Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Landskapsavsnittet kring By kyrka representerar en kontinuerligt hävdad kulturbygd som med säkerhet kan följas tillbaka till järnåldern. Den stora kyrkogården speglar olika tiders begravningsseder och har i vissa delar en mycket ålderdomlig karaktär med ca 350 bevarade gravar med grustäckning. Kyrkorummet uppvisar en blandad tidsprägel med avtryck från 1700- , 1800- och 1900-talen. Nybyggnadstidens klassicistiska stilideal finns kvar i det stora kyrkorummet och i den tidstypiska läktarbarriären. Vid 1930-talets renovering under ledning av Einar Lundberg, genomfördes delvis en återgång till ett mer historiserande stilideal som då var rådande. Den gamla predikstolen från 1600-talet återinflyttades och nya bänkar monterades. Dessutom färgsattes kyrkan i den nuvarande roströda färgen, vilken är främmande för det nyklassicistiska stilidealet. Karaktäristiskt är att By kyrka idag ofta nyttjas som begravningskyrka och för konserter av olika slag.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrka och kyrkomiljö: - kyrka, kyrkogård och prästgård utgör en samlad miljö med tusenårig historia - de medeltida inventarierna; triumfkrucifix från 1200-talets slut samt klocka från senare medeltid - bevarad predikstol och epitafier från 1600-talet
- kyrkans exteriör är välbevarad sedan byggnadstiden
- kyrkans grundkaraktär från 1700- och 1800-talen och bevarad inredning från denna tid
- den stora kyrkogården med många bevarade grustäckta gravar
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2002)
Kyrkan, som stod färdig 1779, har ett rektangulärt långhus murat av sten med västtorn och tresidigt avslutat kor med vidbyggd sakristia i öster. De putsade ofärgade murarna vilar på en gråsvart putsad sockel. Långhusets väggar bryts upp av småspröjsade rundbågade fönsteröppningar, vars snickerier är målade ljust gröna. Dessutom finns, mitt på varje sida, en kopparklädd dubbelport med ett runt fönster ovanför. På norra sidan finns en handikappramp och en parkeringsplats har ordnats strax intill. Långhusets sadeltak är valmat över koret och klätt med skiffer. Hängrännor och stuprör på långhuset av brunmålad plåt. Takfot av trä är målat i brunt. Den vidbyggda sakristian har på östra väggen ett rundat fönster med nio rutor. Ingång sker från söder via en kopparklädd port. Dess sadeltak är lagt med skiffer.
Västfasaden på det fem våningar höga tornet har förutom en dubbelport klädd med koppar, också ett cirkelrunt fönster. Åt söder och norr finns ett rundbåge fönster. På tornets södra sida finns två gravhällar från 1600-talet infällda i ytterväggen. Den ena gravhällen bär årtalet 1669 och familjerna Lilliehööks och Roos vapen. Den andra framställer två kvinnor och har legat över Karin och Maria Roos grav. Längre upp på tornet finns två tornluckor åt vardera väderstreck. Västtornet kröns av huv och 8-kantig lanternin i två våningar med fönster. Lanterninen är vit med bruna snickerier på fönster och takfot och kröns av kula med kors. Tornet saknar vattenavrinningssystem.
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Enskeppig salkyrka i sten med ingång genom tornets vapenhus i väster. Tresidigt avslutat, något förhöjt korparti. Läktare i väster med orgel och läktarunderbyggnad. Öppna, gavelförsedda bänkar i fyra kvarter. Lackat trägolv. Vitputsade vägar som bryts upp av rundbågade fönster, portar med kraftiga omfattningar i söder och norr. Tak av blågrått tunnvalv.
LÅNGHUSET - Golvet är lagt med betsade och lackade smala brädor. Väggarna är putsade och vitmålade och försedda med en brunmålad bröstpanel av skivmaterial som går upp till fönstrets undre kant. Panelen som sträcker sig runt hela kyrkorummet följs av en blågrön golvsockel. Innerdörrar till portar i söder och norr är rundbågade och försedda med en kraftig list. Dörrbladen är indelade i tre speglar och är liksom listen målade i grågrönt. De höga, rundbågade fönstren är grönmålade och indelade i sex bågar om vardera fyra rutor. Fönstrens övre del är mönsterspröjsad. Ovanför dörrarna i norr och söder finns runda fönster. Taket består av ett trätunnvalv, målat i blågrått. En vit rikt profilerad taklist går kring hela väggen. Fem stycken tredelade draglinor av järn målade i takets blågrå färg håller ihop konstruktionen. Kyrkorummet lyses upp av två kronor över mittgången, två mindre kronor över de två bakre kvarteren samt mässingslampetter på ytterväggarna och plafonder under läktaren. Till detta kommer diverse spotlights som bland annat lyser upp altartavlan. BÄNKINREDNINGEN består av öppna bänkar från 1933. De är målade i grågrönt medan gavlarna är målade med brun ram, grå list och brunröd ekimitation i spegeln. Lösa dynor i gångmattans röda färg. På kyrkorummets väggar hänger ett TRIUMFKRUCIFIX av trä. Troligen norskt arbete från 1200-talets slut. Märkt 1645, vilket troligen skedde efter en ommålning, samt tre stycken EPITAFIER: Sass, Bagge och Nieroth. Två stycken NUMMERTAVLOR på den norra hänger framför predikstolen, medan den södra hänger på bortre sidan av söderväggens östligaste fönster. Tavlorna har vit botten med snidad och förgyllt ramverk.
KORETS golv, som ligger två steg ovanför långhusets golv, är slipat och lackat. På golvet ligger en matta i röllakans teknik med färger i blått, rosa, grönt och natur. Fönstren i koret på respektive sidor är motivmålade. ALTARE av trä. Antependierna har hänganordning med knappar och hakar. En ALTARTAVLA föreställande Jesu bergspredikan med Jesus står på en klipphäll och många människor som står runt hans fötter, allt mot en mörkt blå bakgrund. Tavlan utgörs av en triptyk där de två sidostyckena går att stänga. Tavlan som är målad av Gunnar Torhamn skänktes 1933 av Stor Johan. ALTARRINGEN är helt slät och rektangulär med mjuka hörn. Klädd med skiva, målad i gråblått och försedd med stoppat knäfall klätt med rött sammetstyg. I korets nordöstra del finns fyrkantig dopfunt av sandsten från 1933. Text på funtens framsida: "Låten barnen komma till mig och förmenen dem icke". På golvet framför ligger en ryamatta i blått, rostrött, vitt och grönt. Här står också en ljusbärare av svart smide. I korets sydöstra del står en omålad KORORGEL. Här finns också en svart FLYGEL, samt tre rader med lösa stolar. PREDIKSTOL och baldakin från 1600-talet. Till formen sexkantig och försedd med plattskuren och målad dekor fördelad i fyra speglar som avdelas med små kolonner med marmoreringar och förgyllningar. Motiven på bilderna utgörs av Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Predikstolen hänger på den norra väggen och vilar på ett fundament mot golvet. Även baldakinen är sexkantig. Försedd med skuren dekor såväl upptill som nertill. Invändigt finns belysning. Predikstolen och baldakinen återinsattes vid renovering av interiören 1933.
Bakom koret ligger SAKRISTIAN som nås via dörr bakom altartavlan. Golvet är lagt med brädor, betsat och lackat. På golvet ligger en grön röllakansmatta. Väggarna är putsade och vitmålade. Porten i södra väggen är rundat upptill. På östra väggen finns ett bemålat, spröjsat fönster. Motiven i de nio rutorna föreställer: Ansgar, Olaus Petri, Birgitta, Gustaf Adolf, Havkin Spegel, Elfstadius, J-O Wallin, Esaias Tegenér och Nathan Söderblom. Avbildningarna är alla klädda i tidstypiska kläder och har personliga ansiktsuttryck. Konstnären är okänd. Under fönstret finns ett litet altare i muren. Framför ligger en liten ryamatta i brunt och vitt. Det platta brädtaket är målat i en blågrå nyans.
VAPENHUSET har ett lackat trägolv med lös heltäckningsmatta. Tre trappsteg leder upp till kyrkorummet. På var sida om trappan finns svarta smidesräcken. Vid norra väggen finns en rak trätrappa upp till orgelläktaren försedd med räcke av grågrönmålade snedställda vertikala spjälor. Väggarna är putsade och vitmålade. Rundbågade fönster i söder och norr bryter upp muren. Under fönstret i söder står en bänk målad i grågrönt. Dubbeldörrar mot ytterporten har tre speglar, varav den översta är glasad. Dubbeldörrar in till kyrkorummet har tre speglar var. Målade i grå-rosa marmorering. Trätaket är målat i blågrått. I vapenhuset finns kort- och bokställ i ekfanér.
LÄKTAREN bärs upp av sex par marmorerade kolonnpar. Fyra par är fristående medan ett par är inbyggda mot väggen till vapenhuset. Basen, ca 60 cm, är marmorerad i mörk brunt, skaftet är marmorerat i grönt. Kapitälen är doriska och målade med bland annat en förgylld krans. På läktarens södra sida finns fem bänkrader från 1930-talet bevarade. De är vända mot kyrkorummet och försedda med gavlar, målade som i långhuset. På den norra sidan byttes bänkarna till "biografstolar" vid renoveringen 1983. Det finns fyra bänkrader i gradäng, vända mot orgeln, de är klädda i ett röd-orange tyg. På läktaren finns dessutom ett rum på vardera sidan. Dessa består av stora, ljust betsade "lådor" som går upp i höjd med takfoten. Rummet på norra väggen används av kören som omklädningsrum, där förvaras också deras kåpor. Det södra rummet är vaktmästarens omklädningsrum. Här finns också en lådhurts för förvaring av bland annat antependier (tillverkad av Mats Persson i Tveta 1997). Golvet på läktaren är täckt av en rödorange heltäckningsmatta, förutom vid träbänkarna där trägolvet är synligt. ORGELFASAD i klassicistisk stil tillverkad 1861. Orgeln, som tillkom samtidigt, byggdes om 1932 av orgelbyggare Hammarberg. Renoverades 1980. En LÄKTARUNDERBYGGNAD tillkom 1983 och innehåller på norra sidan ett litet andaktsrum / brudkammare med altare samt ett HWC. Den södra sidan innehåller kapprum och förrådsutrymmen. Golven här är slipade och lackade. Nya dörrar av trä är försedda med tre speglar och marmoreringar i grå-grönt med list i orange och ramen är ådringsmålad i en ljusare grön kulör. Väggarna i underbyggnaden är klädda med vitmålade vävtapeter, medan de mot kyrkorummet är klädda med lasyrmålad slätpanel. Taken klädda med vitmålade brädor.
TORNET har sex våningar med trägolv och stabila trappor. Väggarna är från 2:a våningen oputsade med synlig natursten.
Antal våningar (2002): 01
Byggnadsdel (2002): Kor - Polygonalt, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2002
Komplettering vid inventering 2002:
Redan 1326 fanns det enligt uppgift en kyrka i By socken. Ett pergamentbrev från 1353 anger det samma. Vid grävningar på kyrkogården 1980 kunde den gamla kyrkans läge konstateras. Denna kyrka byggdes till 1639 och en andra tillbyggnad och restaurering gjordes tio år senare. Samma år uppfördes också ett klocktorn. Den nuvarande kyrkan började planeras 1758 då Christian Haller anlitades för att bygga ny kyrka. Han avled dock 1759 och hann aldrig börja bygga. Sven Hertz från Södra Ny socken hade gått i lära hos Haller och var troligen den som år 1765 fick i uppdrag att färdigställa kyrkan. Byggnationen påbörjades 1766 och invigdes den fjärde söndagen efter trefaldighet år 1779. Tornet uppfördes 1784. Det från början spånklädda taket lades om 1838 med skiffer. Det fyrröstade brädtaket på tornet (med järnspira och tupp) byttes 1841 mot den nuvarande lanterninen vilken är ritad av ark Stahl. Byggnationen utfördes av byggmästare Jonas Svensson i Rolfserud.
Under 1800-talets mitt skedde relativt omfattande förändringar invändigt i kyrkorummet. År 1859 sattes nya större fönsterrutor in och de gamla bänkarna med slutna kvarter målades i ekimitation. En orgel installerades på läktaren 1861 vilket innebar att läktaren måste byggas om. Altartavlan och predikstolen från 1600-talet placerades i tornet och ersattes av nytillverkade. En ingång på norra väggen igenmurades 1895. I dess ställe placerades en kamin. Fem år senare kläddes innertaket med smal pärlspont som målades.
Under åren 1932-33 ändrades kyrkan invändigt efter ritningar av arkitekt Einar Lundberg i kungliga byggnadsstyrelsen. Den gamla predikstolen återmonterades och altaruppsatsen ersattes av en altartavla målad av Gunnar Torhamn. Ny öppna bänkar tillverkades. Koret höjdes och den igenmuade norra dörren öppnades upp. En ny dopfunt tillkom liksom nya lampetter och ljuskronor vilka tillvekrades av Lars Holmström, Arvika. De äldre inventarierna konserverades av konservator Sven Dalén, Stockholm. Orgeln byggdes om av orgelbyggare Hammarberg. Återinvigning av kyrkan skedde den 19 november 1933. En medeltida klocka hängdes upp i ett separat, nybyggt klocktorn.
En utvändig renovering genomfördes 1967 då det bland genom putsningsarbeten på fasad och torn. Kopparplåt på spirans topp och dess underrede byttes. Sockel och trävirke på byggnaden målades. Ett nytt träkors monterades på tornet.
Läktaren byggdes om 1982 för att göra mer plats åt kören, vilket bl a innebar att gradängen togs bort på norra sidan och att stoppade "biostolar" monterades. Invädigt inbyggnad under orgelläktaren 1983 ritat av SKANARK, Karlstad. Med doprum/brudkammare, toalett och kapprum. Två rum tillkom på läktaren. Elektrisk bänkvärmare installerades. 1983 installerades också en kororgel vid korets södra vägg, den byggdes om av orgelbyggare Hammarberg. Dopfunten flyttades till den norra sidan. Samma år gjordes läktarunderbyggnad med förrum, toalett, städrum, kapprum mm. Under slutet av 1980-talet genomfördes konservering av predikstol, triumkrucifix, psalmnummertavla och paneler.
Utvändigt målning av torn och övertorn med takfötter och fönster skedde 1991. Ommålning av invändiga väggar skedde 2000.
År 1766-1779 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och sakristia
Byggmästare: Sven Hertz
År 1861 Fast inredning - orgel
Orgel och oreglfasad sattes in.
År 1889 Teknisk installation - värme
En kammin installerades på norrväggen där den befintliga porten murades igen.
År 1925-1932 Teknisk installation - värme
Ny värmeanläggning installerades troligen mellan 1925 och 1932.
År 1932 Fast inredning - orgel, orgelverk
Den befintliga orgeln ombyggdes.
År 1932-1933 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Den gamla predikstolen återinsattes. Altaruppsatsen byttes mot altartavla målad av Gunnar Torhamn. Korgolvet höjdes och två målade korfönster tillkom. Nya bänkar placerade i kyrkan. Norra ingången i långhuset togs upp. Ny dopfunt. Nya lampetter och ljuskronor.
Arkitekt: Einar Lundberg
Konstnär: Gunnar Torhamn
År 1932-1933 Konservatorsarbeten
Konserveringaarbeten av äldre inventarier.
Konservator: Sven Dalén
År 1967 Underhåll - exteriör
Utvändiga putsarbeten på fasad långhus och torn. Nytt underrede på spiran samt koppartäckning. Målning av sockel och snickerier. Ett nytt träkors tillkom.
År 1972 Beslut om skyddsföreskrifter
Byggnadsförbud till skydd för kyrkomiljön.
År 1980-1985 Konservatorsarbeten
Konservering av äldre inventarier, bland annat altaruppsats och predikstol.
År 1980 Byggnadsarkeologisk undersökning
Vid grävningar på kyrkogården återfanns platsen för den medeltida kyrkan.
År 1983 Teknisk installation - el
Nya elledningar drogs och nya radiatorer under bänkarna monterades.
År 1983 Fast inredning - orgel
En kororgel installerades.
År 1991 Underhåll - exteriör
Målning av lanternin med takfötter och fönster.
År 2000 Underhåll - interiör
Invändiga väggar målades om.
År 2005 Underhåll - interiör
Putslagning av väggar i koret med kalkbruk och avfärgning med kalkfärg.
År 2006 Teknisk installation - värme
Installation av vattenburet uppvärmningssystem i kyrkan. Uppvärmningskälla: pelletsugnar placerade vid kyrkogårdens ekonomibyggnader.
År 2011-2012 Teknisk installation - larm
Installation av brand- och inbrottslarm.
År 2013 Underhåll - takomläggning
Omläggning av skiffertak, skadade och nedfallet skiffer har ersatts. Renovering av lanternin, mindre rötskador har åtgärdats samt byte av plåt vid anslutningen mellan torntak och lanternin.
År 2020 Underhåll - exteriör
Fasadrenovering samt renovering lanternin
ATA, Stockholm; By socken. / Värmlands Museums topografiska arkiv; By socken.
.
Ditt Värmland, kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland, 1989. / Begravningsplatser i Värmlands län, 1988, Länsstyrelsen i Värmland.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin