Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Katrineholms socken består av småbruten skogs- och odlingsbygd vid mindre sjöar. Socknen är nu till stor del tätbebyggd.
Katrineholms stad växte fram som en järnvägsknut där västra och östra stambanorna löper samman. Den västra stambanan öppnades 1862, den östra 1866. Från Ericsbergs fideikommiss exproprierades ett bangårdsområde och ett litet rektangulärt bebyggelseområde omedelbart norr därom. När inte längre någon fideikommissmark var tillgänglig utvidgades staden istället söder om bangården på Stora Djulös ägor. Här anlades Stortorget och omkring detta utvecklades Katrineholms affärscentrum. En första stadsplan kom 1880 och de första stadsstadgorna utfärdades 1887. Katrineholm erhöll stadsrättigheter 1917.
Katrineholms kyrka ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D28). KYRKOANLÄGGNINGEN - Katrineholms kyrka är uppförd i Kyrkparken på en markant höjd i stadsdelen Norr i centrala Katrineholm. Kyrkparken omges av Kyrkogatan i söder, Gersnäsgatan i väster, Bondevägen i norr samt Bievägen i öster. Parkområdet är gräsbeväxt med asfalterade gångar och i parken växer flera höga träd, främst hästkastanj.
KYRKAN - Katrineholms kyrka består av ett långhus med torn i söder, polygonalt kor i norr, trapptorn i nordväst och sakristia i öster. Orsaken till att kyrkan placerades i nord-sydlig var önskemålet om att huvudentrén skulle vända mot staden.
Kyrkan har en sockel av granit och murverket är uppfört av rött tegel i nygotisk stil. Fasaderna är putsade med fönsteromfattningar och listverk av rött tegel. Kyrkans tak är täckt med skiffer, utom tornspiran som är täckt av koppar. Kyrkans exteriör är mycket välbevarad sedan uppförandet 1901-1903. År 1967 tillbyggdes dock en sakristia på korets östra sida.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkans exteriör är välbevarad och utgör ett bra exempel på tidens arkitektursträvanden. Kontrasten mellan puts och tegel och valet av naturstensmaterial av hög klass är vanligt förekommande i tidens byggnader. Långhusets mönsterlagda skiffertak är också typiskt för tiden och taket är av stor vikt för kyrkans helhetsgestaltning. Katrineholms kyrka är en av få kyrkor i Södermanlands län som har en helt genomförd nygotisk arkitektur. Den tillbyggda sakristian från 1967 får anses vara väl anpassad till kyrkan i övrigt. Kyrkans interiör präglas av samspelet mellan långhuset med ljusa väggar och dekorativt utformat innertak och koret med svartvitt golv, färgrika väggar och dekorativt utsmyckat valv. Trots senare tiders förändringar upplevs åtminstone kyrkorummets norra delar som ett relativt väl sammanhållet nygotiskt kyrkorum med mycket infallande ljus och stor rymd. Orgelläktaren i långhusets södra del är dock för låg och för stor och förtar därmed en del av det nygotiska intrycket av interiören.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Den välbevarade exteriören- Det relativt välbevarade nygotisk kyrkorummet med bänkinredning, innerdörrar, innertak, glasmålningar samt orgelfasad
- Korets golv av svart och vit marmor
- Yttertakets skiffertäckning
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2006)
Katrineholms kyrka är uppförd i Kyrkparken på en markant höjd i stadsdelen Norr i centrala Katrineholm. Kyrkparken omges av Kyrkogatan i söder, Gersnäsgatan i väster, Bondevägen i norr samt Bievägen i öster. Parkområdet är gräsbeväxt med asfalterade gångar och i parken växer flera höga träd, främst hästkastanj.
Söder om Kyrkogatan ligger församlingshemmet från 1957. I övrigt är omgivande bebyggelse främst flerbostadshus från 1950-talet och senare.
Dag Forssblad, inventeringstillfället 2006.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin