skett senast under 1500-talet. Enligt traditionen skall den första kyrkan i Väse ha varit en mycket smal träkyrka som legat något nordväst om den befintliga kyrkan. Senare skall en korskyrka av sten med vitkalkade väggar och tak av spån ha uppförts. Till denna kyrka hörde ett mycket högt och smalt torn. Invändigt skall det ha funnits två läktare och flera värdefulla inventarier, bland annat predikstol och altartavla som skänktes till kyrkan av Soop på Hammar, år 1694. Denna kyrka byggdes om och till flera gånger.
Under 1700-talets början var den andra kyrkan i Väse i så dåligt skick att den behövde åtgärdas. Murarmästare Christian Haller presenterade då en skiss på ny kyrka, med bibehållande av vissa delar av den gamla kyrkan. Men de gamla murarna visade sig vara mycket dåliga varför man anlitade arkitekt Johan Eberhard Carlberg, Stockholm att rita den nya kyrkan. Ritningarna var färdiga 1760 och till byggmästare utsågs Lars Åkergren eftersom Haller avlidit under tiden. Kyrkan stod färdig 1762. Tornet från den gamla kyrkan stod kvar och sammanbyggdes med den nya kyrkan, men 1787 revs tornet och ersattes av ett nytt torn 1794.
En ny västläktare uppfördes 1784 efter ritningar av Samuel von Hofsten på Hammars gård. Denna byggdes ut under 1850-talet då flera andra ändringar också gjordes i kyrkorummet. Bland annat byttes bänkarna ut och inredning som altartavla och predikstol, liksom en del inventarier målades. Orgelverket som tillkom 1856-58, är tillverkat av orgelbyggaren Johan Söderling, Göteborg den hade då 19 stämmor. Till orgeln sattes också ett melodiverk med tre stämmor. Liknande melodiverk finns endast bevarade på ett fåtal platser i Sverige. Orgelfasaden tillkom samtidigt. Sakristian tillkom och hela taket lade med skiffer 1853.
År 1903 insattes nya dörrar och fönster. Stengolvet ersattes av trägolv, nya bänkar sattes in och kyrkan målades invändigt. Ny altarring ritades av Bror Almqvist.
Skiffertaket togs bort 1950 och ersattes av en täckning av koppar. Med början 1955 genomfördes en omfattande inre renovering av kyrkan under ledning av arkitekt Einar Lundberg, Stockholm. Innerväggarna putsades om, innertaket gjordes om, liksom kor och vapenhus som fick golv av kalksten. Altaret placerades på en rundad upphöjning i två steg. Ny altarring med fyllning och knäfall insattes. Från att ha stått längre ner i kyrkorummet flyttades predikstolen upp i koret. (7-8m). På såväl altare som predikstol framtogs den gamla färgsättningen. Nya bänkar efter äldre modell tillverkades. Trapporna i vapenhuset togs bort och ny trappa i kyrkorummet insattes. Under läktaren läktaren togs bänkar bort för att få pelarraden att framträda tydligare, här inreddes också inreddes en brudkammare och ett förråd. Nya dörrar och fönster sattes in. Ny eldragning och belysningsanläggning insatllerades.
Under senare tid har fasadunderhåll skett och ny värmeanläggning installerades 2002.
År 1694 Fast inredning - altaruppsats
År 1704-1711 Fast inredning - altaruppsats
Den gamla predikstolen från 1660-talet såldes till Alsters kyrka och ersattes av en ny tillverkad av bildhuggaren Börje Löfman från Mariestad. Målarmästare Israel ALexander Brun stofferade den 1711.
Konstnär - Bildhuggare: Börje Löfman
År 1760-1762 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Arkitekt: Johan Eberhard Carlberg
Byggmästare: Lars Åkergren
År 1850-1860 Underhåll - målningsarbete, interiör
På 1850-talet målades bänkar, läktare, altartavla, predikstol och en del inventarier vit.
År 1853 Underhåll - takomläggning
Skiffer lades på taket.
År 1856-1858 Fast inredning - orgel
Orgelverket är byggt av orgelbyggaren Johan Söderling, Göteborg 1856-58 och hade då det invigdes i kyrkan 1858, 19 stämmor. Till orgeln sattes också ett melodiverk med tre stämmor. Sådant melodiverk finns endast bevarade på ett fåtal platser i Sverige.
Orgelbyggare: Johan Niklas Söderling
År 1890 Teknisk installation - värme
Kaminer installerades.
År 1935-1937 Teknisk installation - värme
Ritning finns över ny värmeanläggning samt omändring av källare och materialbod till värmecentral. Värmeledningsaaktiebolaget CALOR, Karlstad.
År 1950 Underhåll - takomläggning
Yttertaket lades med koppar. Det gick åt 12 ton koppar.
År 1980 Fast inredning - orgel
en kororgel insattes på korets södra sida.
År 1991-1992 Underhåll - exteriör
År 2002 Teknisk installation - värme
Ny värmeanläggning med nya rör och radiatorer installerades.
År 2005 Underhåll - takomläggning
Koppartaket lades om. Hade blivit skadat av storm.
År 2007 Konservatorsarbeten
Konservering vit mässhake.
År 2010 Ändring
Ändring - Renovering av putsfasad, förgyllning av kors och kula, målning av fönster och tornluckor samt ersättning av spruckna glas. I samband med dessa arbeten gjordes även en tillgänglighetsanpassning vid södra entrén, dörröppningsautomatik, och ombyggnad av västra entrén - gammal asfaltsramp ersatt av ramp i granit.
År 2016 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring.
År 2018 Konservatorsarbeten
Konservering av altarbord, altarring och pelare.
Konservator: Cecilia Skoglund
År 2021 Underhåll
Orgelrenovering
Värmlands Museums topografiska arkiv, Väse kyrka. / ATA Stockholm, Väse kyrka. .
Tham, L: Väse kyrka. Värmländska kyrkor. 1962.
Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Väse Kyrka, Louise Tham, 1962. /.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin