Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Platsen vid Blomskogstjärnet har troligen kontinuerligt nyttjats som kyrkplats sedan 1100-talet. I miljön kring kyrkan finns traditionell bebyggelse från främst 1800- och 1900-talen. Den nuvarande stenkyrkan, av arkitekten Bror Almqvist, har en historiserande blandstil. De vita putsfasaderna med strävpelare, stora fönster, brant takfall och lägre korparti ger kyrkan dess speciella exteriör. Interiört märks särskilt de äkta materialen och aritektens speciella formspråk i inventarierna samt muralmålningarna. Kyrkan har i allt väsentligt behållit det genomtänkta utförandet från 1920-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användande av kyrka och kyrkomiljö: - kyrkan och dess närmiljö utgör en samlad miljö med en tusenårig historia
- kyrkan är en av länets få kyrkor från 1900-talets första hälft
- kyrkan är ritad av en av stiftets mest anlitade kyrkoarkitekter under 1900-talet och är en god representant för dennes nyproduktion i historicerade blandstil
- i stort sett alla delar av kyrkorummets inredning och bemålning är omistliga komponenter i kyrkans helhetsgestaltning
Inventeringsår (1995)
Antal våningar (1995): 01
Byggnadsdel (1995): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2002)
Blomskogs kyrka har en historiserande blandstil, uppförd 1929. Det är en långhuskyrka med tresidigt avslutat, lägre korparti i öster, vidbygd sakristia i norr och västtorn. Kyrkan är uppförd i tegel och såväl ut- som invändigt putsad. Långhusets sadeltak är klätt med rektangulärt småskiffer, även kanter och nock är av skiffer. Regnavvattningssystem av koppar. Träinklädd takfot och profilerade vindskivor målade i brunt. Det smalare koret i öster har ett valmat sadeltak, klätt med skiffer. Sammanbyggt med, och söder om, koret ligger sakristian. Också den har sadeltak lagt med skiffer. Torntak med huv och spira är klädda med koppar.
Långhuset har 4 stycken spröjsade rundbågade fönster på varje långsida. Fasaden delas mellan fönstren av 3 stycken putsade strävpelare, upptill snedställda och avslutade med skifferplattor. De inåtgående, rundade tornluckorna, en åt vardera väderstreck, är liksom långhusets fönster målade i grågrönt.Tornet är under luckorna försett med ett smalt, rektangulärt fönster åt vardera väster, söder och norr. Hela kyrkan vilar på en sockel av natursten.
Västentrén med en rundad dubbel träport nås via en kalkstenstrappa med 4 steg. Den rundade portalen markeras upptill av en icke putsad slutsten och ovanför denna, ett litet rundat fönster. På var sida om porten finns en större lykta av koppar.
Sakristian nås via en grönmålad trädörr i norr. Trappa av natursten, är försedd med svart smidesräcke. Åt öster finns ett rektangulärt fönster med 2 bågar, 6 rutor per båge. Åt väster två mindre, liggande rektangulära fönster.
I öster finns en nedgång under koret till ett bisättningsrum. Den grönmålade trädörren är fiskbensmönstrad och försedd med överljus, 3x3 rutor.
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING- enskeppig salkyrka med treklöverbladsformat trätak av slätpanel. Entré via vapenhus i västtorn. Det smalare koret i öster är tresidigt avslutat och förhöjt. Vidbygd sakristia norr om koret. Läktare i väster med orgel. Väggfasta bänkkvarter öppna mot mittgången. Inbyggd predikstol i långhusets nord-östra gavel. Altartavla bakom 6-kantig altarring. I långhusets sydvästra hörn står en dopfunt med dopbord.
I KYRKORUMMETS tak finns 5 stycken tvärgående bjälkar av trä som drar samman konstruktionen. Dessa är försedda med skuren relief på mitten och är målade i ljust grått. En enkel gråmålad taklist med målad dekor i grått och vitt. Väggarna, som är försedda med fem strävpelare på varje långhusvägg, är putsade och målade i gräddvitt. Runt hela kyrkorummet går en bröstpanel marmorerad i blått, grönt och brunt, upptill försedd med grön list. Golvsockeln är laserad i brungrönt. Väggarna bryts upp av spröjsade rundbågade fönster med karmar och dubbla bågar av trä målade i grått. Invändiga bågar blyspröjsade och försedda med färgat glas. Långhusets mittgång av rött tegel, lagt i mönster. Röd heltäckningsmatta som går ända ut till de förhöjda BÄNKKVARTEREN. Golvet i dessa är lagda med lackat trä. De två bänkkvarteren är öppna mot mittgången och innehåller på var sida 21 bänkar vilka avslutas med spegelförsedda gavlar. Dessa är utvändigt dekorerade med tre olika former och marmorerade i grönt mot brun botten och försedda med brunlaserat ramverk, mörkbrun sockel och krönt av en grön list. Invändigt strålaserade med mönsterverkan i ryggspeglarna. Lösa gröna dynor. Bänkvärmare under varje bänk. Bänkarna längst bak går ända fram mot väggen till vapenhuset. De två främsta bänkarna är mot mittgången avkortade ca 50 cm. Ingångsdörrar från vapenhuset är svängbara, av trä, målade i grönt och försedda med marmorerade speglar samt upptill rundade glasade partier.
Det smalare och lägre KORET är förhöjt med tre steg och försett med golv av rött tegel lagt i fiskbensmönster. Taket utgörs av ett putsat stjärnvalv av tegel och avfärgat i brunorange. De två mittersta kryssen är dekorerade med förgyllda kors. Tresidig avslutning i öster med ALTARSKÅP i fonden. Detta utgörs av en triptyk med målningar av professor Olle Hjortzberg. Mitten föreställande "Kristi förklaring" med en vitklädd Kristus med bruna hårlockar och en gloria av guld. Bakgrund av guld med molnskyar. Bilderna på sidodörrarna föreställer Moses och Esaias. De är svävande och vitklädda med röda mantlar mot en varmt röd bakgrund. Baksidan av sidostyckena är marmorerade. Altaruppsatsen kröns av ett skuret, brunmålat träkors som hänger på väggen. Ett skuret "band" på översta korsarmen med initialerna INRI inmålat. På väggen vitmålade strålar som utgår från korsmitt. Uppsatsen vilar på altaret på en bred fot av trä. Altarbord av trä, gråmålat, med krokar som upphängning för antependierna. ALTARRINGEN har spjälor av vågformiga, sågade balusterdockor och är till formen en halv sexkant. De gråmarmorerade dockorna vilar på en gråmarmorerad list försedd med brunmarmorerade speglar. Knäfall och överliggare klätt med blått tyg. På golvet innanför altarringen ligger en grå heltäckningsmatta. Fönsteröppning i väggen mot söder försett med GLASMÅLNING föreställande Kvinna vid Sykars brunn. Försett med texten: "Jakobs brunnen. Var och en som dricker av detta vatten han bliver törstig igen. Men den som dricker av det vatten jag giver honom han skall aldrig någonsin törsta. Utan det vatten jag giver honom skall bliva honom en källa vars vatten springer upp med evigt liv. Till minne af Sofia A Mossberg komp av prof Olle Hjortzberg. Glasmålare Hugo Schultz, Kristinehamn 1929". På norra korväggen rektangulär spegelförsedd, grönlaserad trädörr till sakristian. Ovanför denna en väggmålning föreställande ett kors med en slingrande orm. Rosabruna strålar utgår från korset med en vit duva på var sida. Foder kring dörren utgörs av rostrosa avfärgning i putsen. Öster om dörren en själaringningsklocka. Kormatta i ryateknik, ritad och komponerad av prästfrun Brita Elving, Blomskog. Vävd av Signe Sterner och Ida Ahlfors, Töcksfors. Två stycken 11-armade golvljusstakar från 1929 av mässing. Den ena försedd med ett lamm, den andra med ett skepp. På var sida om trappstegen en marmorerad träkub med varsin 5-armad kandelaber av mässing. Ambo av lackerat trä. Väggradiatorer.
PREDIKSTOL på långhusets nordöstra kortsida. Med ingång från sakristian. Den 5-kantiga korgen är försedd med speglar och marmorerad i brunt, grått och grönt. Under hänger festonger, band och druvklasar. Ovanför den trekantiga dörröppningen en målning på väggen föreställande en förgylld strålande sol med en duva som flyger ut ur solen. Därunder en vit-grå drapering. Nedanför predikstolen på golvet; piano, katafalk och diverse annat material.
Vid långhusets sydöstra gavel, på en 8-kantig förhöjning i golvet står den 8-kantiga DOPFUNTEN av målat trä. Benen utgörs av 8 stycken voluter och dopskålen finns innanför ett spegelförsett ramverk. Lock av trä försett med knopp i form av en druvklase. Dominerande färger är grönt, brunt och guld. Fönsternischen används som dopbord och fönstret är sedan 1981 försett med fönstermålning. Fönstret är indelat i horisontella fält och med kraftiga färger gestaltas: fiskar, solen, en duva och ett kors. På sydöstra väggen finns en väggfast psalmnummertavla som upptill avslutas på samma sätt som predikstolens dörröppning, alltså tre delad. Under nummertavlan ett skåp marmorerat i grått, vitt och svart. Ovanför finns en ängel med en bägare målad i putsen. LÄKTAREN hålls uppe av 4 stycken parställda pelare med fyrkantiga marmorerade fundament med runda bruna mot toppen avsmalnade kolonner. Doriska kapitäl, marmorerade och försedda med förgylld kant. 2 par pelare "inbyggda" i tornväggen. Dessa är fyrkantiga, annars målade som övriga pelare. Taket under läktaren av vitmålad lockpanel i nord-sydlig riktning. Bröstningen är på mitten framskjuten för att härbärgera orgeln. Mot kyrkorummet är bröstningen indelad i speglar och marmorerad i brunt, grönt och guld. ORGEL tillverkad av H Nordfors & Co, Linköping. ORGELFASAD med Konung Gustaf V:s namnskiffer i mitten, tillverkat av bildhuggaren Yngve Leyert, Lidköping. Läktaren är försedd med gradänger och har trägolv. På läktarens södra sida finns 5 bänkar, på den norra en bänk och en textilförvaringshurts.
SAKRISTIAN ligger två trappsteg under korgolvet. Golvet är lagt med brun heltäckningsmatta, väggarna är vitputsade och taket består av brunlaserade brädor, lagda som lockpanel. Rektangulärt fönster i öster med 2 innerbågar utan spröjs. 4 stycken innerdörrar alla med 3 speglar; 2 till garderober, 1 till vindfång och en till sakristian. Denna dörr, som sitter fem trappsteg upp på den västra väggen, har en tresidig avslutning uppåt och marmorerad framsida mot kyrkorummet. De andra dörrarna är rektangulära och helt betsade i brunt. Ett altare av sten mot söder, på väggen ovanför hänger ett krucifix av trä och metall. Två gamla tavlor: Pro Christo & Ecclesia. Enkel möblering med skrivbord och stapelbara stolar. Två äldre blåmålade trästolar.
Tornets första våning utgörs av VAPENHUS med tegelgolv och vit puts på ytterväggar. Taket av trä är mönsterlagt i "kassetter" och brunbetsat. Dubbelport av trä mot väster med fasad panel på insidan. På norra sidan, en trappa av trä, betsad i brun-grönt, som leder upp till läktaren. På södra sidan ett litet rundat fönster med träbåge. På var sida om fönstret en garderob med väggar av brunbetsad lockpanel, försedda med smala dörrar med tre speglar och kammarlås. Under trappan ett WC med golv lagt med linolium, väggar av puts och skivor, tak av skivor. Mot öster finns en dubbel, brunbetsad, spegelförsedd och delvis glasad dörr som leder in till kyrkorummet.
TORNET har 4 våningar. Andra våningen innehåller ett TORNRUM med laminatgolv, de andra våningarna har trägolv. Väggarna är vitputsade hela vägen upp i tornet.
ÖVRIGT: ljus- och ljudreglering sker från en bänk mitt i kyrkan. I vapenhuset förvaras en gammal gravhäll av täljsten. Den har formen av ett flackt sadeltak. I kyrkorummet hänger tre mässingskronor i mittgången samt åtta vägglampetter av mässing. På läktaren finns två mässingskronor. Alla är tillverkade hos Lars Holmström i Arvika.
Fasadkulör (2002): Vit
Byggnadsdel (2002): Kor - Polygonalt, Kors, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Västtorn, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Komplettering vid inventering 2002:
Från Blomskogs första kyrka finns en väggplanka och en drakslingeornerad portalomfattning bevarade. Detta visar att den första kyrkan i Blomskog troligen var en stavkyrka som kan dateras till 1100-talet. Den låg troligtvis på samma plats vid Blomskogstjärnets östra strand som timmerkyrkan som uppfördes under 1600-talet. Denna kyrka utökades flera gånger och hade formen av en korskyrka då den brann ned till grunden den 24 mars 1923. Branden började sedan en gnista från en kamin antänt spåntaket.
Under flera år diskuterades placeringen av, och materialvalet till den nya kyrkan. Arkitekten Bror Almqvist, som hade anlitats tidigare för att upprätta ett restaureringsprogram av den gamla kyrkan, fick ett nytt uppdrag och besökte platsen för att hjälpa till vid valet av kyrkans placering. Under tiden drogs järnvägen fram norr om den då befintliga begravningsplatsen. Detta underlättade materialtransporterna till kyrkobygget och bidrog säkert till att Blomskogs kyrka kom att byggas av tegel. Efter nybyggnadsritningar av Almqvist kunde arbetet med den nya kyrkan påbörjas på sommaren 1928. Vid en ceremoni den 13 augusti placerades en i grundmuren en låda innehållande dokument från kyrkobygget; en bibel, en psalmbok ett ex av Nya Wermlandstidningen och ett mynt. Den nya kyrkan invigdes den 24 november 1929 av biskopen J A Eklund. I samband med högtiden invigdes också en minnessten vid den gamla kyrkplatsen, med inskriptionen " På denna plats stod Blomskogs kyrka från omkring 1600 till 1923. Herrens ord förbliver evinnerligen."
1954 omvandlades ett utrymme under sakristian till bårhus. På 1960-talet togs kalkputsen bort på tornet. Hela tornet kläddes med nät och en cementputs lades på.
En större invändig renovering skedde 1973 efter förslag från K-konsult, Karlstad. Arbetet innebar bland annat att väggarna som tidigare målats med emulsionsfärg borstades, patenerades och målades med ny, genomsläpplig emulsionsfärg. Pilastrarna som tidigare varit marmorerade målades i väggfärgen. Trätaket tvättades och ströks med linoljefärg, likaså fönster och dörrar. Trägolvet i bänkkvateren slipades och lackades. I vapenhuset ordnades WC i utrymmet under trappan. Där lades golvet med platsmatta, väggar och tak kläddes med gipsskivor. Kyrkorummet och koret målades i en gul-vit-grå ton lika den befintliga, men i en betydligt ljusare nyans.
Ett nytt korfönster tillkom 1981 efter målning av konstnären Eric Elfwén, Västervik. 1996 genomfördes utvändig renovering där alla cementlagningar på torn och långhus togs bort. Avfärgning med kalkfärg våt på långhus och med KC-bruk och KC-färg på tornet. Fönster, portar, tornluckor och listverk målades med linoljefärg. Invändigt installerades ett nytt bänkvärmesystem.
Ett nytt textilskåp tillverkades av Bröderna Lidmans snickeri, Årjäng 2001. Det är placerat på läktaren, söder om orgeln. Skåpet är målat i en grön kulör som strålaserats för att stämma in i kyrkorummets övriga inredning.
År 1929 Fast inredning - glasmålning
Glasmålning i korets södra fönster.
Konstnär: Olle Hjortzberg
År 1929 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär: Olle Hjortzberg
År 1929 Fast inredning - orgel
Orgel tillverkad av H Nordfors & co.
År 1929 Fast inredning - orgel, orgelfasad
År 1929 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Arkitekt: Bror Almquist
År 1981 Fast inredning - glasmålning
Fönster vid dopfunten på södra långhusväggen. Tillverkat av konstnären Eric Elfwén, Västervik.
År 1997 Underhåll - exteriör
Renoveringen var föranledd av flagning på kyrkans fasader. Bortbilning av tidigare utförda cementlagningar på torn och långhus. Avfärgningar med kalkfärg våt på långhus och med KC-bruk och KC-färg på torn. Fönster, portar och tornluckor samt listverk målades med linoljefärg.
År 1997 Teknisk installation - värme
Byte av bänkvärmesystem.
År 2000-2003 Ritning godkänd / bygglov
År 2001 Underhåll - interiör
Rengöring av väggar och vissa snickerier.
Konservator: Urban Ullenius
År 2001 Specifika inventarier - textilskåp
Ett textilskåp placerades på västläktaren.
År 2004 Underhåll - interiör
Putslagning och ommålning av putsfasader i vapenhus och tornrum. Ommålning snickerier vapenhus och tornrum.
År 2010-2011 Teknisk installation - värme
Installation av luftvärmepump. Installation av styr- och reglersystem för värme och luftfuktighet.
År 2012-2013 Underhåll - fönster
Målning av fönster.
År 2013 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Montering av räcke vid kortrappa samt byte av tyg på altarringens knäfall och altarets knäpall.
År 2014 Fast inredning - altarring
Vårdåtgärder på altarring och knäpall. Omklädsel.
År 2018 Konservatorsarbeten
Textilkonservering 3 st mässhakar, röd, grön, svart; svart predikstolskläde.
Värmlands Museums topografiska arkiv, Blomskogs kyrka. /ATA Stockholm, Blomskogs kyrka..
Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990.
Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Ditt Värmland, kulturmiljöprogram 1989.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin