Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan och kyrkogården med dess samtida kyrkogårdsgrindar representerar de kyrkor som uppfördes omkring sekelskiftet 1900 i städernas snabbt växande församlingar. I Norrköping uppfördes två nya utkantskyrkor vid den här tiden för att fylla behovet av gudstjänstlokaler för den expanderade industristaden.
Kyrkogården
Kyrkogårdsgrindarna och staketet är samkomponerade med kyrkobyggnaden och bidrar till en samstämd och tidstypisk helhet.
En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan är uppförd i nygotik 1904-1906 och utgör ett gott exempel på tidens
medeltidsromantiska arkitekturuppfattning. Kyrkans exteriör är i stort sett bevarad sedan uppförandet med bl a skiffertak, bevarade originalfönster med färgat och mönstrat glas i blyspröjs och portar med tidstypiska smidesdetaljer. Interiören präglas fortfarande till en viss del av den ursprungliga karaktären med spetsbågiga valv med dekormålad taklist, skulpterade änglahuvuden, bevarade innerdörrar, bänkinredning, predikstol och läktare. Färgsättningen och till viss del inredningen har dock modifierats vid flera olika renoveringar under 1900- talet. Kyrkan är även intressant ur ett regionalt perspektiv då den är ritad av den dåvarande stadsarkitekten i Norrköping Karl Flodin. Bo Beskows målade glasfönster utgör ett intressant modernt inslag av hög konstnärlig kvalitet i kyrkorummet.
Sammanfattning
• Sankt Johannes kyrka utgör ett välbevarat exempel på en kyrkobyggnad från åren efter sekelskiftet 1900 i tidens populära arkitekturstilar och tillhör en av länets få kyrkor som uppförts som församlingskyrka vid den här tiden. Kyrkans naturstensfasader är uppförda med lokalt bruten granit. Den samtida kyrkogårdsporten bidrar till en samstämd och tidstypisk helhet. Såväl kyrkan som kyrkogårdsporten är uppförda av granit från trakten, vilket har ett stort lokalt värde.
• Samtliga byggnadsdelar och inredning, som t ex fönster med färgat glas, originaldörrar med rika smidesbeslag, läktaren, bänkinredningen och predikstolen m m som utgör original från byggnadstiden har stora arkitekturhistoriska värden.
• Bo Beskows målade glasfönster utgör ett intressant modernt inslag av hög konstnärlig kvalitet i kyrkorummet.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Gravkapell, Kor - Polygonalt, Korsarm, Kor - Smalare, Kor - Väster, Torn - Öster
Inventeringsår (2007)
Exteriör beskrivning
Kyrkan är orienterad med koret i sydväst. I den fortsatta texten beskrivs kyrkan med koret i väster för att underlätta beskrivningen. Kyrkan har en korsformad plan med ett polygonalt korutsprång i väster och torn i öster. Kyrkan är uppförd av tegel med fasadbeklädnad av granitnubbstenar med åsfogar med rytmiskt placerade strävpelare och sockel av skråkantad granit. Långhuset och korsarmarna har sadeltak, koret har ett valmat sadeltak. Samtliga är täckta med skifferplattor. Spiran, de avtrappade mursträvorna och de spetsbågiga gavelkrönta portalerna är täckta av kopparplåt. Fönsteröppningarna är spetsbågiga med blyinfattade fönsterbågar med färgat glas i diagonalrutigt mönster. I korsarmarnas gavelrösten finns rosettfönster. Korets tre västligaste fönsteröppningar är något förminskade och sedan 1970 försedda med glasmålningar av Bo Beskow. De återstående två fönsteröppningarna är igensatta inifrån, men har bevarat sina ursprungliga målade glasfönster i exteriören. Tornets ljudöppningar är försedda med kopparinklädda ventilationsgaller. Spiran har urtavlor.
Huvudingången är via tornet i öster, men ingångar finns även på norra korsarmens östra sida och södra korsarmens södra sida. Omfattningarna är flersprångiga och huggna i granit. Portarna är av furu och ek med nationalromantiskt smide och ovanljusfönster med färgat glas i blyinfattningar. Den ursprungliga ingången på norra korsarmens norra sida igensattes i samband med ombyggnaden 1955-1956 och ersattes med ett fönster. Ett nytt dörrparti togs upp på den östra sidan med återanvändning av delar av den äldre porten. Till porten finns sedan 2003 en rullstolsramp av granit. Mellan den norra korsarmen och koret finns en nedgång till kistförvaringen under den norra korsarmen. På korets nordvästra sida finns även en nedgång till källaren under koret, som mellan åren 1956 och 1970 fungerade som sakristia. På tornets norra sida finns ett runt trapptorn.
Långhusets golv består sedan 1982 av kalkstensplattor. Väggarna är stänkputsade i en rosaröd ton. Framför radiatorerna finns dekorativa galler med förgyllda blomornament, som sannolikt tillhör originalinredningen. Taket består av ett panelat trätunnvalv med spetsbågigt snitt med beigemålad panel. De dekorativa takstolarna bärs upp av skulpterade änglahuvuden med förgyllda vingar. Taklisten har ett dekormåleri i form av blomsterslingor och änglafigurer, som togs fram eller rekonstruerades i samband med renoveringen 1969-1970. I söder och norr finns ingångar till korsarmarna. Den södra korsarmen var öppen fram till renoveringen 1969- 1970 och då flyttades pardörrarna, som suttit på den norra sidan, till den södra korsarmen. En enkeldörr som ledde från kyrkorummet till den norra läktaren sattes igen 1993 och dörren flyttades centralt på väggen till den norra korsarmen. Dörrbladen består av en ramkonstruktion i nygotik med skulpterade överstycken. Dörrarna är målade i en röd ton. I öster finns en pardörr med likartad utformning, men med överljusfönster med färgat glas i jugendstil i blyspröjs. Innanfönster av ek tillkom 1927. Bänkinredningen är sedan 1993 indelad i fyra kvarter och golvet under bänkkvarteren består av en mörkgrå linoleummatta. Det norra bänkkvarteret var före 1993 helt. Bänkarna, som tillhör originalinredningen, är öppna och är sedan 1969-1970 målade i beige och grönt med förgyllda ornament på gavlarna. Predikstolen är sedan 1969-1970 placerad på södra sidan med uppgång från koret. Den tillhör originalinredningen och är tillverkad av ek med tillhörande ljudtak. På korgens sidor finns förgyllda skulpterade reliefer av evangelisterna. Dopfunten är tillverkad 1953 av kolmårdsmarmor efter ritningar av arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. Orgelläktaren i öster bärs upp av kraftiga pelare med konsoler, målade i samma röda ton som innerdörrarna. Läktaren är fristående och ansluter inte mot ytterväggarna i söder och norr. Barriären är utformad i nygotik och är sedan renoveringen 1969-1970 målad i beiga och röda nyanser. Orgelläktaren nås via trapptornet på tornets norra sida med ingång från vapenhuset. Läktarens golv är sedan 1969-1970 täckt med en grå plastmatta med präglat mönster. Eventuellt utvidgades läktaren vid renoveringen. Orgeln är tillverkad 1970-1972 av Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad.
Södra korsarmen är sedan ombyggnaden 1969-1970 försedd med en mellanvägg mot kyrkorummet. Utrymmet disponeras till väntrum, sakristia, handikapptoalett, förstuga eller vindfång mot söder med trappa upp till läktaren. Väntrummets golv är lagt med kalkstensplattor och taket består av vita plåtkassetter. Sakristian är avdelad mot väster med golv täckt av en linoleummatta, tak av furupanel och skåpinredning av furu. Trappan till läktaren är sedan ombyggnaden1969-1970 förlagd till förstugans sydöstra hörn. Trappan liksom sidoläktarens golv täcks av samma typ av plastmatta som finns på orgelläktaren. Läktaren har behållit gradänger och bänkinredning. Bänkarna är målade i likhet med övrig bänkinredning.
Den norra korsarmen disponeras sedan 2000 till ”Bönstuga”, d v s fikarum och församlingsverksamhet. Golvet är lagt med grå kvadratiska kalkstensplattor. Väggarna är putsade och målade i ljust gult och rosarött. Taket består av ett vitputsat tunnvalv. Mot öster finns en mellanvägg av vitgul träpanel med dörr till läktaren och till ett vindfång eller förstuga. Trappan utgörs av originalspiraltrappan av trä med genombrutet trappräcke i nygotik. Läktaren har samma typ av plastmatta som övriga läktare. Gradänger och bänkar är bevarade.
Korets golv är beläget fyra steg högre än långhusets golv. Det är sedan renoveringen 1969- 1970 lagt med kalkstensplattor. På södra sidan finns sedan 2005 en handikappsramp av granit. Väggarna har en genomfärgad beige stänkputs. Taket har en enkel stjärnvalvskonstruktion med genomfärgad beige stänkputs och rödaktiga ribbor. Korets tre fönsteröppningar är försedda med glasmålningar framställande Maria, Kristus och Johannes. Den norra är signerad; Bo Beskow 1968-1970. N.P. Ringström AB Stockholm. Altaret tillkom samtidigt och är tillverkat av gotländsk marmor efter ritningar av arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping.
Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning med golv av kalkstensplattor. Väggarna är putsade och vitmålade. Taket består av ett flackt kryssvalv. I öster finns sedan 1969-1970 ett vindfång av glas i kopparlister. På vapenhusets norra sida finns en dörr till det utvändiga trapptornet. Dörrbladet har samma utformning i nygotik som långhusets innerdörrar. Över dörren finns en inskription; UNDER KONUNG OSKAR IIS 34E REGERINGSÅR, ÅR
1906, BLEF DENNA KYRKA FÄRDIGBYGGD.
Tornet nås via ett utbyggt trapptorn på vapenhusets norra sida med ingång från vapenhuset. Tornets första våning är sedan 1969-1970 ombyggt till körövningsrum med golvet täckt av en linoleummatta, stänkputsade väggar och tak av vita plåtkassetter. I väster finns två grå släta standarddörrar till orgelläktaren. Nästa våning är oinredd med ett obehandlat trägolv, putsade väggar och träbjälklagstak. I öster finns en plåtlucka till långhusvinden. Däröver finns klockvåningen. Kyrkan har tre klockor, två större gjutna 1906 och en mindre från 1970. Alla är gjutna hos Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna.
Byggnadsdel (2007): Korsarm, Kor - Väster, Torn - Öster
Inventeringsår 2016
Staden/Socknen
Norrköping är en medeltida stadsbildning och erhöll stadsprivilegier år 1350. Den var vid denna tid främst en fiske- och kvarnby, där många av Östergötlands stormannasläkter och kyrkliga institutioner hade ekonomiska intressen. Under slutet av 1500-talet och början av 1600-talet utvecklades Norrköping till en av landets största industristäder. Under 1600-talets första hälft utvecklades främst vapensmidet under brukspatron Louis de Geers ledning och därefter beviljades privilegier för bl a vantmakeri, klädesfaktori och segelduksväverier. En ny stadsplan utlades efter rutnätmönster enligt tidens renässansideal. Under det sena 1800-talet etablerades en rad industrier företrädesvis med textil inriktning. Det finns fyra kyrkor i Norrköping; S:t Olai, S:t Johannes, Hedvigs kyrka, som invigdes 1673 och som fram till 1862 sörjde för stadens tyskspråkiga befolkning samt Matteus kyrka, vars församling bildades 1885 för att tillmötesgå behovet i de norra stadsdelarna.
Under medeltiden fanns det två kyrkor inom Norrköpings stadsområde, S:t Johannes tillhörande landsförsamlingen och S:t Olai som stadsförsamlingens kyrka. S:t Johannes eller Johannis socken gränsade i norr till Norrköpings stads ägor. Socknens södra delar består till stor del av slätt med några bergiga delar. Huvudnäringen har tidigare varit åkerbruk med fiske som binäring. Bland socknens större gårdar återfinns bl a Händelö, Lindö och Ljura. Stora delar av socknen är numera inkorporerade i Norrköpings stadsområde.
Kyrkobyggnaden
Den äldsta kyrkan uppfördes troligen under äldre medeltid. Den ersattes med en ny kyrka 1788-1789, som uppfördes av byggmästaren Fehmer och eventuellt byggmästare Abraham Pousette efter ritningar av arkitekt Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. Kyrkan brann 1822, men återuppbyggdes omgående. Vid sekelskiftet 1900 ansåg landsförsamlingen att kyrkan låg på en mindre välbelägen plats och föreslog att en ny kyrka skulle uppföras i södra delen av staden. Norrköpings stad inköpte kyrkan 1902 och 1906 togs den ur bruk i samband med att nya Sankt Johannes kyrka invigdes. Tanken var att riva kyrkobyggnaden, men rivningsförslaget stötte på motstånd och istället ombyggdes den till Norrköpings Hörsal efter ritningar av arkitekten Carl Bergsten och återöppnades för sin nya funktion 1913. Den nya kyrkan uppfördes några kilometer söder om den gamla kyrkplatsen. Kyrkan uppfördes 1904-1906 efter ritningar av arkitekt Karl Flodin. Flodin (1857-1930) var stadsarkitekt i Norrköping mellan åren 1886 och 1928. Under denna långa period ritade han en rad offentliga byggnader i den expanderande industristaden. Han har även ritat Katrineholms kyrka och tornet till Valdemarsviks kyrka. Byggnadskommittén, som hade bildats 1902, gjorde flera resor för att titta på kyrkorna i bl a Vadstena, Orlunda, Skänninge, Appuna, Norra Solberga, Katrineholm och Örebro. Flodin fick därefter i uppdrag att ta fram ritningar till en ny kyrka med kyrkan i Norra Solberga i Jönköpings län som förebild. Den nya kyrkan fick en för tiden typisk utformning i en blandning av nygotik, nationalromantik och jugend, som var de rådande arkitekturstilarna runt sekelskiftet 1900. Arkitekterna vid sekelskiftet hade även en förkärlek att använda naturmaterial i byggnaderna, vilket är tydligt i kyrkans fasaders beklädnad av granitnubb. Kyrkorummet försågs med ett panelat trätunnvalv med spetsbågigt snitt och tydligt markerade valvribbor. Inredningen utfördes, karakteristiskt för tiden, i ek med inspiration från gotiken. Väggar och tak fick dekorativa målningar i jugendstil i form av växtornamentik och änglafigurer. Dessa målades av dekorationsmålaren C R Forsslund från Sköldinge. Forsslund har även utfört de interiöra målningarna i Skärkinds kyrka 1906-1907.
I flera av de kyrkor som uppfördes omkring 1900 med samma konstruktion som i Sankt Johannes kyrka uppstod snart fuktskador i väggarna. Vid den renovering som utfördes 1927 under ledning av arkitekt Erik Fant var man tvungen att hugga ner den invändiga putsen och därmed förstördes en del av de invändiga målningarna. Samtidigt murades även korfönstren igen och en altartavla från den gamla kyrkan placerades i koret. Fuktproblemen i murarna fortsatte dock och en rad utredningar gjordes. Stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee föreslog 1964 att graniten i yttermurarna skulle bytas ut mot beständigare material eller att innerväggarna skulle kläs med ett skikt halvstens kalksandtegel. Kyrkans nuvarande utseende härrör i stort sett från den omfattande renovering som utfördes 1969-1970 under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee. Väggarna försågs med ny stänkputs. Den södra korsarmen, som tidigare varit försedd med bänkar och varit öppen mot kyrkorummet byggdes in och inreddes till bl a sakristia och väntrum. Kyrkorummets färgsättning anpassades till de målningar från 1906 som framtogs på taklisten. Korfönstren, som sattes igen 1927, togs åter upp och smyckades med glasmålningar utförda av konstnären Bo Beskow. Kyrkan fick samtidigt en ny orgel byggd av Grönlunds Orgelbyggeri. Under senare år har den norra korsarmens användning förändrats från gravkapell till församlingsverksamhet.
År 1904-1906 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet med korsformig plan, femsidigt kor i väster
och torn i öster. Fasader av natursten, granit från stenbrott i Vilbergen. Sakristia
och bisättningsrum i norra korsarmen. Golv i långhuset av kalkstensplattor i litet
format. Korgolvet lades med marmorplattor i svart och vitt mönster. Trägolv i
bänkkvarteren. Stadsarkitekt Karl Flodin, Norrköping. Byggmästare F A Hjort.
(BR, ÖLM, NT 2002-03-26)
År 1906 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Arkitekturbunden utsmyckning – dekormåleri på väggar och längs taklisten
utförd av C R Forsslund, Sköldinge. (GL)
Konstnär: Carl R Forsslund
År 1906 Specifika inventarier - kyrkklocka
Specifika inventarier – klockor gjutna hos Bergholtzs klockgjuteri, Sigtuna.
(GL)
År 1906 Fast inredning - orgel
Fast inredning – orgel byggd av E A Setterqvist & Son. (ÖLM)
År 1906 Invigning
Invigning 28 oktober av biskop Carl Vilhelm Charleville. (ÖLM)
År 1906 Fast inredning - altare
Fast inredning – altare, predikstol mm. Arkitekt Karl Flodin, tillverkades av
Tranås Snickerifabrik. (GL)
Arkitekt: Karl Johan Flodin
År 1927 Teknisk installation
Teknisk installation – värmeledning, elektriskt ljus och klockringning. (ÖD
1956-10-27)
År 1950 Specifika inventarier - tornur
Teknisk installation – elektriskt tornur.
År 1952 Arkitekturbunden utsmyckning
Specifika inventarier – nummertavlor, tillverkade av Libraria, Stockholm. (NT
1952-03-03)
År 1953 Specifika inventarier - dopfunt
Specifika inventarier – dopfunt av kolmårdsmarmor. Arkitekt Kurt von
Schmalensee, Norrköping. Nya marmorbruket AB. (ÖD 1956-10-27)
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1956 Teknisk installation - värme
Teknisk installation – fjärrvärme. (ÖD 1956-10-27)
År 1960 Teknisk installation - VA
Teknisk installation – vatten- och avloppsanläggning. (GKAK)
År 1968-1970 Arkitekturbunden utsmyckning
Arkitekturbunden utsmyckning – de 1927 igensatta korfönstren togs upp och tre
glasmålningar tillkom i korfönstren som framställer Kristus, Maria och
Johannes. Konstnär Bo Beskow. (GL)
Konstnär: Bo Beskow
År 1969-1970 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Ändring – ombyggnad, interiör, sakristian flyttades från källarvåningen till södra
korsarmen, som igenbyggdes med en vägg mot kyrkorummet. Den ursprungliga
öppna trappan till sidoläktaren togs bort och ersattes av en trappa i sydöstra
hörnet. Nytt vindfång av glas i kopparlister i vapenhuset. Toalett installerades
under trappan till orgelläktaren och tornet. Orgelläktaren utvidgades och
eventuellt flyttades pelarna från den södra sidoläktaren. Klinkerplattorna i koret
ersattes med kalkstensgolv. Nytt altare av gotländsk marmor, ny altarring/
knäfall. Predikstolen flyttades från norra sidan till den södra sidan och
rengjordes från mörk fernissa. Korfönstren på södra och norra sidan igensattes
invändigt. Väggarna omputsades, ommålning av interiören, äldre dekormåleri
framtogs. Tornkammaren ombyggdes till körövningsrum. Arkitekt Kurt von
Schmalensee, Norrköping. Målaremästare Bengt Nyqvist. (ÖLM)
Teknisk installation – värmeslingor i vapenhusets golv. (ÖLM)
Hantverkare - Målare: Bengt Nyqvist
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1970 Teknisk installation
Teknisk installation – uppsättning av hinderljus på tornspiran. (ÖLM)
År 1970-1972 Fast inredning - orgel
Fast inredning - ny orgel byggd av Grönlunds Orgelbyggeri, Gammelstad,
förslag att återuppsätta den gamla orgelfasaden i tornkammaren
(Körövningsrummet), renoverad 2005. (ÖLM)
År 1972 Specifika inventarier - kyrkklocka
Specifika inventarier – en mindre klocka göts av Bergholtz klockgjuteri,
Sigtuna. (GL)
År 1990 Teknisk installation
Teknisk installation – automatisering av tornur/ringverk. (GKAK)
År 1992 Fast inredning - glasmålning
Ändring, förslag att åtgärda korrosionsskador på korfönstrens glasmålningar
genom en fungerande luftcirkulation. Winfried Beier. (ÖLM) Oklart vad som
utförts.
År 1993 Teknisk installation - el
Ändring – teknisk installation – utbyte av elsystem. (GKAK)
År 1997 Teknisk installation
Teknisk installation – styr- och reglerutrustning installerades. (GKAK)
År 1998 Teknisk installation
Renovering – teknisk installation – elanläggningen renoverades. (GKAK)
År 2003 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Ändring – ombyggnad, exteriör, ny handikappsanpassad ramp tillkom vid norra
korsarmens östra ingång. Arkitektgruppen GKAK, Norrköping. (GKAK)
År 2005 Fast inredning - orgel, orgelverk
Renovering – fast inredning, orgelverket renoverades av Karl Nelson
orgelbyggeri, Lidköping. (GL)
S: T JOHANNES KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering S:t Johannes församling Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län 2006.
SANKT JOHANNES KYRKA, NORRKÖPING Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift. Delrapport juli 2007..
Malmberg, G: Om St Johnnis gamla kyrka. 1913. .
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Flodin,Carl:Arkitekt"
Öppna på kartan Fler i kategorin