Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Området kring kyrkan har en lång bebyggelsekontinuitet. Kyrkplatsen, sannolikt medeltida, ligger på en framträdande höjd i det kuperade odlingslandskapet vid Laxsjön. Intill kyrkan finns den gamla sockenstugan och på andra sidan sjön, prästgården, vilken fortfarande är i bruk.
Kyrkan, troligen uppförd vid 1600-talets mitt, är en typisk representant för kyrkobyggandet i Dalsland vid denna tid, en timrad träkyrka med tresidig koravslutning, ursprungligen utan torn. Kyrkans präglas av flera ombyggnader och renoveringar och är en av landskapets få korskyrkor. På 1700-talet tillkom korsarmarna, sakristian och gamla vapenhuset och 1884 uppfördes tornet i tidstypisk trägotik. Framträdande i kyrkorummet är den praktfulla 1700-talsinredningen i koret, altaruppsats, predikstol och psalmnummeränglar i provinsiell barockstil av den i stiftet kände bildhuggaren Isac Schullström. Framträdande i i kyrkorummet är också dopalataret i norra korsarmen med äldre altaruppsats från 1700-talet, liksom orgelns (1884) placering i västra korsarmen. Kyrkorummet har genomgått en renoveringshistoria likt många andra kyrkor, stora ingrepp vid 1800-talets slut och återrestaurering under 1900-talets första hälft. Interiören präglas också av en större restaurering 1982 då bl a den nuvarande färgsättningen tillkom.
Kyrkan äger flera inventarier från medeltiden, dopfunten i täljsten, ett rökelsekar av brons och två kyrkklockor. På kyrkogården finns äldre smidda gravkors.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön - kyrkplatsen och området kring denna har lång kontinuitet
- kyrkans relativt höga ålder bland träkyrkorna
- det är en av få korskyrkor i Dalsland
- kyrkans 1700-tals inredning; två altaruppsatser, predikstolen och psalmnummerränglarna - kyrkan har genomgått flera renoveringar präglade av sin tids ideal
- kyrkans och bårhusets stickspåntak, vilket är ovanligt i förhållande till s k kyrkspån - orgelns ovanliga placering i västra korsarmen
- kyrkans medeltida inventarier; täljstensdopfunten, rökelsekaret och klockorna - de smidda gravkorsen på kyrkogården
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2003)
Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus, en ekonomibyggnad, en länga med f d kyrkstallar och en f d sockenstuga och skola, numera församlingshem. Bårhuset (1926, tillbyggt 1968) har fasader av vit slätputs och valmat sadeltak täckt av stickspån (som kyrkan) är beläget strax väster om kyrkan medan ekonomibyggnad från 1989 finns i kyrkogårdens södra kant. Kyrkstallarna (1900-talets början), norr om kyrkogården, har fasader av faluröd locklistpanel och ett pulpettak täckt av sinuskorrugerad plåt. Sockenstugan, öster om kyrkogården, tillkom 1850 och har även inrymt klockarbostad. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1910 och ombyggdes 1977 till församlingshem.
Kyrkogården är relativt stor och utvidgad i flera etapper. Den har en långsträckt form, i öst- västlig riktning längs den ås i det kuperade omgivande odlingslandskapet som kyrkan är belägen på.
Kyrkogårdens äldsta del har en närmast kvadratisk form omkring kyrkan. En större utvidgning skedde 1905 mot väster, markerad med en minnesten vid dess västra sida. Utvidgningar har sedan skett mot söder i två etapper, 1963 och 1989. Kyrkogårdens äldsta delar, kring kyrkan samt 1905 års utvidgning, omgärdas av kallmurar och rader med lönnar och lindar. Längs de yngre delarna finns murar mot den landsväg som leder längs Laxsjöns östra sida förbi kyrkan. Mot vägen finns tre entréer med vitputsade grindstolpar som har tälttaksliknade skiffertäckningar. Smidesgrindarna bär årtal, på den vid huvudentrén närmast kyrkan står det "anno 1935" (kyrkan renoverades då) och på de andra står det "anno 1963" och "anno 1989", åren för kyrkogårdsutvidgningar. Kyrkogårdens samtliga gångar är grusade. Gravarna är gräsbevuxna med undantag av några få med grus närmast söder om kyrkan. Där finns också en rad med smidda gravkors längs den gamla kyrkogårdsmuren. Även intill tornet mot söder finns ett par smidda gravkors. De yngre delarna av kyrkogården, 1963 och 1989 års etapper, är karakteristiskt utformade med häck- och buskplanteringar och på 1963 års del finns en minnelund vid en damm.
Inventeringsår (2003)
Kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus, en ekonomibyggnad, en länga med f d kyrkstallar och en f d sockenstuga och skola, numera församlingshem. Bårhuset (1926, tillbyggt 1968) har fasader av vit slätputs och valmat sadeltak täckt av stickspån (som kyrkan) är beläget strax väster om kyrkan medan ekonomibyggnad från 1989 finns i kyrkogårdens södra kant. Kyrkstallarna (1900-talets början), norr om kyrkogården, har fasader av faluröd locklistpanel och ett pulpettak täckt av sinuskorrugerad plåt. Sockenstugan, öster om kyrkogården, tillkom 1850 och har även inrymt klockarbostad. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1910 och ombyggdes 1977 till församlingshem.
Kyrkogården är relativt stor och utvidgad i flera etapper. Den har en långsträckt form, i öst- västlig riktning längs den ås i det kuperade omgivande odlingslandskapet som kyrkan är belägen på.
Kyrkogårdens äldsta del har en närmast kvadratisk form omkring kyrkan. En större utvidgning skedde 1905 mot väster, markerad med en minnessten vid dess västra sida. Utvidgningar har sedan skett mot söder i två etapper, 1963 och 1989. Kyrkogårdens äldsta delar, kring kyrkan samt 1905 års utvidgning, omgärdas av kallmurar och rader med lönnar och lindar. Längs de yngre delarna finns murar mot den landsväg som leder längs Laxsjöns östra sida förbi kyrkan. Mot vägen finns tre entréer med vitputsade grindstolpar som har tälttaksliknade skiffertäckningar. Smidesgrindarna bär årtal, på den vid huvudentrén närmast kyrkan står det "anno 1935" (kyrkan renoverades då) och på de andra står det "anno 1963" och "anno 1989", åren för kyrkogårdsutvidgningar. Kyrkogårdens samtliga gångar är grusade. Gravarna är gräsbevuxna med undantag av några få med grus närmast söder om kyrkan. Där finns också en rad med smidda gravkors längs den gamla kyrkogårdsmuren. Även intill tornet mot söder finns ett par smidda gravkors. De yngre delarna av kyrkogården, 1963 och 1989 års etapper, är karakteristiskt utformade med häck- och buskplanteringar och på 1963 års del finns en minneslund vid en damm.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995: LAXARBY
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1422, år 1900: 2611, år 1995: 981
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på ett krön ovanför Laxsjön i ett kuperat landskap i de norra dalbygderna, ca fem mil öster om Bengtsfors.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: En träkyrka, av i övrigt okänd utformning, torde ha funnits under medeltiden. Ersatt med ny kyrka, sannolikt på samma plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande timmerkyrkan har korsformad plan, varav den östra korsarmen utgör ett tresidigt avslutat korparti, utbyggd sakristia i öster, vapenhus i väster och torn i söder. Kyrkan uppfördes med salformad plan vid 1600-talets mitt (enligt Nils Hesselgrens "Lovtal över Hesselskog" från 1672 var kyrkan då relativt nybyggd). Sannolikt tillfogades sakristia och vapenhus 1705. Korsarmarna tillbyggdes 1759. Tornet vid korskyrkans södra gavel restes 1884 (enligt Hesselskog fanns redan 1672 ett "torn av stor höjd", men huruvida detta utgjordes av en takryttare eller en egen tornkropp är inte känt).
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den brädfodrade exteriören, som tidigare varit rödfärgad, erhöll sin nuvarande vita färg sannolikt vid 1800-talets slut. Korskyrkans branta, avvalmade sadeltak är skiffertäckta. Den tillfogade tornkroppens snickerier och korta spira, är karaktäristisk för det sena 1800-talets trägotik. Ingång i väster och söder, via vapenhuset och tornets bottenvåning. I samband med det sena 1800-talets yttre förändringar förnyades även kyrkans inre och fasta inredning. När kyrkan restaurerades 1935, efter förslag av arkitekterna Gustaf Clason och Sten Brandel, företogs en rad åtgärder för att dämpa 1800-talets ingrepp i kyrkorummet. Det platta innertakets målningsdekoration, utförd av Carl Zetterström 1777, framtogs och konserverades. Likaså lät man ta fram den ursprungliga polykromin på kyrkans gamla altartavla och predikstol, arbeten av Isak Schullström från 1765-70.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.
År 2016 Kulturhistorisk inventering
Bevarandeplan för kyrkogård.
År 2016 Ändring - Inhägnad, mur
Renovering grindstolpar.
Se miljö.
Se miljö.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin