Motivering (skydd): Tåby kyrka är såväl exteriört som interiört välbevarad och utgör en god representant för de kyrkobyggnader som uppfördes i slutet av 1700-talet till följd av bl a befolkningsökningen och nya liturgiska ideal. Exteriören präglas av sin tids enkla nyklassicistiska formspråk med ljusa putsade fasader med stora symmetriskt placerade fönsteröppningar och centralt placerad och arkitektonisk markerad sydingång. Ett ovanligt inslag är de rundbågiga fönsternischerna, som går ända ner till marknivån. Kyrkan utgör även en av få 1700-talskyrkor i länet som bevarat takets spånbeläggning. Ålderdomliga inslag är även att kyrkan saknar rännor och stuprör liksom den bevarade vällagda vattenavrinningen av kullersten på södra sidan, som även är unik bland länets kyrkor. De i murverket återanvända huggna och profilerade stenarna från den äldre kyrkan utgör viktiga historiska dokument och ger även en kontinuitet till den rivna medeltida kyrkobyggnaden. Detsamma gäller de återanvända gravhällarna som nu utgör trappstenar.
Interiören med stickbågigt valv och profilerad taklist ger tillsammans med den välbevarade ursprungliga inredningen, som bl a altaruppsats och altartavla, altarring, orgelläktare, nummertavlor och innerdörrar ett tidstypiskt ljust och luftigt kyrkorum. Altartavlan är målad av Pehr Hörberg, som är en av länets vid denna tid främsta konstnärer. Altaruppsatsens och läktarpelarnas kraftfulla marmoreringsmålning bidrar starkt till helhetsintrycket. Orgelläktarens gradänger och bänkinredning är kvar på såväl norra som södra sidan, vilket numer utgör ett sällsynt inslag i kyrkobyggnaderna. Orgeln är byggd av orgelbyggaren Sven Nordström och utgör en av hans bäst bevarade orglar. Kyrkans historia är intimt förknippad med ägarna till Mems säteri, vilket är tydligt bl a genom det f d gravkoret på kyrkogården och kyrkans inredning, som t ex predikstolen.
Sammanfattning
Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med den omgivande bebyggelsen en samlad by- och kyrkomiljö med höga kulturhistoriska värden.
Tåby kyrka är såväl exteriört som interiört välbevarad och utgör en god representant för de kyrkobyggnader som uppfördes i slutet av 1700-talet. De spåntäckta taken och den ålderdomliga markbeläggningen med kullersten bidrar starkt till helhetsintrycket.
Det ljusa och luftiga kyrkorummet med bevarad originalinredning, som t ex altartavla, altarring, orgelläktare och byggnadsdetaljer, som bl a innerdörrar har stora arkitektoniska och konsthistoriska värden. Altaruppsatsens och läktarpelarnas kraftfulla marmoreringsmålning bidrar starkt till helhetsintrycket.
Kyrkans historia är intimt förknippad med ägarna till Mems säteri, vilket är tydligt bl a genom gravkoret och kyrkans inredning. Det f d gravkoret har en ovanligt rikt artikulerad fasaddekoration i kalksten och utgör exteriört ett av de bäst bevarade och påkostade gravkoren i Östergötland från slutet av 1700-talet.
Inventeringsår (2007)
Långhuset är rektangulärt med ett gjutet golv i mittgången, grå kalksten i sidogångarna och röd kalksten under läktaren. I bänkkvarteren som ligger ett steg högre än det övriga golvet består golvet av obehandlade brädor. Under kyrkans golv har, enligt uppgift, släkten Bagge af Berga en familjegrav. Väggarna är putsade och vitmålade. Taket täcks av ett stickbågigt vitputsat valv som avslutas nedåt av en kraftig profilerad list målad i en ljus marmorimitation. Fönsteröppningarna är sedan 1956 försedda med innanfönster av metall. På södra långhusväggen finns gråmålade pardörrar i en enkel ramkonstruktion. I väster leder gråmålade svängdörrar till ett vindfång och vidare till vapenhuset. Sedan 1991 finns läktarunderbyggnader med svagt rundade hörn mot kyrkorummet och mittgången. På den södra sidan är ett väntrum inrymt och på den norra sidan finns kapprum, handikapp-WC och städskrubb. Båda utrymmena har kalkstensgolv och läktarens vitmålade undersida som tak.
Bänkarna är indelade i tre kvarter med öppna gråmålade bänkar. De är från renoveringen 1888, men ombyggda med nya raka gavlar vid renoveringen 1937-1939. Gavlarna är målade i en svartbrun marmorering.
Orgelläktaren i väster bärs upp av runda pelare målade i en kraftfull rödbrun marmorering, vilken delvis utgörs av äldre färgskikt. Läktarbarriären har ett utskjutande mittparti med mjukt rundade former. Den är försedd med profilerade speglar, målade i grått med förgyllningar. Läktaren nås via en trappa i vapenhuset. Läktargolvet består av ett äldre trägolv med breda obehandlade brädor. På södra och norra sidorna finns bevarade gradänger och läktarbänkar. På norra sidan har dock de två mittersta bänkarna tagits bort. De bakre bänkarna är inte moderniserade utan har behållit sina raka ryggar. Orgeln är tillverkad 1847 av orgelbyggaren Sven Nordström i Norra Solberga. Fasaden är målad i grått och blått med sparsamma förgyllningar.
Korets golv är beläget två trappsteg högre än långhusets golv. Golvet består av breda brädor, som sannolikt kan härröra från byggnadstiden eller eventuellt från ombyggnaden 1888. Koret är utvidgat 1937-38 med nytt golv, vilket troligen 1962 har behandlats med en brun lasyr. Väggar, tak och fönster har samma utformning och ytskikt som i långhuset. På östra väggen finns två stickbågiga dörröppningar till den bakomliggande sakristian. Dörrbladen är klädda med en ramkonstruktion med profilerade speglar med samma utformning som på läktarbarriären samt målade i grått. På södra sidan står en öppen bänk och på den norra sidan en specialtillverkad glasmonter för textilier. Altaret är av trä med gråmålade sidor och svartmålad skiva. Altartavlan framställer Hällebergens rämnande vid Kristi död och är målad av Pehr Hörberg 1796. Den omges av en marmoreringsmålad enkel altaruppsats som kröns av ett mindre kors flankerat av platta figurer föreställande Maria och Johannes. Altarringen ansluter mot altaruppsatsen i öster med raka sidor och något utbuktande framsida. Den är målad i grått med förgyllningar och har samma profilerade speglar som dörrarna till sakristian samt läktarbarriären. Predikstolen är placerad på norra sidan med uppgång från öster. Den är tillverkad 1847 med enkel utformning, gråmålad med förgyllda skurna ornament. Ljudtaket tillkom först i samband med renoveringen 1937-1939. Dopfunten är tillverkad av marmor vid Nya Marmorbruks AB 1960 efter ritningar av arkitekt Kurt von Schmalensee. På foten finns texten; TÅBY FÖRSAMLING GÅVA FRÅN TÅBY SOCKENALLMÄNNING 1960. Kyrkan har två nummertavlor med rektangulära rikt skulpterade förgyllda ramar med texten; Förärad af Enkefru M.E.Zetterberg på Brestad till Tåby nybygda kyrka År 1789 respektive Gifven af Herr Gabriel Zetterberg på Brestad till Tåby Nybyggda kyrka. År 1789.
Sakristian är belägen öster om koret med ingångar från korets östra vägg. Dörrbladens insidor består av en gråmålad plankstomme med äldre smidesbeslag och lås. Golvet består av breda obehandlade brädor, vilka sannolikt kan vara originalgolvet eller i samband med ombyggnaden 1888. Väggarna är vitputsade och det plana taket är trärent.
Vapenhuset, som är beläget i tornets bottenvåning har ett gjutet golv, troligen sedan 1888. Väggarna är vitputsade och det plana brädtaket är vitmålat. Mot öster finns en stickbågig öppning med gråmålade pardörrar, vilka sannolikt tillhör originalinredningen. Mot kyrkorummet är dörrbladen klädda med en spegelindelning och mot vapenhuset med en plankstomme. Även ytterdörrarnas insida i väster består av en gråmålad plankstomme. Båda portarna har äldre smidesdetaljer och lås. På södra sidan finns en vitmålad brädvägg som skärmar av trappan mot tornet och orgelläktaren. Dörrar leder till tornet och till ett förrådsutrymme under trappan med el-central. Även dessa dörrar har äldre smidesdetaljer.
Tornet nås via en trappa i vapenhuset. Trappan utgörs sannolikt av originaltrappan med steg av obehandlad furu. Första våningen har ett golv av breda obehandlade brädor, ett vitmålat plant brädtak och vitputsade väggar. I söder, väster och norr finns lunettefönster av gjutjärn utan innanfönster. I öster finns en stickbågig dörröppning till orgelläktaren med en gråmålad pardörr med spegelindelning och äldre smidesdetaljer. Nästa våning har ett golv av mycket breda och grova brädor, vitputsade väggar och träbjälklagstak. I söder och norr finns lunettefönster. Våningen däröver har i stort sett samma utformning. I väster finns ett runt fönster med en spröjsad båge, vilken har nygjorts som en kopia efter originalfönstret som finns bevarat i tornet. Mot öster finns en rundbågig öppning som delvis är igenmurad och försedd med en mindre plåtlucka, som leder till långhusvinden. Kyrkan har två klockor, storklockan från 1660 och lillklockan som göts 1889 hos J A Beckman i Stockholm.
Långhusvinden nås via en plåtlucka från tornets tredje våning. Takstolarna är förstärkta och ovan valvet finns en isolering med sågspån.
Fasadkulör (2007): Vit
Inventeringsår (1993)
Byggnadsdel (1993): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2011
Kyrkobyggnaden
Det är inte så mycket känt om den medeltida stenkyrka, som revs 1788 i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats. Sannolikt uppfördes den under 1100-talet med rektangulärt långhus och eventuellt med en halvrund absid. Grundmurar, som skulle kunna indikera en halvrund absid framkom 1937-1938 i samband med grävningar för ett nytt pannrum under sakristian. Huruvida ett torn uppfördes samtidigt med kyrkan eller senare är oklart. Under 1600-talet finns ett flertal uppgifter på att kyrkan ombyggdes, men det är oklart i vilken omfattning. Kyrkan försågs då även med ny inredning, bl a ett nytt altarskåp och en orgel.
I mitten av 1700-talet hade man stora problem med tornets hållbarhet. Byggmästare Joen Monsson i Orrewalla fick i uppdrag att riva klockstapeln, där klockorna hängde, och tornet skulle nedtagas. Troligen uppfördes en ny träöverbyggnad på de då sannolikt medeltida tornmurarna. Tornmurarna höll tydligen inte utan började omedelbart att spricka, varvid träöverbyggnaden revs redan året därpå. Troligen stod tornet sedan, p g a dåliga grundförhållanden, utan träöverbyggnad tills kyrkan revs 1788. Den nya kyrkan uppfördes efter ritningar av arkitekt Jacob Wulff och uppfördes av stiftsbyggmästaren Casper Seurling (1757-1808). Kyrkan fick en tidstypisk gustaviansk utformning med ljusa fasader och ett relativt brant tak. Ett ovanligt inslag är de rundbågiga fönsternischerna, som går ner till marknivå. Det finns flera olika uppgifter om hur och när tornet uppfördes. Inom församlingen fanns tydligen fortfarande en oro för markförhållandena under det nya tornet, vilket fick till följd att tornet troligen endast uppfördes till samma höjd som långhustaket. Först 1819 fullbordades tornet. Tornavslutningen utfördes enklare än vad arkitekt Jacob Wulff avsåg på ritningarna. Den fick snarare en utformning som påminner om Dagsbergs kyrkas tornhuv, som uppfördes 1782 av byggmästaren Abraham Pousette i Norrköping. Vid en murverksdokumentation som utfördes 1961 i samband med att kyrkan omputsades framkom att fönsteröppningen på tornets norra sida var igensatt. Fönstret har haft samma storlek som kyrkans övriga fönster. Hur det såg ut på södra sidan framgick inte av rapporten. Det finns uppgifter om att problemet med tornets hållfasthet fortsatte och 1847 hade tornet rämningar och bristfälligheter och försågs bl a med dragjärn. Kanske var det i samband med dessa problem som de stora fönsteröppningarna igenmurades. I murverket fanns även en hel del återanvänd huggen och profilerad sten från den äldre kyrkan. Stenarna, av kalksten, har i huvudsak använts i hörnen samt i port- och fönsteromfattningar.
Kyrkorummet fick vid nyuppförandet en för tiden typisk utformning med ett ljust och luftigt kyrkorum. Korväggen domineras av en altartavla Hällebergets rämnanden vid Kristi död. Den är målad av målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816), som var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Först 1847 försågs kyrkan med en ny predikstol och en ny orgel. Orgeln byggdes av Sven Nordström i Norra Solberga i Jönköpings län. Sven Nordström (1801-1887) var född i Bälaryd i Jönköpings län och var självlärd orgelbyggare.
Nästa större förändring utfördes 1888. Förändringarna som följde det rådande modet innebar bl a att kyrkorummet försågs med tidstypiska öppna bänkar målade i en ekådring. Sannolikt tillkom även gjutjärnsfönstrena vid samma tillfälle.
I slutet av 1930-talet blev det åter aktuellt med en renovering. Stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee fick i uppdrag att ta fram ett ombyggnadsförslag. Renoveringen som utfördes 1937-1938 innebar framför allt ommålning av interiören och nya tekniska installationer. Men även bänkarna förändrades och de tidstypiska gavlarna från 1888 ersattes av släta gavlar, som passade den nya tidens saklighet. Flera mindre förändringar har fortlöpande skett under 1900-talet, varav den mest omfattande utfördes 1990-1991 under ledning av arkitekt Owe Axelsson i Norrköping. Då tillkom läktarunderbyggnader innehållande bl a väntrum och toalett. Den senaste utvändiga renoveringen utfördes 2002-2003 då bl a den nuvarande genomfärgade stänkputsen tillkom.
HÄNDELSELISTA
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.
1100-1199 Nybyggnad Kyrka av sten, eventuellt med halvrund absid, riven 1788, en del stenar återanvändes i den nya kyrkans murar. (BR, ÖLM)
1100-1299 Nybyggnad torn av sten, samtidig med kyrkan eller därefter. (ÖLM)
1640-1649 Specifika inventarier altartavla, återstår fyra evangelister, tillverkade av Hans Behm, Lûbeck. (Tk)
1660 Ändring - ombyggnad, omfattande byggnadsarbeten. (EH)
1660 Specifika inventarier storklockan göts. (ÖLM)
1675-1699 Fast inredning orgelläktare byggdes. (EH)
1683 Reparation tornspiran reparerades. (EH)
1696 Fast inredning orgel byggd av Johan Agerwall, Söderköping, ersattes av ny 1847. (SvK)
1727 Fast inredning Predikstol med dekor, enligt uppgift av Hans Behm, ersattes av en ny 1847. (SvK, EH)
1728 Specifika inventarier lillklockan omgöts av M Hultman, ny klocka 1889. (ÖLM)
1751 Ändring ombyggnad, klockstapeln och det gamla tornet nedtogs helt eller delvis, ett nytt torn uppmurades med ny överbyggnad. Byggmästare Joen Monsson i Orrewalla. (ÖLM)
1752 Ändring ombyggnad, den äldre tornmuren var alltför bräcklig för att bära upp det tunga trätornet. Efter ett år rev man träöverbyggnaden då man upptäckt stora sprickor i muren. (EH)
1777 Ritning till en ny kyrkobyggnad. (Fa)
1781 Valvbågen under tornmuren rasade. (Fa)
1784 Nybyggnad gravkor på kyrkogården för släkterna Taube och Ribbing på Mem, ombyggt till bårhus 1950. (BR)
1785 Ritning till ny kyrkobyggnad, signerad av arkitekt Jacob Wulff, Överintendetsämbetet. (SvK)
1788 Riven Medeltidskyrkan revs. (BR)
1788-1789 Nybyggnad Kyrkan i sin helhet med rektangulärt långhus med rakslutet korparti, utbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Sannolikt uppfördes endast de undre våningarna på tornet, vilket fullbordades 1819. Arkitekt Jacob Wulff, Överintendentsämbetet och byggmästare Casper Seurling. (BR)
1796 Specifika inventarier altaruppsats med altartavla Hällebergens rämnande vid Kristi död, målad av Pehr Hörberg. Tavlan bekostades av landshövdingen, friherre Fredrik Ulric Hamilton av Hageby på Mem. (BR, Tk)
1796 Fast inredning altarring, orgelläktare. (SvK, K)
1819 Ändring ombyggnad, exteriör, tornet fick en ny överbyggnad. (BR)
1847 Reparation tornet fick rämningar och bristfälligheter och lagades, dragjärn tillkom. (Fa) 1847 Fast inredning Orgel byggd av Sven Nordström, Norra Solberga, renoverad 1924, 1937, 1954, 1990 och 1998. (BR, Fa)
1847 Fast inredning predikstol skänktes till kyrkan av Edvard Fredrik von Salsa på Mem, försågs med ljudtak 1937. (SvK)
1888 Ändring ombyggnad, exteriör, dörrbladen i sydportalen vändes till utåtgående. Fasaderna ommålades. Eventuellt tillkom nu gjutjärnsfönsren. (Fa, K)
1888 Ändring ombyggnad, interiör, cementgolv i gångarna och i vapenhuset, ny delvis glasad dörr till vapenhuset, ommålning av interiören, nya öppna bänkar (utformning som i Söderköping), bänkar och dörrar troligen i ekimitation. Altarringen, predikstolen och läktarbarriären målades i vitt med förgyllda lister. (SvK, Fa)
1888-1890 Teknisk installation eventuellt tillkom nu en värmeugn med skorsten på södra takfallet. (SvK, Fa)
1889 Specifika inventarier lillklockan göts hos Joh A Beckman, Stockholm. (Fa)
1910 Reparation tornet som skadades vid en jordbävning 1904 lagades med järnband genom väggarna. (Tk)
1914 Vård/underhåll, exteriör, nytt takspån på långhusets södra och sakristians östra takfall. Spånen på norra takfallet samt på tornet reparerades. (Fa)
1922 Vård/underhåll, interiör, renborstning av väggar och tak samt rengöring av snickerier. Arkitekt K Martin Westerberg. (Fa)
1922 Konservering altartavlan restaurerades av konservator G Nilsson. (SvK)
1924 Ändring - fast inredning, orgelverket från 1847 restaurerades av C A Lund, Linköping, även 1954 och 1998. (Fa)
1931 Vård/underhåll, exteriör, spånen tjärades, kors och klot förgylldes, portar, fönster och solbänkar ommålades. Dörren på södra sidan ombyggdes. (Fa)
1931 Gravkoret reparerades. (ÖLM)
1937-1938 Ändring ombyggnad, interiör, kalkstensgolv inlades i sidogångarna. Koret utvidgades och två bänkrader borttogs. Bänkarna från 1888 ombyggdes med nya raka gavlar samt bänkskärmar. Glasdörrarna till vapenhuset ersattes av hela dörrar. Relieferna i läktarbarriärens mittfält borttogs och sannolikt även på altarringen. Interiören ommålades, snickerierna avlutades med undantag av läktarens kolonner och altaruppsatsen, bänkar och predikstol marmorerades i en ursprunglig grågrön ton med förgyllda lister. Läktarbarriär och orgelfasad avlutades och ommålad i ljust grågrönmarmorering. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. Målaremästare M Ekholm, Malmslätt. (SvK, xx 1938-03-24)
1937-1938 Konservering äldre föremål restaurerades och återplacerades i kyrkorummet. Konservator Sundbaum, Linköping. (SvK)
1937-1938 Teknisk installation ångvärmeledning installerad med pannrum under sakristian med utvändig trappa norr om sakristian. Ny skorsten. Vid grävningar under sakristian påträffades skelett samt en grundmur som sannolikt hörde till den äldre kyrkan och tolkades som en halvrund absid. (SvK, ÖLM)
1937-39 Ändring fast inredning, predikstolen försågs med ett ljudtak. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping.(BR)
1946-1947 Vård/underhåll, exteriör, kyrkans spåntak omlades med spån från Grythyttan. Klot och kors förgylldes. (SvK, Fa)
1947 Teknisk installation elektrisk klockringning samt utökad elektrisk belysning i torn, på läktaren och i sakristian. (SvK)
1949-1952 Ändring - ombyggnad Gravkoret för släkterna Taube och Ribbing ombyggdes till bårhus. Kistorna nedsattes i ett nymurat valv under golvet. Fasaderna omputsades, nytt koppartak. Byggnadsfirma B B Gustavsson, arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (SvK, Fa)
1953 Vård/underhåll, exteriör, kyrkans spåntak ströks sannolikt med Toptite. Karlssons takarbete, Västerås ?? (SvK)
1954 Ändring fast inredning, orgelverket renoverades av Bröderna Moberg, Sandviken, även 1924 och 1998. (Fa)
1956 Ändring ombyggnad, interiör innanfönster av svetsat stål från Fenestra installeras alternativt tillverkade vid Eskilstuna Fabriks AB. Arkitekt Kurt von Schmalensee.( (ÖLM, Fa)
1960-1961 Specifika inventarier dopfunt i marmor tillverkad vid Nya Marmorbruks AB, ritad av arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. Marmorn är bruten på Tåby sockenallmännings mark. (Tk, ÖD 1961-07-08)
1960-1967 Specifika inventarier de gamla smidda fönstergallerna från 1788 omsmiddes till ljusstakar, som nu är placerade i fönsternischerna. Smidesmästare E W Svensson och sonen Walter Svensson, Tåby. (Tk, ÖD 1967-12-14)
1961 Murverksdokumentation i samband med att putsen knackades ner. Profilerade stenar uttogs ur murverket för att förvaras lösa i kyrkan. (ÖLM)
1961-1962 Ändring ombyggnad, exteriör, all puts höggs ned, sockeln frilades, fasaderna putsades med cementputs. Nya kopparklädda dörrblad i sydportalen. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (SvK, Fa)
1962 Ändring ombyggnad, interiör, bänkarna under läktaren borttogs och nytt golv av kalksten lades där bänkarna stått. Korgolvet omlades och slipades. Sakristian försågs med ny skåpsinredning. Väggarna putsades och avfärgades. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (SvK)
1986 Vård/underhåll, exteriör, utbyte av spån på delar av ena takfallet och av söndriga spån på hela taket. Tjärstrykning av hela taket och tornet. Kyrktak Bygg- och Konsult. (NT 1986-09-08)
1991 Arkeologisk förundersökning i samband med schaktning för VA på kyrkogården. Östergötlands länsmuseum. (ÖLM) 1990-1991 Ändring ombyggnad, interiör, läktarunderbyggnader innehållande kapprum och väntrum. De två bakre bänkraderna togs bort. Ommålning av väggar och tak med emulsionsfärg, då ytorna redan hade denna målningsbehandling. Bänkar, läktarbröstning, altarrundel målades i grå blank oljefärg. Kolonnerna under läktaren bättringsmålades. Även sakristian och vapenhuset målades. Altartavlan rengjordes av konservator. Arkitekt Owe Axelsson, Norrköping, byggnadsingenjör Lennart Kjellberg, Norrköping. Östergötlands länsmuseums konservatorsateljé. (ÖLM)
1990-1991 Teknisk installation nytt värmesystem och omläggning av el. (ÖLM)
1998 Ändring fast inredning, orgelverket renoverades av Ålems Orgelverkstad AB, även 1924 och 1954. (ÖLM)
2001 Vård/underhåll, exteriör, långhusets och sakristians tak omlades med nytt furuspån doppade i tjära. Underlagspanelen byttes delvis. (ÖLM)
2002 Vård/underhåll, exteriör, tornet omlades med furuspån. (ÖLM)
2002-2003 Ändring ombyggnad, exteriör, Fasadarbeten på kyrkan, gravkapellet samt grindstolparna. Putsen lagades med Optiroc Serpo kalkbruk och avfärgades med Optiroc stänkputs. Owe Axelsson arkitektkontor, Norrköping, Åby Fasad. (Fa, K)
2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.
Förkortningar
ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se
EH Härshammar, Elis,Medeltidskyrkor på Vikbolandet. Häradshamamr, Ö Husby, Kuddby, Ö Ny, Tåby. Nyköping 1995.
Fa Manuskript till Vård- och underhållsplan för Tåby kyrka. Utarbetat av Stefan Günther vid Fredrikssons arkitektkontor, Norrköping.
SvK - Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet.
Tk Tåby kyrka, utgiven av Tåby kyrkoråd 1975.
ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
Ömd Ullén, Marian, Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar,
Riksantikvarieämbetet 2003.
BEFINTLIGA SKYDDSFORMER
Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap.
Tåby kyrkomiljö, K72, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983.
KÄLLOR
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se
Härshammar, Elis,Medeltidskyrkor på Vikbolandet. Häradshamamr, Ö Husby, Kuddby, Ö Ny, Tåby. Nyköping 1995. Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del VIII, Uddevalla 1951.
Tåby kyrka, utgiven av Tåby kyrkoråd 1975.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv.
Övriga inventeringar
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum.
Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Kartor
Häradsekonomisk karta 1868-1877, Kuddby
Ekonomisk karta, 1947 och 1980, blad 8G 7g Tåby
Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i maj 2007. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Linköpings stift och Länsstyrelsen i Östergötland.
År 1640-1649 Specifika inventarier - altartavla
Av altartavlan återstår fyra evangelister, tillverkade av Hans Behm, Lübeck.
se historik
År 1660 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan gjöts.
se historik
År 1675-1699 Fast inredning - läktare
Orgelläktare byggdes.
se historik
År 1683 Underhåll
Tornspiran repararerades.
se historik
År 1696 Fast inredning - orgel
Orgrl byggd av Johan Agerwall, Söderköping, ersattes av ny 1847.
se historik
År 1727 Fast inredning - predikstol
Predikstol med dekor, enligt uppgift av Hans Behm, ersattes av en ny 1847.
se historik
År 1728 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan omgjöts av M Hultman, ny klocka 1889.
se historik
År 1788-1789 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus med kor, torn, sakristia
Byggmästare: Casper Seurling
Arkitekt: Jacob Wulff
År 1796 Specifika inventarier - altartavla
Altaruppsats med altartavla "Hällebergens raämnande vid Kristi död", målad av Pehr Hörberg. Tavlan bekostades av landshövdingen, friherre Fredrik Ulric Hamilton av Hageby på Mem.
se historik
År 1796 Fast inredning - altarring
Altarring och och orgelläktare.
se historik
År 1847 Fast inredning - predikstol
Predikstol skänktes till kyrkan av Edvard Fredrik von Salsa på Mem. Försågs med ljudtak 1937.
se historik
År 1888-1890 Teknisk installation - värme
Eventuellt tillkom en värmeugn med skorsten på södra takfallet.
se historik
År 1889 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan gjöts hos Joh A Beckman, Stockholm.
se historik
År 1910 Jordbävning
Tornet som skadades vid en jordbävning 1904 lagades med järnband genom väggarna.
se historik
År 1914 Underhåll - exteriör
Nytt takspån på långhusets södra och sakristians östra takfall. Spånen på norra takfallet samt på tornet reparerades.
se historik
År 1922 Konservatorsarbeten
Altartavlan restaurerades av konservator G Nilsson.
se historik
År 1922 Underhåll - interiör
Renborstning av väggar och tak samt rengöring av snickerier. Arkitekt K Martin Westerberg.
se historik
År 1924 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket från 1847 restaurerades av C A Lund, Linköping. Även 1954 och 1998.
se historik
År 1931 Underhåll - exteriör
Spånen tjärades, kors och klot förgylldes, portar, fönster och solbänkar ommålades. dörren på södra sidan ombyggdes. gravkoret repararerades.
se historik
År 1937-1938 Konservatorsarbeten
Äldre föremål restaurerades och återplacerades i kyrkorummet. Konservator Sven Sundbaum, Linköping.
se historik
År 1937-1939 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstolen försågs med ljudtak. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping.
se historik
År 1937-1938 Teknisk installation
Ångvärmeledning installerad med pannrum under sakristian med utvändig trappa norr om sakristian. Ny skorsten. Vid grävningar under sakristian påträffades skelett samt en grundmur som sannolikt hörde till den äldre kyrkan och tolkades som en absid.
se historik
År 1946-1947 Underhåll - exteriör
Kyrkans spåntak omlades med spån från Grythyttan. Klot och kors förgylldes.
se historik
År 1947 Teknisk installation
Elektrisk klockringning samt utökad elektrisk belysning i torn, på läktaren och i sakristian.
se historik
År 1953 Underhåll - exteriör
Kyrkans spåntak ströks sannolikt med Toptite. Karlssons takarbete, Västerås?
se historik
År 1954 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket renoverades av bröderna Moberg, Sandviken. Även 1924 och 1998.
se historik
År 1960-1961 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt i marmor tillverkad vid Nya Marmorbruks AB, ritad av Kurt von Schmalensee, Norrköping. Marmorn är bruten på Tåby sockenallmännings mark.
se historik
År 1960-1967 Ändring
Ändring - De gamla smidda fönstergallren från 1788 omsmiddes till ljusstakar som nu är placerade i fönsternischerna. Smidesmästare E W Svensson och sonen Walter Svensson, Tåby.
se historik
Hantverkare - Smed: E W Svensson
År 1961 Byggnadsarkeologisk undersökning
Murverksdokumentation i samband med att putsen knackades ner.Profilerade stenar uttogs ur murverket för att förvaras lösa i kyrkan.
se historik
År 1986 Underhåll - exteriör
Utbyte av spån på delar av ena takfallet och av trasiga spån på hela taket. Tjärstrykning av hela taket och tornet. Kyrktak bygg- och konsult.
se historik
År 1990-1991 Teknisk installation - värme
Nytt värmesystem och omläggning av el.
se historik
År 1991 Arkeologisk undersökning
Arkeologisk förundersökning i samband med schaktning för VA på kyrkogården. Östergötlands länsmuseum.
se historik
År 1998 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket renoverades av Ålems Orgelverkstad AB. Även 1924 och 1954.
se historik
År 2001 Underhåll - exteriör
Långhusets och sakristians tak omlades med nya furuspån, doppade i tjära. Underlagspanelen byttes delvis.
se historik
År 2002 Underhåll - exteriör
Tornet omlades med furuspån.
se historik
TÅBY KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Tåby församling Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län 2006.
Reby, A. och Moberg, I-L: Tåby kyrka. Vägledning. 1975.
Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860. D. 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet.
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin