Motivering (skydd): Krematoriekapellet
Krematoriekapellet omfattar Krematoriet, Himmelstalunds kapell och S:t Olofs kapell. Det invigdes 1938 och uppfördes efter ritningar av Norrköpings stadsarkitekt Kurt von Schmalensee (1897-1972). von Schmalensee svarade bl a för en stor mängd ombyggnader av kyrkor i Östergötland under decennierna omkring 1950. Han ansågs då vara en av landets främsta kyrkorestauratörer. Det var även von Schmalensee som ritade en tillbyggnad till krematoriet på 1960-talet och förändringarna i ceremonisalen i Himmelastalunds kapell. Ytterligare tillbyggnad gjordes omkring 2000.
Krematoriekapellet är byggt i funktionalistisk arkitektur och kännetecknas av den höga ceremonisalen med ljusa slutna murytor. De ursprungliga stora ljusinsläppen är idag igensatta. Byggnadens höga resning betonas av den tornliknande skorstenen. I motsats till den monumentala ceremonidelen ligger längan mot nordöst, delvis i suterräng vilket gör att den upplevs som låg från framsidan. Huvudfasaden är relativt öppen med de stora fönsterpartierna. Innan loggian byggdes in var den ännu öppnare. Längst i nordöst ligger S:t Olofs kapell, tidigare gravkor och kistmottagning. Kapellet sträcker sig genom två våningar och kröns av en kopparklädd kupol. På baksidan, mot nordväst, ligger den låga ekonomidelen och kranshallen. Det är byggnadsdelar som inte framträder från krematoriets entrésida. Krematoriekapellets ursprungliga arkitektur har mycket stora kulturhistoriska värden. Senare tillkomna delar ansluter i fasadutförande men har en enklare karaktär, vilket också stämmer med funktionen som ekonomidelar. Då Kurt von Schmalensee har ritat krematoriekapellet har det mycket stora regionalhistoriska värden, men även stora person- och arkitekturhistoriska värden då han hade en så rik verksamhet under flera decennier. Interiört har framför allt ceremonisalen i Himmelstalunds kapell stora kulturhistoriska värden med marmor som
golvmaterial och i altare, katafalk och ljusstakar, ek i läktare och snickerier, glasdörrarna till entrén, Olle Hjortzbergs fresk och glasmålningen utformad av von Schmalensee och troligen utförd av Jan Brazda. Salens ursprungliga ljusförhållanden ändrades dock på 1960-talet, då de stora fönsterpartierna sattes igen. Orgelhusets utformning som ett glasskåp är en ovanlig lösning. I den låga längan har rumsfunktionerna ett kulturhistoriskt värde: väntrum, expedition och urnutlämning. Dessutom finns enstaka ursprungliga detaljer så som ett originalfönster mot källartrappan. Fönstret visar idag var den ursprungliga väggen satt. I S:t Olofs kapell finns en del original bevarat såsom klinkergolv och väggskivorna. Källaren har byggts om och ändrats efter nya funktionella krav, men enstaka detaljer är bevarade och har stora kulturhistoriska intressen, så som äldre dörrar, trappor och maskinell utrustning. Sammanfattning
• Krematoriekapellets ursprungliga arkitektur har mycket stora kulturhistoriska värden. • Då Kurt von Schmalensee har ritat krematoriekapellet har det mycket stora regionalhistoriska värden, men även stora person- och arkitekturhistoriska värden. • Interiört har framför allt ceremonisalen i Himmelstalunds kapell stora kulturhistoriska värden och i S:t Olofs kapell finns en del original bevarat.
• Stora kulturhistoriska värden finns även i bevarade rumsfunktioner och ursprungliga detaljer, såsom dörrar, fönster, trappor och maskinell utrustning.
Att särskilt tänka på vid förvaltningen
Fasadens enkla utförande. Nuvarande ytskikt är emellertid sprutad puts och bör vid nästa renovering bytas mot ett ursprungligt putsutförande. På sikt bör framför allt den stora dörren av eloxerad aluminium i huvudingång bytas mot en annan typ av dörr. Hittills har mycket av rummens ursprungliga funktioner bevarats, liksom planlösningen. Detta är något att tänka på även framöver.
Inventeringsår (2010)
Krematoriekapellets exteriör
Krematoriekapellet består av flera olika byggnadskroppar; en hög byggnad med ceremonirum, en länga med expedition och väntrum m m, en ytterligare länga för kranshall och en låg del i souterräng med förråd, personalutrymmen, kremationsanläggning m m. Källardelen under ceremonirummet och själva S:t Olofs kapell ligger i nivå med souterrängbyggnaden. Huvudentrén till Himmelstalunds kapell ligger i sydöst med kranshallen mot nordväst och längan med S:t Olofs kapell ligger i sydväst/nordöst. Socklar av skifferplattor och sprutputsade fasader avfärgade i gråvitt. Skiffret i socklar och huvudtrappa är Grythytteskiffer. Takformerna varierar något på de olika byggnadsdelarna och är, liksom takmaterialet, delvis svåra att avgöra. Souterrängdelen har ett platt tak klätt med takpapp och längan mot nordöst har kopparklätt tak med en kopparklädd kupol över S:t Olofs kapell. Kupolen kröns av ett förgyllt kors.
När det gäller Himmelstalunds kapell är markytan invid huvudentrén omgjord och den ursprungliga fritrappan är delvis inbyggd. Mot sydväst går en handikappramp. Entrédörrarna är rakslutna eloxerade aluminiumdörrar innefattade i den ursprungliga portalen av Ekebergsmarmor. Entrén kröns av John Lundqvists bronsgrupp, som föreställer en ängel som
ledsagar en död man till evigheten. Lundqvist har bl a även gjort skulpturgruppen Uppståndelsen i Heliga Korsets kapell på Skogskyrkogården i Stockholm.
Det stora fönstret på sydvästra fasaden är något utskjutande och delvis igensatt, bl a den nedre delen, och fönstret består nu av en trefönstergrupp med lisener mellan bågarna. Varje fönster består av tre delar och bågarna är av eloxerad aluminium. Hela fönsterpartiet i korets sydvästvägg är igensatt och utgör en del av fasaden. Korets svagt rundade hörn är synliga även i exteriören. I nordväst sitter en högt placerad trefönstergrupp med putsade väggpartier mellan bågarna som var och en är indelad i tre rutor. En eloxerad aluminiumdörr i nordöstra fasaden leder till läktartrappan i ceremonisalen. Krematoriets skorsten är utformad som ett fristående torn och påminner delvis om skorstenen till Heliga Korsets kapell i Motala, även det ritat av Kurt von Schmalensee.
Kranshallen har en sluten fasad mot sydväst med endast ett enluftsfönster. I den nordöstra fasaden sitter sex stycken enluftsfönster med brunmålade träbågar och en eloxerad dörr. Mot nordväst i souterrängdelen är det liggande fönster och i expeditionslängan stående enluftsfönster.
I nordöst finns kistintag och entré till S:t Olofs kapell. Entrén till kapellet innefattas i den höga skiffersockeln. De rakslutna pardörrarna är av eloxerad aluminium. Två eloxerade dörrar leder till väntrum och WC. Det finns två stående enluftsfönster med klarglas i träbågar och ett högt spröjsat fönster till själva kapellet. I sydöst är den ursprungliga loggian inbyggd och har idag glaspartier med eloxerade bågar mellan loggians marmorklädda pelare samt en dörr till expeditionsdelen och en dörr till väntrummet.
Himmelstalunds kapell
I ceremonisalen är golvet lagt med kvadratiska plattor av Gropptorpsmarmor och med samma material i golvsockeln. Podiet i altarnischen, altare och katafalken med sex ljusstakar är allt i Grottorpsmarmor. Salens väggar är putsade och målade i varmt vitt. Väggen övergår i taket i en svagt konkav rundning. Väggen under orgelläktaren i sydöst är av ljus ek med stående täcklister. I väggen finns en dörr till fläktrummet och en dörr till läktartrappan. Det plana taket är putsat och målat i varmt vitt.
I nordöstra väggen leder en pardörr till expedition och väntrum och en enkeldörr till officiantens rum. I nordväst, vid koret, finns en pardörr ut till kranshallen. Dörrarna är klädda med en modern lockpanel, till officiantens rum med glas mellan locken. Under orgelläktaren är det ett glasat dörrparti med raksluten glasad pardörr med mönstrat ofärgat glas. I sydvästra väggen sitter det stora, delvis igensatta, fönsterpartiet med glasmålning. Det är utfört som rutor i hugget blockglas som sammanfogats med cement. Enligt en tidningsartikel från 1969 har de fem rutorna kring mittpartiet ”en rytm som vackert fångar upp det snett infallande ljuset. Färgerna domineras av blått och gult. I mittrutans korssymbol tillkommer varmt glödande rött.” Fönstret är komponerat av Kurt von Schmalensee och troligen utfört av Jan Brazda. Det är utformat som en trefönstergrupp med putsade lisener mellan fönstren. De nedre delarna är täckta med metallskivor, målade i en mörk enkel marmorimitation. Det enda övriga ljusinsläppet är genom en högt sittande trefönstergrupp i sydöst med varje fönster indelat i tre rutor och ett putsat väggparti mellan fönstren.
Orgelläktaren i sydöst går över hela salens bredd med en mjukt svängd rundning i barriärens mittparti. Läktarbarriären är av ek med dekorativt utformade breda stående lister. Insidan av ek är slät. Golvet är täckt med en linoleummatta. Spelbordet står på läktarens södra del i närheten av en träinklädd kolonn, medan orgelpiporna är inbyggda i ett glasat skåp. Läktartrappan har sättsteg i kalksten.
Sittplatserna i ceremonisalen utgörs av kopplade stolar med tygklädd sits och ryggbricka. Korpartiet i nordväst är utformat som en raksluten altarnisch i hela salens höjd. Två trappsteg upp står altaret, helt i Grottorpsmarmor. Nischen smyckas av Olle Hjortzbergs fresk. De målade ljusstrålarna, som faller in från sydväst, förstärktes ursprungligen av det ”riktiga” ljuset i det nu igensatta stora fönsterpartiet.
Kurt von Schmalensee hade lagt stor vikt vid ljuset. Katafalkens hisschakt hade ljusramper, så när kistan sänktes ner efter begravningsceremonin, sänktes den ner i ljuset.
Entrén till Himmelstalunds kapell har golv i Grottorpsmarmor och väggarna och taket är klädda med Ekebergsmarmor. Eloxerat dörrparti, som leder ut och ett glasat dörrparti, som leder in till ceremonisalen.
Med ingång från ceremonisalen och från den f d loggian ligger officiantens rum med tambur och toalett. Golvet är belagt med linoleummatta och väggarna har målad glasfiberväv. I nordvästra väggen sitter två enluftsfönster.
Ursprungligen fanns en öppen loggia på framsidan av längan som går mot nordöst. Väggen in mot expedition och väntrum hade stora fönsterpartier med ett mellanliggande väggparti ungefär i mitten. Ett av de ursprungliga fönstren finns kvar, i väggen mot trappan till källaren. Mellan loggians pelare sitter idag eloxerade fönsterpartier och två dörrar. Själva loggian bildar en korridor framför det ursprungliga väntrummet och expeditionen. Golvet är täckt med linoleummatta, väggarna har målad glasfiberväv och i taket sitter akustikplattor, målade skivor i väntrummet och själva expeditionen. I väntrummet leder ekådringsmålade dörrar till bl a WC och källartrappan. I expeditionen finns tre fönster mot nordväst.
Närmast entrén till expedition m m ligger ett mindre rum, ursprungligen för urnutlämning. Golvet är täckt med linoleummatta, väggarna är tapetserade och i taket sitter glasfiberväv. Altaret står under ett rakslutet enluftsfönster med en glasmålning av färgat glas i blyspröjs. Nordväst om Himmelstalunds kapell ligger kranshallen med målade tegelväggar. Härifrån går en ursprunglig trappa ner till källaren.
S:t Olofs kapell ligger i souterräng med ingång från nordöst. På planritningen benämns det nutida kapellet gravkor/kistmottagning. Utifrån kommer man in i ett förrum med dörrar till väntrum, kapellet och till källaren i övrigt. Ceremonisalen sträcker sig genom två våningar. Golvet är belagt med klinkers, eventuellt original, och väggarna täckta med gråmålade, svagt räfflade skivor. Skivorna liknar i strukturen de skivor som finns på väggarna i Heliga Korsets kapell i Motala, även det ritat av Kurt von Schmalensee. Väggarnas övre del liksom takets putsade kupol är målade mörkt blå. Bakom ett spjälräcke i sydvästra väggen finns ett rum för orgeln med separat ingång från källarkorridoren. Sydöstra väggen utgör altarvägg. På en vitmålad skiva hänger tre tavlor och nedanför står ett enkelt vitmålat träaltare. I nordväst leder en raksluten slät pardörr ut till förrummet.
Högt placerat på nordvästra väggen sitter ett rakslutet enluftsfönster indelat i tre rutor med fastskruvad innerbåge. Sittplatserna utgörs av gråmålade trästolar med tygklädd sits och ryggbricka.
På andra sidan förrummet finns ett väntrum. Golvet är täckt med linoleummatta och väggarna med målad glasfiberväv. I taket sitter akustikplattor. I nordöst är det två rakslutna fönster med blyinfattade glasmålningar av samma typ som i urnutlämningsrummet. En trappa leder upp till kapprum med toalett.
I källaren finns rum med ursprunglig funktion sedan 1938, rum med nya funktioner och utrymmen som tillkommit på 1960-talet och omkring år 2000. Golven är av olika typ, t ex gjutna golv och golv belagda med klinkers. Väggarna är ofta putsade och målade i gult eller vitt. Vissa originaldörrar och andra detaljer finns kvar. I källaren ryms en mängd olika funktioner: kremationsanläggning, kylrum, reningsanläggning, personalutrymmen, tvättstuga, ackumulatortankar m m. I källargången närmast S:t Olofs kapell finns ett litet rum för officianten.
Fasadkulör (2010): Grå
Inventeringsår 2016
Krematoriekapellet
Åtminstone från 1931 diskuterades frågan om ett krematorium i Norrköping. Arkitekten Carl Bergsten, som bl a ritat S:t Olofsskolan i Norrköping och Liljevalchs konsthall i Stockholm, lämnade ett förslag till en pyramidformad byggnad. Bergsten gjorde ytterligare två förslag innan han avled 1935. Norrköpings stadsarkitekt, Kurt von Schmalensee, ritade samma år det förslag som kom att byggas. Krematoriet blev det dittills dyraste i Sverige. När det gällde den konstnärliga utsmyckningen i ceremonisalen hade man två förslag att välja mellan: en målning utförd av Olle Hjortzberg och en gobeläng komponerad av Märta Afzelius. Det blev Olle Hjortzberg som fick uppdraget. Kapellet invigdes 1938.
Nedan följer en svit fotografier, som samtliga är hämtade från bilddatabasen Östgötabild. Fotografierna tillhör Norrköpings stadsmuseum.
I ceremonisalen såg inte orgelläktaren ut som idag, däremot är det speciella orgelhuset eller orgelskåpet detsamma. Armaturerna är utbytta.
Kurt von Schmanlensee ritade själv en tillbyggnad som invigdes 1968. Tillbyggnaden innehöll bl a smyckningsrum och ny kranshall. Väntsal och expeditionslokal gjordes större. Troligen var det nu som man byggde in loggian, som låg framför väntsalen och expeditionen. I ceremonisalen byggdes orgelläktaren om. I det stora fönstret i ceremonisalen sattes en glasmålning in. Kurt von Schmalensee komponerade motivet och fönstret är troligen utfört av Jan Brazda, som gjort glasfönster bl a till Hedvigs kyrka i Norrköping och Krokeks kyrka. Omkring år 2000 gjordes ytterligare tillbyggnader med bl a personalrum.
År 1938 Arkitekturbunden utsmyckning
Arkitekturbunden utsmyckning – måleri, interiör. Fresk i koret i
Himmelstadlunds kapell. Konstnär Olle Hjortzberg. (ÖLM top)
Konstnär: Olle Hjortzberg
År 1968 Fast inredning - glasmålning
Fast inredning – glasmålning. Det stora fönstret i Himmelstalunds kapell sattes
igen. I delar av det sattes en glasmålning i hugget blockglas. Arkitekt Kurt von
Schmalensee. Troligen utfört av Jan Brazda. (NT.ÖD 1969-01-13)
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
KREMATORIELUNDEN Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Norrköping Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län 2007.
KREMATORIET, HIMMELSTALUNDS KAPELL OCH S:T OLOFS Kulturhistorisk inventering av gravkapell i Linköpings stift Delrapport december 2010.
Nyckelord: Religionsutövning, Kapell, "Religionsutövning","Krematorium", "Schmalensee,Kurt von:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin