Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
På den gamla, troligen medeltida, kyrkplatsen ligger Grums kyrka vilken är en återuppförd 1700-tals kyrka av barock typ. Det bevarade tornet avslutas av en glasad lanternin av trä och på norra väggen finns sakristia och brudkammare utbyggda vilka ger exteriören en speciell karaktär. Trots branden 1927 finns till exempel den medeltida dopfunten samt altaruppsats och delar av predikstol från tidigt 1700-tal bevarade. Interiören har en sammanhållen 1700-tals karaktär men med tidstypiska 1920-tals inslag som tegelgolv.
Att tänka på i förvaltning och användande av kyrka och kyrkomiljö:
- kyrka och kyrkogård utgör en samlad miljö med medeltida förankring och fungerar som historisk symbol och tidsdokument i socknen
- kyrkans 1700-tals inspirerade exteriör, med lanternin efter förebild från 1800-talets början och tillbyggnad i norr
- 1700-tals inventarier i form av till exempel dopängel
- korfönster och målningar av Simon Sörman
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2002)
Den nuvarande kyrkan i Grums har i stort sett samma utseende som den kyrka som näst intill totalförstördes vid en brand 1927. Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i öster och västtorn. Långhuset täcks av ett brant, valmat sadeltak lagt med skiffer från Glava. Murarna av natursten är vitputsade såväl ut- som invändig och vilar på en grund av natursten som klätts med skifferplattor. Långhusets rundbågade fönster är, liksom takfoten målade i brunt. Tornet har markerade murhörn. Huvudentrén finns på tornets västra sida och utgörs av en brunmålad dubbelport. Ovanför porten finns ett runt fönster och däröver ett rundbåge fönster, också åt väster. Två rundbågade, brunmålade tornluckor åt vardera väderstrecken. Tornet är försett med en vitmålad lanternin av trä med fönster åt vardera väderstrecken. Lanterninen är panelad och målad med vit linoljefärg. De rundbågiga fönstren har två bågar med 18 rutor i varje båge. Den översta delen är mönsterspröjsad. Lanterninen kröns av en förgylld kula med kors.
På byggnadens norra sida finns två utbyggnader. Den östra av dessa är en sakristia med stickbågig ytterport från 1865. Väster om sakristian finns en tillbyggnad från 1984 som innehåller brudkammare, kapprum, förråd och handikappanpassad toalett. Båda dessa utbyggnader är putsade och de valmade taken är lagda med skiffer. Till de två utbyggnaderna i norr finns portar på de västra fasaderna. Båda dessa är brunmålade.
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Salkyrka med tresidigt avslutat korparti i öster. Vita putsade väggar och ett blåmålat tunnvalvs tak av trä. Västläktare med orgel och hel läktarbarriär. Sakristia på norra väggen med nedgång på norra korväggen. Altaruppsats från 1700-talet bakom tät altarring. Predikstol i barockstil på korets norra sida. På den södra sidan en dopplats med medeltida dopfunt och dopaltare i fönsternicshen. Öppna bänkar i två kvarter med mitt- och sidogångar.
LÅNGHUSET har golv av rött lertegel, lagt i fiskbensmönster. I mittgången ligger en röd gångmatta. Väggarna bryts upp av rundbågade träfönster; 3 st på södra och 2 st på norra sidan. Dess innerbågar är blyspröjsade och glasade med färgat glas i grönt, gult och rosa. På norra väggen en markering efter en igensatt dörr. Marmorerad taklist. Tre dragstag finns i kyrkorummet, det främsta är försett med spotlights. I kyrkorummet finns tre portar; en till tornet, som också är huvudentré, en till sakristian och en till tillbygget med brudkammaren.
Det förhöjda KORET har ett golv av fiskbensmönstrat, rött tegel. Koret har en tresidig avslutning och i de vita snedställda väggarna finns fönster med figurativa glasmålningar. På det norra fönstret framställs aposteln Paulus med svärdet, manande oss till att i den goda kampen vara rustade med "trons svärd". På södra sidan står aposteln Petrus med himlens nycklar. Fönstren är signerade Yngve Lundströms ateljé, Gösta Frisk och N P Ringström. Kormattan utgörs av en röllakansmatta i ull som är tillverkad hos Agda Österbergs ateljé "tre bäckar" i Varnhem år 1955. Mattar tar upp altaruppsatsens färger. ALTARBORD av trä. Dess antependium hänger på krokar, utom på gavlarna där det är fästat med häftstift. PÅ altaret finns ett krucifix från 1790. ALTARTAVLA från 1700-talets början i barockstil är utförd i två våningar. Troligen är den tillverkad av bildhuggaren Nils Falk. År 1860 renoverades altaruppsatsen av O L Dahlman från Västerås. Vid branden 1927 räddades hela altaruppsatsen och innan den återinsattes i kyrkan togs den äldsta färgsättningen fram av Värmlands Konserveringsanstalt. Mittbilden i relief föreställer korsfästelsen på Golgata. På båda sidor om bilden finns vrida kolonner och en figur på vardera sidan; till vänster syns Moses med lagtavlorna och till höger Aron med rökelsekaret som symboliserar bönerna. Den övre bilden visar uppståndelsen med den uppståndne Kristus som stiger fram med segerfanan. Överst på altaruppsatsen finns två liggande figurer föreställande tron (med ett kors) och hoppet (med ett ankare) samt en kvinna med två barn symboliserande kärleken. Den femsidigt brutna ALTARRINGEN är försedd med marmorerade fyllningar. Dominerade färger är brunt, ljusbeige och rött. Knäfall och överliggare är klädda med grönt ylletyg. Röd heltäckningsmatta innanför altarringen. PREDIKSTOLEN från 1706, även den utförd av bildhuggaren Nils Falk och efter branden kompletterad med snidade figurer av bildhuggaren Olof Erikson i Taserud, Arvika. Till predikstolen leder en rak trappa med tät spegelförsedd trappa. Predikstolen har en korg dekorerad med snidade figurer och vridna kolonner, en rundad, brunmålad botten vilar på en snidad pelare. Över predikstolen finns en baldakin, även den med snidade figurer och en svävande duva. Dominerande färger är brunt, guld och en grå marmorering. Vid branden räddades figurerna på korgen, de vridna kolonnerna samt de nedtill hängande ornamenterade kartuscherna. Den predikstol som idag finns är alltså till stora delarna en rekonstruktion. De snidade figurerna föreställer Kristus med jordgloben isin hand och de fyra evangelisterna. Figurerna på baldakinens tak är utförda av bildhuggaren Olof Erikson i Taserud, Arvika. På korets norra sida finns en grålaserad KORORGEL med spelbord och bänk i träfärg. En svart flygel står placerad framför kororgeln. På var sida om altartavlan hänger svarta PSALMNUMMERTAVLOR med skuren, förgylld dekor från 1809-1813. En medeltida DOPFUNT står i korets södra del. Dess två delar har olika ålder där foten är från 1100-talet, medan cuppan med spetsflikbård dateras till 1200-tal. En DOPÄNGEL från 1746 av förgyllt trä. Troligen tillverkad av Isac Schullström, Karlstad. Två mässingskronor och två kandelabrar av mässing, ca 180 cm höga, finns också i koret. En korstol från 1600-talet. En mindre kyrkklocka från 1600-talet hänger på norra väggen.
BÄNKINREDNING från 1929 står på ett förhöjt trägolv och bänkarna är målade i grön och försedda med marmorerade gavlar. Bänkarna har hela tygklädda ryggar och lösa sittdynor i gråbeige tyg. Bänkarnas sitsar gjordes djupare och försågs med fasta dynor 1979-80. 13 bänkar togs också bort för att öka utrymmet mellan bänkarna och för att göra ett större kor samt ett kyrktorg under läktaren. Under läktaren finns 3 respektive 4 bänkar som inte är omändrade. Baksidan av bänkarna mot kyrktorget har marmorerade fyllningar. Väggen under läktaren mot väster är klädd med gråmålad, stående slätpanel. Lösa stolar och psalmbokshyllor finns här.
LÄKTAREN i väster bärs upp av grönmarmorerade pelare av trä och nås via trappor i kyrkorummet från söder och norr. Trapporna lagda med röd heltäckningsmatta. Läktarens norra sida har ursprungliga kyrkbänkar medan den det på den södra sidan finns lösa stolar och en bänk längst bak. Golv av röd nålfiltsmatta. ORGEL - Ny kyrkorgel installerades 1929 och har 14 stämmor. tillverkad av orgelbyggare Herman Nordfors.
Den rundbågiga dörren till SAKRISTIAN på korets norra sida är från 1600-talet och tillverkad i ek. Den klarade branden tack vare att den var igenmurad. En öppen trappa av kalkstenshällar leder ner till sakristian och under trappan finns ett källarutrymme med värmeanläggningen. Sakristian har golv av rött tegel och putsade väggar. Ett spröjsat rundbågefönster mot norr med en skifferhäll i nischen. Freskmålningar i nischen av Simon Sörman från 1952. Innerdörr mot ytterport med målade speglar i orangeröda speglar. Putsat välvt innertak. Den fasta inredningen i sakristian består av två förvaringsutrymmen samt skåp och lådor för textilförvaring och litet altare på den östra väggen. Möbler av fura från 1930, ritade av konstnären Oscar Jonsson och tillverkade av Värmlands Hemslöjd. Röllankansmatta.
VAPENHUS med golv av sten och putsade väggar med bröstpanel som målats i svampteknik i grågrönt. I den norra väggen finns en gammal gravhäll över överstebefallningsmannen i Värmland på 1500-talet; Lasse Botwedsson den yngre på Agnhammar. På södra väggen finns ett inbyggt, glasat skåp. Ett runt fönster ovanför den rundbågade dubbelporten av trä. Rektangulärt fönster ovanför den dubbla ingångsdörren till förrummet. Dessa dörrar är indelade i speglar och en glasad överdel. Tak av vitmålade plankor.
TORNET är murat av gråsten och putsat utvändigt. Från vapenhuset leder en rundad smal trappa i tornmuren upp till nästa våningsplan. En smal fönsteröppning ca 15cm bred och 60cm hög, finns i muren mot norr. Fyra mellanvåningar i tornet är gjorda av trä, likaså är resterande trappor upp mot tornets översta del av trä. På insidan är väggarna putsade till och med andra våningen. Längre upp är insidan konstruktionens stenar bara. " klockor med mekanisk ringning.
FÖRRUM mellan vapenhuset och kyrkrummet med tagelgolv, putsade väggar och ett grått trätak. På norra respektive södra sidan finns förrådsrum med enkla dörrar försedda med speglar målade i grågrönt. Dubbla dörrar leder in till kyrkrummet. Dess övre del är blyspröjsad och försedd med färgade glas.
TILLBYGGE innehållande hall, brudkammare, förråd och toalett. Brudkammare med klinkergolv, tapet på väggar och skivor i tak. Nytillverkade möbler i Karl-Johanstil.
Fasadkulör (2002): Vit
Antal våningar (2002): 01
Byggnadsdel (2002): Kor - Polygonalt, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Komplettering vid inventering 2002:
Grums nuvarande kyrka uppfördes 1929-30 efter en förödande brand 1927 då den gamla kyrkan eldhärjdes så svårt att endast murarna återstod.
Kyrkans byggnadskronologi är osäker, men sannolikt är att kyrkan uppförts i etapper, till att börja med intill den medeltida stenkyrkan. Tillbyggnad av långhus och uppförande av korparti uppfördes troligen slutet av 1600-talet eller 1700-talets början. Tornet uppfördes 1739 och försågs med spira 1745-46 under ledning av byggmästare Christian Haller. Större fönster togs upp på långhuset 1759 och en dörr på norra sidan igensattes samtidigt. 1765 höjdes långhusväggarna med ca 120 cm. En lanternin ersatte tornets träspira 1803. Denna ersattes 1828 med en ny lanternin vilken stod som förlaga till den lanternin som återuppfördes efter branden 1927. År 1873 började man att använda sakristian som likbod och i samband därmed lät man uppföra en ny sakristia av trä. Västläktare uppfördes 1878 och ersatte då en ca 100 år gammal läktare. Nya bänkar monterades och ett trägolv lades i kyrkan 1884. Detta lades ovanpå mittgångens stengolv och lerlagret i bänkkvarteren. År 1906 genomfördes en reparation av kyrkan. Glasmålningar i koret av Neumann & Vogel, Stockholm, tillkom. Motiven på norra fönstret var Maria med Jesusbarnet med det södra visade Jesus med lammet.
Den 18 december 1927 eldhärjades kyrkan så svårt. Elden började i en kamin i sakristian, på södra sidan. Av själva kyrkan återstod endast murpartierna av långhuset och tornet samt den orörda sakristian mot norr. Några inventarier kunde räddas, bland annat altartalan, dopfunten och delat av predikstolen. Den 12 februari 1928 beslutades om återuppbyggnad av kyrkan. Arbeet skedde efter ritningar av Bror Almqvist och Kurt von Schmalensee
Kyrkan återinvigdes den 30 november 1930. En ny kyrkorgel med 14 stämmor av orgelbyggare Herman Nordfors installerades. Silverkål till dopfunten tillverkad av Oscar Jonsson. Ny huvudingång till kyrkogården. Flyttad från väster mitt för huvudingången till norra sidan om kyrkan.
En målning i fönsternischen vid dopfunten utföres år 1952 av konstprofessor Simon Sörman. Målningen föreställer en mor som överlämnar sitt barn till Herren. År 1979 fick koret ett ökat djup på 175 cm. Bänkarna flyttades isär, sågades av och fick lägre sitthöjd, gavlarna målades ljusare än tidigare och fick fasta ryggdynor. Hela kyrkan målades invändigt. Taket målades blått.
Kyrkan avfägades och skiffret på långhusets södra takhalva lades om 1983. På kyrkans norra sida uppfördes 1989 en tillbyggnad som innehåller brudkammare med kapprum och toalett samt ett arbetsrum för vaktmästaren. Arkitekt var Torsten Skoglund, Älvsjöhyttan. Sakristian renoverades och inreddes med altare och skåp för skrudar och övriga textilier 1991. En kororgel installerades 1994. Den är tillerkad av Smedmans Orgelbyggeri AB. Tornet renoverades 1996 genom omläggning av skiffertak och putslagning av dess fasader.
År 1700-1749 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
År 1906 Underhåll - interiör
Hela kyrkan genomgick en omfattande renovering. Bland annat tillkom glasmålningar i koret. Detta arbete skedde helt utan tillstånd från Riksantikvarieämbetet.
År 1930 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgeln i den nya kyrkan innehöll 14 stämmor.
År 1952 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Fönsternicher i sakristia och det sydvästra fönstret i långhuset målades 1952 av konstnären Simon Sörman, Stockholm. I sakristian finns ett bönemotiv, medan det vid dopaltaret i långhuset visar en mor som av Gud fått vårdnaden av ett barn och som lämnar det till Kristus genom dopet. Tekniken på båda är al secco.
Konstnär: Simon Sörman
År 1979 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarnas sitsar gjordes lägrge och djupare samt försågs med fasta sittdynor. 13 bänkar togs bort för så att öka utrymmet mellan bänkarna.
År 1980-1999 Teknisk installation - brandskydd
Sprinklersystem finns på vinden. 3 rökdetektorer i kyrktaket. Tunnvalvstaket.
År 1983 Underhåll - takomläggning
Omläggning skiffer på södra takhalvan. Den norra sidan högtrycktvättades. Arbetet utfördes av Rude Wik, Arvika.
År 1988 Fast inredning - orgel, orgelverk
En orgel av fabrikat Roland inköptes.
År 1994 Fast inredning - orgel
Kororgel instalerad, invigd på Tacksägelsesöndagen 1994. Orgeln är tillverkad av Smedmans Orgelbyggeri, Linköping.
År 1996 Underhåll - exteriör
Tornet renoverades genom omputsning. Den befintliga panelen på tornhuven togs bort och ersattes med samma utseende och dimention som den befintliga. Som underlag för panel monterades plywoodskivor och vindpapp. Fönstren justerades och målades. Skiffret på tornet lades om.
År 2005 Underhåll - takomläggning
Omläggning av skiffertak, norra takfallet, kopparplåt på tornhuv m.m.
År 2011 Teknisk installation - värme
Installation av styr- och reglersystem för värme och luftfuktighet.
År 2012 Teknisk installation
Komplettering av belysning.
År 2012 Underhåll - exteriör
Renovering av fönster på lanternin kyrkobyggnad. Teknisk kontroll: KUBJO Byggkonsult ab
År 2013 Teknisk installation - larm
Installation av brand- och inbrottslarm.
År 2017 Underhåll
Renovering lanternin, målning fönster m.m.
År 2017 Konservatorsarbeten
Konservering, fyra begravningsvapen.
Konservator: Cecilia Skoglund
År 2019-2020 Underhåll - exteriör
Takskifferrenovering brudkammarutbyggnaden
Värmlands Museums topografiska arkiv, Grums kyrka. / ATA Stockholm, Grums kyrka..
Kjelleberg, Åke. (1966). Grums kyrka.
Kjellin, Helge. (1924). Sveriges Kyrkor, Kyrkor i Grums härad: konsthistoriskt inventarium. H. 1, Norra delen, ..
Ditt Värmland, kulturmiljöprogram 1990. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "von Schmalensee,Kurt:Arkitekt"; "Almquist,Bror:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin