Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan och kyrkogården med dess påkostade grindstolpar och smidesgrindar utgör tillsammans med den f d skolbyggnaden en kulturhistoriskt intressant kyrkomiljö. Kyrkan och kyrkogården har ovanligt nog huvudingången förlagd mot norr. Anledningen till detta är sannolikt att landsvägen från Löfstad slott passerar på kyrkans norra sida.
Kyrkogården
En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Kimstad kyrka representerar de små medeltida kyrkor som tidigt om-, till- och nybyggdes på initiativ av socknens adliga familjer, i detta fall ägarna till Löfstad slott som hade patronatsrätt. Kyrkan framstår som en av stormaktstidens ståtligaste barockkyrkor. Exteriören är relativt återhållsam men med speciella arkitektoniska detaljer, som den skulpterade sandstensportalen på nordfasaden och de i plåt utklippta ryttarna på taknocken. Den mycket välbevarade interiören är desto rikare utformad med stjärnvalv med målad stuckdekor. Kyrkans fasta inredning och speciella inventarier är av mycket hög konstnärlig kvalitet och skapar trots deras olika tillkomstår en harmonisk helhet. Predikstolen, dopfunten, altaruppsatsen och orgelfasaden är ypperliga exempel från de olika konsthistoriska stilarna som dominerade 1600- och 1700-talen. Altartavlan är målad av fransmannen Guillaume Taraval och begravningsvapen och kistor är utförda efter bl a ritningar av Buchardt Precht, vilka tillhörde de främsta konstnärerna och skulptörerna i Sverige vid denna tid. En del originalfärgskikt finns bevarade på bl a altaruppsatsen, herrskapsbänkarna och bänkluckorna. Samhörigheten med Löfstad slott är mycket påtaglig genom donationer av inventarier och inredning som t ex predikstol, altaruppsats, begravningsvapen och den märkliga ljuskronan. Gravkoret för släkten Lillie är även mycket framträdande i kyrkorummet. Även ägarna till Landsjö säteri har genom sitt gravkor och påkostade epitafier satt sin prägel på kyrkan.
Kyrkans äldre byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men stora delar av det medeltida murverket finns bevarat i kyrkans södra murar och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Kyrkan har även en rad ålderdomliga byggnadsdetaljer, som det höga mansardtaket, fönstret i gravkorets södra del, kyrkans portar och i interiören bör kalkstensgolvet i rutmönster framhållas.
Sammanfattning
" Kimstad kyrka är en av stormaktstidens bäst bevarade barockkyrkor med sin mycket påkostade nordportal med sandstensomfattning och de ovanliga plåtryttarna på taknocken. Den mycket välbevarade interiören är rikt utformad med stjärnvalv med målad stuckdekor. Kyrkans fasta inredning och speciella inventarier är av mycket hög konstnärlig kvalitet och utförda av tidens mest framstående konstnärer.
" Kyrkan och kyrkogården med sina påkostade grindar i norr och väster utgör en samstämd och betydelsefull helhet.
" Kyrkans historia är intimt förknippad med framför allt ägarna till Löfstad, vilka har bekostat flera om- och nybyggnader och skänkt ett flertal inventarier till kyrkan samt även under lång tid haft patronatsrätt.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Gravkor - Söder, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2006)
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och torn i väster. På kyrkans södra sida finns två gravkor. Kyrkan är uppförd av sten med ljust gula fasader med grovt påslagen spritputs och vita slätputsade omfattningar och hörnkedjor. Vid den putsrenovering som utfördes 1975 under ledning av ingenjör Ture Jangvik påträffades medeltida murverk i den södra väggen. Där kunde också skarven mellan det ursprungliga långhuset och det på 1600-talet tillbyggda koret konstateras. Fragment av en kraftigt röd färg påträffades på väggarna. Dessutom påträffades ytterligare två färgskikt, en skär nyans och däröver en blågrå färgnyans.
På korets södra och norra sida finns små kompakta strävpelare. I fasaden finns synliga ankarjärn och på tornets taklist i väster finns smidda bokstäver och siffror A O 1733. På långhusets södra sida finns en inmurad solsten. Sockeln är slätputsad och målad i mörkgrått. Långhuset täcks av ett högt mansardtak med volutformade gavlar i väster. Tornet avslutas med en karnissformad tornhuv och gravkoren och sakristian är försedda med branta valmade tak. Långhusets tak är täckt med svart fabrikslackerad plåt med mötande falsar. Tornet har små plåtformat med förskjutna falsar. Ståndrännor och stuprör med "mjuka knän" av förbehandlad plåt, s k plåtisol. På taknocken finns två siluetter av plåt föreställande två ryttare. Fönsteröppningarna är stickbågiga eller korgbågiga med mörkgröna träbågar i karm med delvis äldre glas i blyspröjs. Fönsterbågarna, som är försedda med stormjärn, är inte öppningsbara. Fönsteröppningarna i tornets södra och norra sida består av öppningsbara fönsterbågar, sannolikt tillkomna vid sekelskiftet 1900. I korets östra vägg har fönsterbågarna sedan 1950 färgat antikglas i små blyspröjsade rutor. Fönsterblecken är av svartmålad järnplåt. Huvudingången är via tornet i väster, men en ofta använd ingång finns även på norra sidan. Den norra ingången, som vänder sig mot landsvägen mot Löfstad slott, omges av en sandstensportal från mitten av 1600-talet med vapensköldar med Lillies vapen. Liknande portaler finns på Löfstads slottsbyggnad. Den rundbågiga portalen är försedd med portar, som är klädda med en diagonalställd profilerad panel i vilken finns en utsågad ingångsdörr med äldre smidesbeslag. Västportalen omges av en rusticerande slätputsad omfattning. De dubbla dörrbladen är klädda med mörkgrön diagonalställd panel med äldre smide. Över portalen finns ett runt fönster med äldre glas i blyspröjs. Trappstegen är dels av granit och dels av kalksten. På långhusets västgavel finns två rundbågiga dörröppningar med dörrblad klädda med mörkgrön diagonalställd profilerad panel. Dörren på den norra sidan leder till ett minimalt utrymme med gråstensväggar och grova takbjälkar. Dörren på den södra sidan leder upp till tornet. Dörrar finns även på sakristians västra sida samt på en trappbyggnad på sakristians östra sida med nedgång till pannrum. Dessa tillkom i samband med renoveringen 1896.
På kyrkans södra sida finns två gravkor. Det östligaste är gravkor för släkten Lillie på Löfstad, uppfört 1659-1660 och i söder försett med ett mycket ålderdomligt järnfönster dekorerat med smidda blommor samt med äldre glas i blyspröjs. På dess södra vägg finns även en inmurad solsten. Det andra gravkoret, som är beläget längre åt väster, är ursprungligen gravkor för släkten Strömfelt på Landsjö. Det ombyggdes 1919 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén och har i söder en dubbeldörr med dörrblad klädda med avfasad diagonalställd panel. Över porten finns ett dekorativt utformat överstycke i puts.
Långhuset är rektangulärt med golv belagt med kvadratiska röda och grå kalkstensplattor i rutmönster. Väggarna är vitputsade med dekorativt utformade väggfält, lister och kartuscher. På norra sidan finns två marmorepitafier inmurade. Långhuset är indelat i fyra travéer med olika typer av stjärn- och kryssvalv av tegel och vitputsade med målade och förgyllda plafonder med bl a änglahuvud och språkband med texten "Verbum Domini manet in aeternum. Gloria. Anno 1732." Vid den norra ingången har ett vindfång skapats genom en mellanvägg med en gråmålad panel och ett äldre dörrblad med utanpåliggande fyllningar med äldre smidesdetaljer. I väster finns en dubbeldörr till vapenhuset, tillkommen 1950 efter ritningar av arkitekt Erik Fant. Dörrarna är målade i grått och svart. En ny vägg har uppförts mot kyrkorummet med slät vitgråmålad panel. Fönsteröppningarna är försedda med sidohängda öppningsbara innanfönster. Bänkinredningen är sluten och fördelad i tre kvarter med golv av brunlaserade brädor, som ligger ett steg högre än mittgången. Den ansluter i söder och norr mot ytterväggarna, som har en boasering av gråmålad pärlspontpanel. Luckorna är målade i svart och grått med förgyllda lister. Den bakre bänkskärmen i det norra främre kvarteret har en framskrapad originalfärgsättning med en marmorering i brun-röda toner. De bakre bänkarna i väster är borttagna och bänkkvarteren är försedda med nya bänkskärmar av pärlspontpanel. I långhuset hänger två nummertavlor med rektangulära förgyllda gustavianska ramar. På väggarna finns en stor mängd begravningsvapen samt en ovanligt utformad ljuskrona i form av ett hjorthuvud, som skänkts 1630 till kyrkan av Axel Lillie. Axel Johan Lillies huvudbanér är utfört 1697 av Burchardt Precht, som var en av tidens mest framstående skulptörer.
Orgelläktaren i väster bärs upp av kvadratiska gråmålade pelare. Den raka läktarbarriären är i gustaviansk stil med grått ramverk med svarta fyllningar med förgyllda lister. På mittpartiet återfinns en datering AF : HD 1774, vilket åsyftar donatorerna Axel von Fersen och hans hustru Hedvig de la Gardie. Orgelläktaren nås via trappor i vapenhuset. Läktarens golv har samma utformning som golvet i bänkkvarteren, d v s ett brunlaserat furugolv. Orgelfasaden ligger i liv med läktarbarriären och är utförd 1771 efter ritningar av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Den är gråmålad med rik förgyllning. Orgelverket härstammar från 1950 års ombyggnad och är byggd av Åkerman & Lund. På läktarens norra sida finns några lösa stolar och på den södra sidan finns orgelns spelbord.
Korets golv ligger ett trappsteg högre än långhusgolvet. Golvet består av äldre kalkstensplattor i grått och rött lagda i rutmönster. I golvet finns även gravhällar och några större kalkstenshällar, som kan vara nedgång till gravkor. Väggar, tak och fönster har samma utformning och ytskikt som i långhuset. På norra väggen finns en häll till ett tidigmedeltida gravmonument inmurat. I norr finns även ingången till sakristian med dekorativt utformad omfattning som kröns av bl a en kartusch. Dörrbladet är beslaget med dekorativt utformat järnsmide. På södra sidan är gravkoret för släkten Lillie beläget. I norr och söder finns herrskapsbänkar med framskrapad originalmålning med olika figurativa scener. Väster därom finns korbänkar av samma utförande som långhusets bänkinredning. Altaret är av trä och var vid besiktningstillfället inklätt. Altaruppsatsen, som är mjukt rundad med två flankerade änglafigurer, är tillverkad 1733. Den samtida altartavlan framställer Uppståndelsen och är målad av fransmannen Guillaume Taraval och skänkt av Magnus Julius de la Gardie. Enligt Anton Ridderstad är den renoverad av Berggren. Altarringen är öppen mot öster med konkava hörn med gråmålat ramverk och svarta fyllningar. Altarringen uppges vara tillverkad 1744, men enligt den färgundersökning som utfördes 1974 har det understa färgskiktet sannolikt tillkommit 1771 och överensstämmer med bänkarnas andra färgskikt. Predikstolen, som har en dörrförsedd uppgång från koret, är från 1630- eller 1640-talet, tillverkad av ek med svarta iläggningar. Den är skänkt av Axel Lillie på Löfstad. Trappan och dörren tillkom under 1700-talet. Den är nu målad i grått och svart med förgyllningar. Dopfunten är placerad i koret och är tillverkad av mässing 1661. Den är eventuellt tillverkad vid Gusums bruk och skänktes till kyrkan av Ingheborg Ödela. På korets norra vägg hänger två nummertavlor med ovala förgyllda gustavianska ramar.
Gravkoret för släkten Lillie på Löfstad är öppet mot koret med åtskiljs genom ett smidesgaller. Golvet omlades 1954 med kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade och taket utgörs av ett lågt vitputsat kryssvalv. I gravkoret står sex kistor uppställda, varav Axel Johan Lillies kista, enligt uppgift, är uppförd efter ritningar av Burchart Precht. Det är oklart hur gravkoret utnyttjades vid den äldre kyrkobyggnaden och om det eventuellt haft funktionen av herrskapsläktare.
Sakristian är belägen på korets norra sida. Dörröppningen mellan kor och sakristia består av ett rundbågigt dörrblad, som mot koret är järnsmidesbeslaget och mot sakristian har en trären plankstomme med stocklås. Golvet, som består av furubrädor, är beläget två steg lägre än korgolvet. Väggarna är vitputsade och taket utgörs av ett stjärnvalv med plafond. I väster vid sakristians ingång har ett vindfång skapats genom en innerdörr. På sakristians östra sida tillbyggdes 1896 ett trapphus, som leder till en källare under sakristian. I källaren finns bl a en kvarvarande värmeanläggning för lågtrycksånga samt modern el-central.
Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet är lagt med kalkstensplattor i likhet med långhuset. Vapenhusets norra sida är sedan 2002 avdelad genom en mellanvägg, som är klädd med en vitmålad slät furupanel. Gråmålade enkla dörrar leder till väntrum/pentry samt till en handikappstoalett. I söder finns en trappa till tornets första våning samt till orgelläktaren. På södra sidan finns utrymmen för förråd samt WC. Taket består av ett gråmålat brädtak. I öster finns sedan 1950 en dörr till långhuset. I väster har ett vindfång skapats genom nya innerdörrar 1950.
Det Strömfeltska gravkoret är sedan 1919 ombyggt till bisättningskapell. Golvet är belagt med kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade och taket består av ett gråmålat spegelvalv. Mot östra och västra väggarna finns uppställda gravhällar. I norr finns en gallerförsedd nedgång till gravkoret.
Tornets första våning når man via en trappa i vapenhuset. Våningsplanets golv är täckt med en linoleummatta. Taket består av ett valv med en plafond i form av en stjärna. I väster finns ett runt fönster med äldre glas i blyspröjs och i öster finns sedan 1950 en grå enkeldörr, som leder till orgelläktaren. Tornets övre våningar nås från en utvändig dörr på södra sidan av långhusets västra gavel. Trappan löper i den södra muren och mynnar i tornets andra våning. Golvet består av den undre våningens valvhjässa. Mot öster finns en igenmurad rundbågig dörröppning. Däröver finns klockvåningen med spår av nedrivna valv samt en rundbågig öppning mot öster. Kyrkan har två klockor, storklockan göts 1854 hos J A Beckman, Stockholm och lillklockan göts 1661 av Jöran Putensens änka och bekostades av greve Axel Lillie på Löfstad.
Fasadkulör (2006): Gul
Inventeringsår 1997
Historiken kompletterad vid inventering 2006:
Den första kända kyrkan på platsen var sannolikt en träkyrka, vilket den i kyrkans norra vägg inmurade runristade hällen till ett tidigkristet gravmonument tyder på. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har satts i samband med kungs- och stormansgårdar. Sannolikt har de tidigmedeltida kungarna och deras närmaste män uppfört egna kyrkor och kyrkogårdar i anslutning till sina gods och gårdar. Det finns uppgifter som tyder på att den medeltida kyrkan i Kimstad uppfördes på Kimstad kungsgårds mark.
Kimstad kyrka har en mycket komplicerad byggnadshistoria, som ännu inte är helt klarlagd. Den var sannolikt uppförd under 1100-talets andra hälft, men dess ursprungliga planform är okänd. Tack vare en teckning från 1700-talets början kan man få en uppfattning om hur kyrkan såg ut före den stora om- och nybyggnationen under senare delen av 1700-talet. På bilden ses det stora koret som uppfördes omkring år 1660 och bekostades av greve Axel Lillie på Löfstad. Det uppfördes intill det mindre medeltida långhuset och var även betydligt högre än detta. Vid korets södra sida uppfördes ett gravkor med trappstegsgavlar för släkten Lillie och på dess norra sida placerades en sandstensportal prydd med bl a Axel Lillies och hans hustrus Christina Mörners vapen. Även på långhusets södra sida finns på teckningen en utbyggnad, som dock inte är vapenhus eftersom en rundbågig portal finns väster om utbyggnaden. Huruvida den avbildar den s k Landsjögraven eller det Strömfeltska gravkoret är oklart. Landsjögraven uppfördes av ryttmästaren Carl Strömfelt, d 1690 eller riksrådet Johan Strömfelt d 1736. Den ligger under den 1730-33 tillbyggda delen av kyrkan. På bilden finns även de i plåt utskurna ryttarna avbildade. De märkliga ryttarfigurerna av plåt som finns uppsatta på taknocken lär avbilda de två prinsarna Eric som 1060 kämpade om kronan. De ska ursprungligen ha varit av trä och hästarna var vända mot varandra, men med bakvända ryttare. Efter kyrkans om- och nybyggnad 1733 lät greve Magnus Julius De la Gardie sätta upp nya ryttarbilder av järnplåt. Dessa är dock vända mot varandra.
Sannolikt var tanken att ombyggnaden av kyrkan skulle fortsätta, men uppsköts på grund av Axel Lillies bortgång 1662. Det dröjde dock till 1728 innan arbetena återupptogs nu av Agneta Wrede och hennes svärson greve Magnus Julius de la Gardie gift med dottern Hedvig Katarina. "År 1728 bestämde De la Gardie att kyrkans tak skulle avlyftas, 1729 nedbrötos valv och murar och 1730 lades ny grund 14 alnar i väster för kyrkans förlängning. Till detta arbete och till murarnas uppförande användes folk från Lövstad." Hela kyrkobygget bekostades av ägarna till Löfstad, som även sedan 1699 erhållt patronatsrätt. Största delen av det medeltida långhuset revs, murarna på södra sidan bevarades dock. 1600-talskoret höjdes och ett nytt långhus av samma bredd som koret uppmurades. På korets norra sida uppfördes en sakristia och i väster uppmurades ett kvadratiskt torn. Tornets huv färdigställdes dock inte förrän 1771. Sandstensportalen från mitten av 1600-talet som finns avbildad på den tidigare nämnda teckningen flyttades något åt väster. I samband med att kyrkan färdigställdes omgjordes även kyrkogårdsportarna och försågs med höga kvadratiska portstolpar och järnsmidesgrindar.
Det har spekulerats mycket i vem som är upphovsman till ritningarna till kyrkan. När den stod färdig 1734 hade den något för tiden ålderdomliga tegelvalv, medan inredningen till viss del speglar tidens ideal. Kyrkorummet har likheter med de tessinska slottskyrkorna i Stockholm och för inredning anlitades stockholmsanknutna hantverkare. Inredningen med altaruppsatsen i centrum är av mycket hög konstnärlig kvalitet och altartavlan som framställer Uppståndelsen är målad av fransmannen Guillaume Taraval. Orgelfasaden och orgelläktaren färdigställdes först 1771 efter ritning av överintendent Carl Fredrik Adelcrantz. Adelcrantz (1716-1796) var liksom Taraval bl a knutna slottsbygget i Stockholm.
I stort sett skedde inga större förändringar eller renoveringar av kyrkan förrän i slutet av 1800-talet. Under åren 1895-1897 utfördes en antikvariskt mycket restriktiv restaurering under arkitekt Agi Lindegrens ledning. Den omtalades senare som en "dyrbar inre omändring" Lindegren hade dock djärva planer och hade utfört ritningar till en helt ny altaruppsats med ny altartavla. Nymodigheter som installerades var värmeledning med pannrum under sakristian.
År 1919 ombyggdes Strömfeltska gravkoret eller Landsjögraven till gravkapell efter ritningar av Axel Forssén. Redan 1925 gjorde arkitekt Erik Fant ett förslag till restaurering av kyrkan. Det dröjde dock till 1950 innan en större renovering kom till stånd. Huvuduppgiften var att få ett nytt fungerande orgelverk och behålla orgelfasaden från 1771. Orgelläktaren utvidgades och orgelfasaden flyttades fram. I samband med detta omändrades även vapenhuset. Inredningen återfick sin ursprungliga färgskala i dämpat röd-grå-brun färgskala. Nästa renovering gjordes 1975 under ledning av ingenjör Ture Jangvik, då ommålades kyrkan åter i den färgskala den hade i slutet av 1700-talet. Vapenhuset ombyggdes ytterligare 2002 för att ge plats för handikapp -WC och vänt- och beredningsrum.
År 1100-1349 Nybyggnad
Långhus. Av den medeltida kyrkan kvarstår idag delar av sydmuren.
År 1150-1199 Nybyggnad
Kyrka av sten, okänd planform.
År 1400-1499 Valvslagning
Tegelvalv med valvribbtegel.
År 1400-1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
År 1660-1662 Fast inredning - predikstol
Predikstol av ek med svarta fyllningar, mäster Staffan, skänkt av Axel Lillie på Löfstad, förändrad 1728, övermålad på 1700-talet.
År 1661 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan göts av Jöran Putensens änka, bekostades av greve Axel Lillie på Löfstad.
År 1661 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av mässing skänktes till kyrkan av Ingheborgh Ödela, sannolikt tillverkad vid Gusums bruk
År 1728-1733 Fast inredning - predikstol
Predikstolen från 1660-talet förändrades och försågs med en del nya delar, bl a dörren med sin omfattning, snickaren Boman på Löfstad.
År 1728-1733 Valvslagning
Hela kyrkan välvdes med tegelvalv och försågs med stuckdekor.
År 1728-1733 Nybyggnad
Kyrka av gråsten och tegel med återanvändning av den äldre kyrkans murar i söder, fyrkantigt torn i väster, korets murar höjdes, ny sakristia av sten på korets norra sida, sandstensportalen på norra väggen flyttades något längre åt väster. Gravkorets trappstegsgavel på södra sidan nedrevs. Byggmästare Erik i Gröndal och därefter murmästare Gottfrid Möller (Müller). Kyrkobygget bekostades av ägarna till Löfstad.
Hantverkare - Murare: Gottfrid Möller
År 1730-1733 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Tillbyggnad av långhus, kor och sakristia
År 1733 Arkitekturbunden utsmyckning
Nya ryttarfigurer av järnplåt, som ersatte äldre, eventuellt av trä, uppsattes på taknocken och bekostades av greve Magnus Julius de la Gardie, nygjordes under 1800-talet.
År 1733-1749 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning, eventuellt delvis återanvändning av delar från en bänkinredning från 1600-talet. Målades 1745 med laserande marmorering i rött, gult och svart. Den finns fortfarande kvar i original på bakstycket av det bänkkvarter som omger predikstolen. Korets herrskapsbänkar målades med en serie bilder av målaren Gabriel Orm och hans gesäll Sundholm, Norrköping. Framtogs 1950.
Hantverkare - Målare: Gabriel Orm
År 1733 Specifika inventarier - altartavla
Altaruppsats och altare. Altartavlan framställande Uppståndelsen, målades av fransmannen Guillaume Taraval. Skänktes av Magnus Julius de la Gardie.
År 1733 Fast inredning - altare
Altaruppsats och altare. Altartavlan framställande Uppståndelsen, målades av fransmannen Guillaume Taraval. Skänktes av Magnus Julius de la Gardie.
År 1733 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats och altare. Altartavlan framställande Uppståndelsen, målades av fransmannen Guillaume Taraval. Skänktes av Magnus Julius de la Gardie.
År 1744 Fast inredning - altarring
Altarring, tillverkad av snickaren Boman på Löfstad.
År 1770-1771 Nybyggnad
Tornhuv, uppfördes av byggmästare Lars Öhman.
Byggmästare: Lars Öhman
År 1771 Fast inredning - läktare
Orgel, orgelfasad, orgelläktare. Ritad av överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz och orgelverket konstruerades av Jacob Westerwik. Orgelläktarens rundel försågs med initialerna AF HD 1774. Bekostad av greve Axel von Fersen och hans hustru Hedvig de la Gardie, nytt verk 1895.
Arkitekt: Carl Fredrik Adelcrantz
År 1771 Fast inredning - orgel
Orgel, orgelfasad, orgelläktare. Ritad av överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz och orgelverket konstruerades av Jacob Westerwik. Orgelläktarens rundel försågs med initialerna AF HD 1774. Bekostad av greve Axel von Fersen och hans hustru Hedvig de la Gardie, nytt verk 1895.
Orgelbyggare: Jacob Westerwik
År 1771 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgel, orgelfasad, orgelläktare. Ritad av överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz och orgelverket konstruerades av Jacob Westerwik. Orgelläktarens rundel försågs med initialerna AF HD 1774. Bekostad av greve Axel von Fersen och hans hustru Hedvig de la Gardie, nytt verk 1895.
Arkitekt: Carl Fredrik Adelcrantz
År 1771 Invigning
Kyrkan invigdes på juldagen.
År 1854 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts hos J A Beckman, Stockholm.
Klockgjutare: Joh. A. Beckman, Stockholm
År 1860-1869 Arkitekturbunden utsmyckning
Takets plåtryttare från 1730-talet ersattes av nya plåtryttare.
År 1893 Underhåll - exteriör
Helt eller delvis nytt plåttak, plåtar med inskription Karl Sjödin.
År 1895 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk byggt av P L Åkerman & Lund, ombyggt 1950.
År 1895 Fast inredning - port
Port av järnsmide, sannolikt till gravkoret för familjen Lillie, tillverkad av Gustav Adlers, Haddebo Jernstaket. Arkitekt Agi Lindegren.
Hantverkare - Smed: Gustav Adlers
År 1896 Teknisk installation - värme
Värmeledning med pannrum under sakristian.
År 1914 Underhåll - exteriör
Delar av plåttaket, som lossnade i samband med en storm, lagades.
År 1924 Teknisk installation - värme
Ändring av värmeledningen med nytt returluftsgaller.
År 1926 Underhåll - interiör
Väggar och valv omkalkades. Målare A Ekholm, Malmslätt.
Hantverkare - Målare: A Ekholm
År 1928 Ändring
Ändring - Den ursprungliga färgen framtogs på altaruppsatsen och altarringen ommålades och kläddes med skinn. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. Målare A Ekholm, Malmslätt
Hantverkare - Målare: A Ekholm
Arkitekt: Erik Fant
År 1945 Underhåll - interiör
Omkalkning av de tre västligaste valven efter ledningsdragning.
År 1950-1951 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk byggt av Åkerman & Lund, uppfördes av montörerna Oskar och Torsten Johansson samt intonator Valter Ziegler.
År 1950 Ändring - ombyggnad, exteriör
Ändring - ombyggnad, exteriör - Taket sågs över, trasiga takrännor utbyttes mot nya av galvad plåt som målades svarta. Fönsterbleck till tornfönstren. Putslagningar, sockelns cementputs lagades. Fönstren målades med blyvit oljefärg samt ommålning av portarna. Ett fönster i vapenhuset försågs med blyspröjs. Korfönstrens ytterbågar försågs med dämpande glas inbrända med svartlod. Förslag till att insätta glas ornerade i grisaille, skisser av O Brandtberg. Arkitekt Erik Fant, Stockholm.
Arkitekt: Erik Fant
Konstnär: Oskar Brandtberg
År 1950 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Innanfönster, omändring av vapenhuset med ny dörr, ny trappa och trappräcke till läktaren, utvidgning av läktaren med ca fyra meter. Vägg insattes i bågen mellan tornrum och läktare. Galler över varmluftskanalen borttogs, platta av betong ingöts och golvet kompletterades med kalkstensplattor lika befintliga. Nummertavlorna kompletterades. Dörren till sakristian befriades från vit färg. Ommålning av kyrkorummet i dess ursprungliga färger. Bänkarnas inre färgsattes i en fritt satt mörkt gråbrun färg. Originalfärgerna togs fram på "Löfstadsbänkarna". Arkitekt Erik Fant, Stockholm. Målarebröderna Ekholm, Malmslätt.
Hantverkare - Målare: Bröderna Ekholm
Arkitekt: Erik Fant
År 1953 Underhåll - exteriör
Fasaderna omputsades, översyn av plåtarbeten. Byggnadsfirma Ohlsson & Andersson.
År 1960 Teknisk installation - VA
WC installeras i södra delen av vapenhuset, arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping.
Arkitekt: Kurt von Schmalensee
År 1975 Underhåll - exteriör
Putsrenovering, medeltida murverk påträffades i kyrkans södra långvägg. Stuprör, hängrännor renoverades, eventuellt kompletterades med nya. Fönsterbleck byttes mot nya. Sakristians skorsten togs bort och taket kompletterades med ny plåt. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping.
Arkitekt: Ture Jangvik
År 1982 Underhåll - exteriör
Konservatorsarbeten på nordportalens omfattning av kalksandsten. Stenkonservator Tord Andersson.
Konservator: Tord Andersson
År 1985 Underhåll - exteriör
Långhustaket lades om med fabrikslackerad plåt. Ryttarna renoverades och målades med oljefärgsmönja.
År 1990 Specifika inventarier - textilskåp
Nytt textilskåp för kyrkans antependier.
År 1991 Underhåll - exteriör
Plåttäckning av tornhuven.
År 1997 Konservatorsarbeten
Konservatorsarbeten genomfördes på orgelfasaden av konservatorerna på Östergötlands länsmuseum.
År 2002 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Inbyggnad i vapenhusets norra del med vänt- och beredningsrum i väster och toalettutrymmen i öster. GKAK, Norrköping.
År 2004 Konservatorsarbeten
Konservering av 13 begravningsvapen och en minnestavla av konservatorerna på Östergötlands länsmuseum.
KIMSTADS KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Kimstads församling Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län 2006.
Asklund, S.: "Kimstads kyrka". Linköpings stifts julbok. 1929.
Nisbeth, Å.: Kimstads kyrka. Vägledning. Linköpings stifts kyrkor. 1978.
.
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IX, Uddevalla 1952.
Tillägg till Kimstad kyrkas beskrivning. Utgiven av Kimstads kyrkoråd.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin