Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN – Lerbäcks kyrka ligger på en svag höjdrygg i norra delen av det skogsbevuxna Tylöskog. Socknen var förr en betydande järnbruksbygd med omfattande tillverkning av järnvaror där Skyllbergs bruk haft en framträdande ställning.
Lerbäck har den mest kompletta kyrkmiljön i Örebro län med många av de byggnader, som hör ett sockencentrum till. Området är därför av riksintresse för kulturmiljövården.
Vid södra kyrkogårdsmuren flankeras ingången av två likadana putsade byggnader från 1800-talet, den västra tiondebod och den östra bårhus. Söder därom en f.d. sockenstuga från 1870 som i dag används för församlingsverksamhet. Sydväst om kyrkan finns ett stort kommunalhus från 1911, nu benämnt Församlingsgård. Vidare ligger här en f.d. gästgivargård med gamla anor. Under 1900-talet har en hembygdsgård fogats till miljön, dit det timrade f.d. sockenmagasinet flyttats 1987. Ursprungligen låg det öster om kyrkan.
KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omgärdas av en kallmurad mur som även har funktion som stödmur. Innanför stenmuren löper en trädkrans av ädellövträd. I den centrala delen av kyrkogården, öster om kyrkan, är rygghäckar planterade mellan raderna av gravvårdar. På kyrkogården finns en del äldre gravar och gravstenar, bl.a. över de stora bruksägarna i socknen, främst Skyllbergs bruk. En del av de äldre gravvårdarna är av gjutjärn.
Kyrkogården är utvidgad i flera etapper, ca 1920-tal och 1950-tal. Gångsystemet är belagt med asfalt. Entrén söder om kyrkan flankeras av två likadana byggnader från 1800-talet, den västra tiondebod och den östra bårhus.
På kyrkogården finns flera smidda gravvårdar av den lokala smeden Sven Wester, 1900-talets senare hälft.
KYRKAN – Lerbäcks kyrka är uppförd i nyklassicistisk stil med rektangulärt långhus med stora rundbågiga fönster, halvrund koravslutning i öster samt torn i väster med klockformad huv och lanternin. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt. Kyrkans portar är klädda med järnplåt, dekorerade med en blomma i varje dörrblad. Taken är belagda med spån.
Lerbäcks tidigare stenkyrka eldhärjades på Valborgsmässoafton 1782. Efter branden återstod murarna och sakristian. Kyrkan återuppfördes på kvarstående murar och förlängdes åt öster. En gravkammare tillhörande familjen de Geer, som då var innehavare av Skyllbergs bruk, hamnade nu under koret. I väster förlängdes kyrkan med ett torn. Kyrkan fick för sin tid en typisk utformning med vitputsade fasader, klockformad tornhuv med lanternin, spåntak, halvrunt något smalare kor, stora fönster och invändigt ett tunnvalv av trä. Den som i hög grad bidrog till kostnaden för den nya kyrkan var bruksherren på Skyllbergs bruk, Olof Burén, vilket ledde till att han – sedermera adlad af Burenstam – och hans släkt erhöll patronatsrätt till kyrkan.
1890 genomfördes en omfattande renovering. Vid detta tillfälle ersattes bland annat den slutna bänkinredningen av öppna bänkar, ny predikstol, koret försågs med ny altarring och ny altartavla. Väggar och tak försågs med dekormålning. Fönsterbågarna av trä ersattes med bågar av gjutjärn.
1922 målades interiören om.
1933 fick kyrkan en ny predikstol ritad av arkitekten E. Fant med skulpturer av konstnären A. Helldén.
1939-40 skedde nästa genomgripande renovering under ledning av arkitekt Einar Lundberg då man strävade efter att återskapa kyrkans 1700-talsutseende. Den öppna bänkinredningen byggdes om och försågs med dörrar och altarringen ersattes av en ny med äldre formspråk. Hela kyrkan ommålades. En läktarunderbyggnad uppfördes.
1976 genomfördes en invändig renovering under ledning av arkitekt J. Helgstrand. Vid denna renovering tog man bland annat bort två bänkar på vardera sida längst bak i långhuset och uppförde en ny läktarunderbyggnad. Tak, väggar och vissa snickerier målades om, dock ej bänkinredningen. Orgelfasad och läktare målades lika den ursprungliga färgsättningen från 1800-talet.
1988 skedde en utvändig renovering. Tornets spåntak lades om samt fasadernas puts lagades och avfärgades.
2002 lades spåntaket på långhus och sakristia om.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING – Lerbäcks kyrka med kyrkogård, tiondebod, bårhus, sockenstuga, kommunalhus samt gästgiveri ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården och utgör ett äldre samlat sockencentrum med dess olika till sockenadministrationen knutna byggnader. I miljön finns även en senare tillkommen hembygdsgård med olika byggnader. Lerbäcks sockencentrum är ett av de mest kompletta i sitt slag i Örebro län.
Kyrkan har en välbevarad nyklassicistisk exteriör där endast fönsterbågarna av trä ersatts av nya i gjutjärn i slutet av 1800-talet.
Interiören har kvar mycket av sin ursprungliga prägel trots flera förnyelsefaser med tillskott av ny inredning som anpassats till kyrkans urprungskaraktär, bland annat från 1890- och 1930-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan ingår i ett sockencentrum, f.d. administrativt centrum, som är ett av de mest kompletta i Örebro län.
- Kyrkans välbevarade nyklassicistiska exteriör är en god representant för den nyklassicistiska sockenkyrkotypen.
- Läktarens öppna bänkinredning är tillsammans med fönsterbågarna av gjutjärn och altartavlan rester från renoveringen på 1890-tal och utgör ett dokument för sin tids restaureringsideologi.
- Orgel av E. A. Setterqvist & Son från 1870 är ett välbevarat verk av denna välkända orgelbyggarfirma.
- Den återskapade bänkinredningen från 1939-40 speglar i sin helhet tydligt sin tids restaureringsideologi. Bänkinredningen har kvar sin ursprungliga färgsättning och bör därför endast genomgå konserveringsåtgärder.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rundat, Kor - Rundat korutsprång, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2008)
Lerbäcks kyrka är uppförd i nyklassicistisk stil med rektangulärt långhus med stora rundbågiga fönster, halvrund koravslutning i öster samt torn i väster med klockformad huv och lanternin.
Tak: Långhuset täcks av ett sadeltak med konformat tak över det runt avslutade koret, korets nock kröns av ett kors. Kyrkans ovanligt höga sakristia, utifrån sett, täcks av ett sadeltak. Tornet har en svängd, klockformad huv, av Hårlemantyp, med en sluten lanternin av trä krönt med ett förgyllt kors och kula. Huven har urtavlor i alla väderstreck krönta med förgyllda kulor. Samtliga takfall är täckta med spån. Hängrännor och stuprör är av koppar.
Fasad: Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt med gråmålad sockel. Sockeln utgörs bitvis av natursten som är oputsad. Tornet har ett flertal synliga ankarjärn i fasaden. Ovan entrén i väster finns en gjutjärnsplatta med inskriptionen: ”Ombygd under Konung Gustav III Milda regering År 1783”.
Fönster: Långhus och kor har höga rundbågiga fönster med bågar och spröjs av järn. Högt upp på västra fasaden, i höjd med läktaren, finns ett litet runt fönster med glasmålningar på var sida av tornet. Tornet har i västra fasaden ett runt fönster samt ett mindre rektangulärt fönster med svagt stickbågig form. I bottenvåningen, i tornets norra och södra fasad, finns ett rundbågigt fönster, lägre än långhusets fönster, med bågar och spröjs av järn. Sakristians fönster i östra fasaden har en stickbågig öppning med ett lägre rundbågigt fönster, i övrigt lika det i tornets bottenvåning. På utsidan finns ett ringgaller i svart smide. Samtliga solbänkar är av röd kalksten.
Dörrar: Den södra entrén består av en stickbågig enkeldörr av trä klädd med svartmålad järnplåt med en dekorativ, slät och uthamrad blomma på mitten. Trappstenen består av en stor stenhäll som framför dörren täcks av en gjutjärnshäll. Den västra entrén är en stickbågig pardörr av trä klädd med svartmålad järnplåt, vardera dörrblad är dekorerad med en blomma lika södra entrén.
LÅNGHUS – Kyrkan har ett rektangulärt långhus med ett rundat något smalare korparti i öster. Rummet täcks av ett tunnvalv av trä som ansluts mot väggarna med en kraftig marmorerad gesims med mörkare grå lister, även gesimsen är av trä. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Golvet täcks av kalkstensplattor med ett förhöjt golv av trä under bänkkvarteren. Långhuset är försett med rundbågiga fönster, fyra i söder och tre i norr. Fönsterbågar och spröjs är av gjutjärn med äldre glas.
Innerdörrarna mot läktarunderbyggnaden är en pardörr av trä med tre fyllningar i varje dörrblad. Innandörren till porten i söder är en stickbågig enkeldörr av järn dekorerad med en blomma mitt på dörrbladet. Ovan dörren finns en minnestavla av marmor med inskriptionen ”Till minnet av bruksherren Olof Burenstam, Skyllberg. Den ädla donatorn vid återuppbyggandet av Lerbäcks kyrka år 1783”. Sakristian som ligger norr om långhuset har även den en stickbågeformad port av järn med en blomma mitt på dörrbladet.
LÄKTARUNDERBYGGNAD – Läktarunderbyggnaden avskiljs mot långhuset med en panelklädd vägg. Utrymmet täcks av ett plant trätak, d. v. s läktarens golv. Väggarna är dels klädda med panel och dels putsade. Golvet täcks av kalkstensplattor lika långhus med undantag från väntrum och kapprum som är belagda med släta kalkstensplattor. Läktarunderbyggnaden har utrymmen så som wc, förråd och väntrum.
KOR – Det rundade korpartiet är smalare och något lägre än långhuset och täcks av ett rundat tunnvalv av trä med gesims lika långhus. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Golvet är belagt med kalkstensplattor lika långhus, golvet innanför altarringen är förhöjt. I korets mur, i nordost och sydost, finns rundbågiga fönster lika långhusets.
VAPENHUS – Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och täcks av ett plant trätak med listverk. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Golvet är belagt med kvadratiskt format rött tegel. Porten är en stickbågig pardörr av stående brädor med beslag av järn, dörren är målad i en grågrön kulör. Mot läktarunderbyggnaden finns en pardörr av trä med rakt överstycke och småspröjsat glas i de övre fyllningarna, pardörren är målad i en grå kulör. Pardörren är placerad i en äldre dörröppning som är stickbågeformad, ovanför dörren är utrymmet igenfyllt med liggande brädor. Vapenhuset har två fönster, ett i norr och ett i söder, rundbågeformat med bågar och spröjs av järn.
SAKRISTIA – Sakristian är belägen norr om långhuset och nås direkt från detta. Taket täcks av ett vitputsat tunnvalv, likaså väggarna är vitputsade. Längs den östra och västra väggen finns en fast skåpinredning från 1930-talet. Golvet är belagt med rött tegel. Den stickbågiga porten som är järnklädd mot kyrkorummet, se LÅNGHUS, är på insidan mot sakristian av stående brädor/plank. I den östra väggen finns ett rundbågigt fönster med bågar och spröjs lika långhus. Fönstret är försett med en fönsterlucka av trä, målad i lika kulör som insidan av sakristians dörr, med svartmålad järnklädd utsida.
FAST INREDNING
ALTARE – Murat, putsat altare avfärgat i vitt, altarskiva av polerad gråröd kalksten.
DOPALTARE– På korets södra sida, vid dopfunten, finns ett litet sidoaltare av grå kalkstensskivor med polerad altarskiva.
BÄNKINREDNING – Bänkinredning i fyra kvarter, sluten med dörrar mot mittgången och öppen ut mot sidorna. Ljust grå bänkskärmar med stående rektangulära fyllningar i omväxlande vitt och mörkt gråblå kulör med guldliknande ramar. Insidan av bänkarna är målad i en brunröd kulör och dörrarna är på utsidan numrerade. Bänkinredningen fick sin utformning och färgsättning vid renoveringen 1939-40.
PREDIKSTOL –Predikstol med sexkantig korg som vilar på en åttkantig marmorerad bas. I korgens fyllningar finns i relief de fyra evangelisterna och Aposteln Paulus med sina attribut. Åttkantigt ljudtak med duva och kors samt förgylld dekor. Predikstolen tillkom vid renoveringen 1939-40 och är målad i liknande kulörer som bänkinredningen med förgyllda detaljer. Den är ritad av arkitekt Erik Fant med skulpturer i relief av konstnär A. Helldén.
ORGEL – Orgeln byggdes på 1870- talet av E A Setterqvist & Son. 1937 ersattes det gamla verket av ett nytt från samma firma, detta är sedan dess orört. Orgelfasaden är öppen och dekorerad med bland annat pilastrar, lagerkransar med korslagda horn samt akantusblad. Fasaden är främst målad i en ljust grå kulör med förgylld dekor.
LÄKTARE – Troligtvis uppfördes läktaren 1870 då kyrkan fick sin första riktiga orgel. Läktaren har ett framskjutande mittparti över mittgången. Barriären har runda fyllningar som omges av liggande rektangulära fyllningar. Den är målad i en ljust grå kulör med mörkare grå överliggare med förgylld dekor. Läktaren bärs upp av fyrkantiga pelare med avfasade hörn, marmorerade i grågrönt och svart på ljus botten med detaljer i guld. Uppe på läktarens södra sida finns den gamla bänkinredningen kvar från 1890.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA – Altartavla föreställande Kristi uppståndelse är en kopia av altartavlan i Ulrika Eleonora kyrka i Stockholm av Fredric Westin. Kopian är utförd av K. G. Wetterstrand och tillkom vid renoveringen 1890. Mittpartiet på altartavlans ram är dekorerat med moln med två puttihuvuden och kröns av ett kors med strålar. Ramen är förgylld.
Nuvarande altartavla ersatte 1890 en tavla med motiv Kristus i Getsemane. Tavlan förvaras på Örebro läns museum.
ALTARRING – Tresidig sluten altarring med rundade hörn, som tillkom vid renoveringen 1939-40. Altarringen har fyllningar och överliggare i trä målat i gröna nyanser med detaljer i guld. Knäfallet är stoppat och klätt med tyg i en djup gulbrun kulör.
DOPBORD – Ett rikt skulpterat dopbord av kalksten med stor fyrkantig fot, fyrkantigt balusterformat skaft och åttkantig skiva med skulpterade ansikten i hörnen samt märkt med kyrkans invigningsår 1785. Dopbordet är unikt i Örebro län. Dopskål av mässing särskilt utformad för dopbordet, skänkt till kyrkan på 1920-talet.
NUMMERTAVLA – Två ovala nummertavlor med svart tavla och förgylld ram, krönta med sädesax, rosor, blad samt bandrosett.
Fasadkulör (2008): Vit
Byggnadsdel (2008): Kor - Rundat, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
År 1783-1786 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
År 1786 Specifika inventarier - dopfunt
Nytt dopbord, rikt skulpterat av kalksten med stor fyrkantig fot, fyrkantigt balusterformat skaft och åttkantig skiva med skulpterade ansikten i hörnen.
År 1870 Fast inredning - orgel
Kyrkan fick sin första riktiga orgel. Orgelläktaren torde vara samtida.
År 1890 Teknisk installation - värme
Varmluftssystem installerades.
År 1890 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Tak och väggar försågs med dekormålning.
År 1890 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla Kristi uppståndelse.
Altartavlan kopia av altartavla i Ulrika Elionora, Stockholm. Målad 1823 av Fredric Westin.
År 1890 Fast inredning - predikstol
Predikstolen utbyttes
År 1890 Fast inredning - altarring
Altarringen utbyttes
År 1890 Fast inredning - bänkinredning
Sluten bänkinredning ersattes av öppna bänkar.
År 1922 Underhåll
Kyrkan målades om, troligtvis invändigt. Värmesystem förbättrades och dubbelglas insattes i fönstren.
År 1933 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol, med skulpturer av de fyra evangelisterna och aposteln Paulus i speglarna.
Konstnär - Bildhuggare: Albin Helldén
Arkitekt: Erik Fant
År 1937 Fast inredning - orgel
Orgeln om- och tillbyggdes., 26 stämmor.
År 1939-1940 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna byggdes om och försågs med dörrar
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1939-1940 Fast inredning - altarring
Altarringen ersattes av en ny med äldre formspråk
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1939-1940 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Dekorationsmåleriet målades över
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1939-1940 Teknisk installation - värme
Ny värmeinstallation, varmvattensystem
Arkitekt: Einar Lundberg
År 1960-1961 Underhåll - exteriör
Putsarbeten, all puts på tornet knackades ned, ny murad skorsten (ersatte en av plåt).
År 1976 Fast inredning - läktare
Läktaren och dess trappor belades med heltäckningsmatta.
Arkitekt: Jan Helgstrand
År 1976 Underhåll - målningsarbete, interiör
Tak och väggar målades.
Vissa snickerier målades.
Orgelfasad och läktarbarriär målades lika den ursprungliga färgsättningen (1800-tal), vitgrå, med bibehållande av förgyllning lister och ornamentik.
Arkitekt: Jan Helgstrand
År 1976 Fast inredning - orgel
Ny kororgel
Orgelbyggare: Anders Persson
År 1976 Fast inredning - bänkinredning
Två bänkar borttogs på vardera sida längst bak.
Bänkar togs bort på läktarens norra sida.
År 1988 Underhåll - exteriör
Omläggning av spåntak på tornet. Fasadens puts renoverades och avfärgades. Tornkorset samt kulor omförgylldes. Målade trä, plåt- och stålytor ommålades. Målning av gjutjärnsfönster.
Arkitekt: Jerk Alton
År 1989 Fast inredning - orgel
Ny kororgel, placerades i kyrkorummets sydöstra hörn.
År 1989 Fast inredning - bänkinredning
Bänkar togs bort
År 2002 Underhåll - takomläggning
Spåntaket lades om på långhus och sakristia.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin