Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - KYRKOMILJÖN - Hova kyrka har ett öppet läge vid en äldre färdled, som sammanfaller med nuvarande Europaväg 20. Kyrkan och den byggnadsminnesförklarade prästgården från 1700-talet är belägna i utkanten av stationssamhället Hova. Någon kilometer söder om kyrkan ligger Hova begravningsplats.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en stenmur, trädrader samt bitvis av en häck. Ingångarna utgörs av muröppningar med kalkstenstrappor samt i norr av en smidesgrind. Förutom två resta stenar, möjligen medeltida, saknas gravvårdar, men i kyrkogårdens södra del finns en minneslund. Norr om kyrkan finns ett sockenmagasin, troligen från 1700-talet.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Hova medeltida stenkyrka nyuppfördes till största delen 1734 efter att 1723 ha eldhärjats - delvis på de gamla murarna. Den ovanligt stora, vitputsade salkyrkan med slätputsade omfattningar har ett brett långhus, sakristia i norr och i väster ett kraftigt torn med dubbla ljudgluggar. 1810-1812 förlängdes kyrkan åt öster och fick sin nuvarande empirkaraktär med fullbrett, rakt avslutat kor samt på tornet en kopparplåtsklädd lanternin med urtavlor.
Interiören bär spår av olika tiders ideal. Det tunnvälvda brädtaket är från 1810. En järndörr, nu placerad mellan kor och sakristia, är möjligen medeltida. Från början av 1700-talet har bevarats dekormålade brudbänkar med Fredrik den 1´s och Ulrika Eleonoras porträtt samt en rikt skulpterad trädopfunt med lock. Från denna tid är troligen också den murade torntrappan, fyra gravhällar, huvudbanér, två nummertavlor och en predikstol. Axel-Johan Fägerplans altartavla med klassiserande ram tillkom 1850. 1900-talets tillkott utgörs bland annat av den pneumatiska Setterqvistorgeln från 1908, den öppna bänkinredningen från 1927 samt Adolf Niklassons ljudtak och läktarunderbyggnad från 1949. Nuvarande färgsättning med rekonstruerat listverk från 1800-talet är, liksom altare och altarring, ett resultat av Jerk Altons renovering 1977.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Kyrkans och prästgårdens läge vid en äldre färdväg
- Den stora kyrkan representerar 1700-talets kyrkobyggnader
- Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument
- Exteriörens prägel av 1810-års tillbyggnad
- Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag
- Kyrkorummets brädtak från 1810
- Den medeltida järndörren
- Bevarad inredning från 1700-talet och altartavlan från 1850
- Kyrkotomtens trädrad, stenmur, smidesgrind, trappor och äldre de två gravvårdarna och järndörr
- Kyrkogårdens sockenmagasin
Inventeringsår (2005)
HOVA KYRKA - Hova kyrka består av ett rektangulärt långhus, fullbrett, rakt avslutat kor i öster, smalare torn i väster samt en lägre sakristia norr om koret. Tornet har en fyrsidig, sluten lanternin.
FASAD - Kyrkans fasader är spritputsade och grå med vita, slätputsade hörnlisener och omfattningar. Tornet har en putsad, vit, profilerad tegellist under takfoten. Långhuset - koret har en likadan list någon halvmeter nedanför takfoten. På tornets södra respektive norra fasad, mellan andra och tredje våning, står "1734" i järnband. Lanterninen är klädd med kopparplåt. På varje sida av lanterninen är en rund, svart urtavla med förgyllda visare och romerska siffror. Tornets vita sockel är putsad och borstad. Sockeln på långhus och kor besår av fogade och tuktade naturstenar. Dessa var före 1948 putsade med slät cementputs. På grund av att kyrkotomten lutar mot väster är sockeln i öster högre än i väster. Ovanför sydportalen är inmurat en kvadratisk kalksten med inrsitad inskription: "ÅR 1810 DÅ KONUNG KARL XIII STYRDE RIKET TILLBYGGDES KYRKAN ÅT ÖSTER MURADES HÖGRE OCH TÄCKTES MED SKIFFER". I tornets sydfasad är flera ankarslut.
PORT - Västporten, troligen från1977, är en träfärgad pardörr med 4 kvadratiska speglar i varje dörrblad. Porten, liksom ett ljusinsläpp, sitter i en rundbågad, perspektivisk och slätputsad nisch.
Sydporten, troligen från 1927, utgörs av en rektangulär enkeldörr med romboid fyllning av träfärgade bräder. I den rundbågigaa nischen är ett ljusinsläpp. Framför ligger en kalksten. Sakristian har mot väster en port i form av en grå enkeldörr med horisontell, sicksackformad fyllning, troligen från 1927. Överst är ett kvadratiskt fönster. Framför denna port är en kalkstenstrappa med fyra steg och vilplan.
FÖNSTER - Över portarna i väster respektive söder finns ett grått lunettfönster Sydfasaden har fyra större fönster och nordfasaden lika många. De gråmålade, upptill tresidiga fönstren har korspost med 8 smårutor i varje luft och är troligen från 1927. Fönstren är placerade i rundbågade, putsade och vitmålade nischer med fönsterbleck av svart plåt och med slätputsade omfattningar. Sakristian har i norr ett grått, upptill tresidigt fönster med mittpost och genom horisontella järnspröjsar indelat i 2x5 rutor.
I tornets sydfasad är en mycket liten rektangulär glugg i våning 2 respektive 3. En likadan glugg finns på våning 3 i tornets västfasad. I öster finns ett rundbågigt fönster på våning 3. De två ljudgluggarna på respektive tornfasad har bruna luckor och är parvis placerade. Varje par har gemensam slätputsad omfattning med pilastrar.
TAK - Kyrkan har ett skiffertäckt sadeltak, valmat över koret. Sakristian har sadeltak med skiffer. Över tornet sitter en fyrsidig, flack huv med skiffer. Lanterninen har karnisformad huv med kopparplåt, krönt av en flöjel. Stuprör och hängrännor är av kopparplåt.
HOVA KYRKA - Kyrkan består av ett brett rektangulärt långhus, fullbrett och rakt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och vapenhus i tornets bottenvåning.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång, sidogångar och genom en tvärgång i söder. Utmed ytterväggarna löper långa bänkar med rygg. Över västra delen av långhuset är en läktare och under dess västra parti underbyggnader på båda sidor av mittgången. De avskiljs från kyrkorummet genom en skärmvägg med en pardörr. Under läktaren saknas bänkar. Under läktarens södra del är, utmed väggen mot underbyggnaden, ett lågt textilskåp från 1998 samt ett bokbord. I nordväst finns en läktartrappa från 1977 med uppgång från söder. Den raka trappan har inbyggda, lackade steg med blå heltäckningsmatta samt mot kyrkorummet vit handledare med ett blått och vitt träskrank. Trappan är troligen från 1977. Under trappan står ett lågt skåp. Förutom en dörr till läktarunderbyggnaden och en till vapenhuset i väster, finns i söder en port med vindfång som skjuter in något i långhuset, troligen från 1948. Ovanpå vindfångets överstycke är en förgylld apostlaskulptur placerad , troligen från 1600-1700-talet. Skulpturen omges på varje sida av en blå träspira (troligen tillhörande de pelare som fanns i koret 1948-1977). Utmed nordväggen, närmast koret, står en predikstol med trappa från öster. Tre bänkar är avkortade mot väggen i höjd med predikstolen. Egentlig avgränsning mot det ovanligt långa koret saknas. En äldre nummertavla sitter vid den nordöstra fönstersmygens östra sida och en likadan på västra sidan av vindfånget.
GOLV - Golvet utgörs av längsgående, smala och troligen lackade bräder. I gångarna ligger blå gångmattor. Närmast vapenhuset sluttar golvet något.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. De indelas genom målade, gula bårder med utmed taket, utmed sidobänkarnas ryggar samt runt fönstren. Väggarna avslutas upptill av en bred, grå, och röd taklist med snidade tandsnitt och franska liljor. Listens dekor är en rekonstruktion från1977. På varje långvägg hänger två huvudbanér. Det sydöstra baneret är huvudsakligen i blått och guld (Jakob Lenck, död 1710) och de övriga är i rött och guld med (i sydväst Johan Hård af Segerstad, död 1685, i nordöst Pehr Hård af Segerstad, död 1729 och i nordväst Göran Hård af Segerstad, död 1672) . På sydvägens östra parti sitter två ovala mässingsljusplåtar/kandelabrar med vardera tre ljusarmar. Under läktarens södra del, på väggen mot underbyggnaden, hänger en blå vävd bonad och söder om denna en minnestavla över kyrkans historia.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Mot läktarunderbyggnaden i väster är en omålad pardörr av svängdörrstyp, försedd med läderskoning samt förgyllda knoppar. Överst på varje dörrblad finns ett spröjsat fönster med fyra glasrutor och ett med fyra rutor nedtill. Till vapenhuset leder en brunådrad pardörr med tre rektangulära speglar i varje dörrblad, två låga horisontella speglar och i mitten en hög vertikal. De vita speglarna omges av gula ramar. Dörren är placerad i en djup, rundbågad, vitputsad nisch. Båda dörrarna är, liksom dörren och vindfånget i söder, troligen från 1977. Vindfånget är ljusbrunt med profilerat överstycke och skjuter in ca 30 cm i kyrkorummet. Dörrarna har metallhandtag och i varje dörrblad tre kvadratiska, profilerade speglar. Sydporten har samma målning, men är troligen äldre. Över den sitter ett ljusinsläpp i form av ett halvrunt, spröjsat, vitt fönster.
FÖNSTER - Långhuset har i söder två och i norr tre vita, upptill tresidiga fönster. Innerbågarna har korspost och utgörs av fyra öppningsbara delar, troligen från 1900-talets mitt. Varje luft är indelad i 2x4 rader genom profilerad träspröjs. Fönstren är placerade i rundbågade, putsade och vitmålade smygar med grå fönsterbänkar. På bänkarna står guldfärgade kandelabrar. Väggen under smygarna är något utskjutande och här sitter element.
TAK - Taket från 1810 är ett flackt tunnvälvt, ljusblått trätak av släta bräder med olika bredd men avtagna på samma ställen. Under läktaren är ett vitt tak av längsgående breda, släta bräder. Över mittgången häger två större malmljuskronor av barockmodell, troligen sent 1800-tal samt närmast koret en kristallkrona, troligen 1700-tal.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Väggarna i underbyggnaden utgörs av gulmålad byggplatta, taket av vita bräder och golvet av smala, lackade bräder. Söder om mittgången, innanför en skärmvägg, är ett kontorsrum. Norr om mittgången har inretts ett kapprum med hängare utmed väggarna. I den norra delen av utrymmet är toalett respektive städskrubb. Dörrarna under läktaren är enkla spegeldörrar i två gula nyanser. Läktarunderbyggnaden tillkom ursprungligen 1948, men förändrades helt 1977.
KOR - Koret saknar avgränsning mot långhuset. Altaret är förhöjt genom ett undergolv med avfasade hörn och placerat omrking en meter från östra korväggen. Nedanför detta golv, ca 1,5 meter från östväggen, är en tresidig, delbar altarring. På fondväggen bakom altaret hänger den rumshöga altartavlan. Vid korets södra sida står en dopfunt. Utmed västra delen av sydväggen fortsätter långhusets väggbänkar och framför dessa en helt järnbeslagen 1700-talskista, placerad på hjul. I nordväggens västra del finns en dörr till sakristian. I korets norra del finns även en flygel och väster om denna två brudstolar, troligen från tidigt 1700-tal - se nedan.
GOLV - Se långhus. Det golv som altaret är placerat på utgörs av likadana lackade bräder. Framför altaret är en liten, geometriskt vävd ljusblå matta. I mittgången framför detta golv samt framför sakristians dörr är blå gångmattor. Vid korets södra del är en stor yllematta, vävd i gula geometriska mönster,
VÄGG -Väggen är putsad och målad som långhusväggen samt försedd med samma taklist. På varje sida sitter tre mässingsplåtar med vardera tre ljusarmar. Utmed korväggarna finns även en ca en meter hög, brunmålad bröstpanel av trä från 1948. Denna indelas genom bruna pilastrar i fält. I varje fält är en gråmarmorerad rektangulär spegel med smal profilerad brun ram.
DÖRR - Den rundbågade, sannolikt medeltida dörren till sakristian är av järnlameller. Den är placerad i en djup, rundbågig nisch med oputsad kalkstenströskel. Nischen omges av en gul, målad bård - se ovan.
FÖNSTER - Koret har i norr respektive söder ett likadant fönster som långhusfönstren. TAK - Kortaket är en fortsättning på långhusets tunnvalv, men är valmat över koret. FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1977 är vitlaserat med grå kantlister samt fiskbensmönstrat nedtill. Mitt på varje långsida är en medaljong av metall.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen, möjligen från 1927, består av ett kvarter i norr och två kvarter i söder. Det norra kvarteret innehåller 16 bänkar, det sydöstra 4 bänkar och det sydvästra 10 stycken.
De blå, rektangulära gavlarna har dekor i form av två rektangulära vita speglar över varandra. Speglarna omges av orange, profilerade ramar. Under sitsarna finns orange stödben med små, vita speglar. Ryggarna är gjorda av pärlspont. Bänkarna är målade i orange invändigt även bokbrädena. Fotstöd fattas. Bänkarna är troligen från tidigt 1900-tal.
VÄGGBÄNKAR - Väggbänkarna är grå med svagt lutande ryggar och ljusbruna, tunna sitsar. Ryggarna pryds av rektangulära ramverk i ljusbrunt.
BRUDBÄNKAR - De två brudbänkarna har raka ryggar och något svängda gavlar. Invändigt är de målade i engelskt rött med gula växtornament. Utvändigt är bänkarna grönmarmorerade med bruna speglar och polykroma växtrankor i blått och rött. På baksidan av den ena bänkryggen finns porträtt av ett brudpar i högreståndsmiljö, enligt uppgift Fredrik av Hessen och Ulrika Eleonora. Dessa lär ha övernattat i flygeln till Hova prästgård. Bruden är klädd i röd och brudgummen i grön 1700-talsdräkt.
PREDIKSTOL - Den polygonala predikstolen, troligen från 1812, är blåmålad med rektangulära, utsparade speglar, ådrade i grått innanför profilerade och förgyllda ramar. Predikstolens sarger är profilerade och målade i rött och grått. Under korgen finns skulpterade karnisbågar med grå medaljonger. Korgen är placerad på en åttkantig, smal träfot med blinderingar/speglar, troligen från 1977. Den raka trappan från öster har inbyggda steg med blå heltäckningsmatta samt mot kyrkorummet ett skrank. Skranket är målat och marmorerat som predikstolens korg. Predikstolen har ett åttkantigt ljudtak med profilerad kant, målad i blå och röda färger. Ovanpå kanten finns genombrutna palmetter, voluter och spiror i vitt och guld och under kanten utsågad, röd akantus. Ljudtaket är uppdraget till en spira i mitten och kröns här av ett förgyllt klot med litet kors. Takets undersida är blå med en förgylld sol i relief. Taket är formgivet av Adolf Niklasson och tillkom 1947.
LÄKTARE - Läktaren vilar utmed mittgången på två åttkantiga pelare, försedda med vita speglar med gula lister. Pelarna är blå nedtill och har bredare kapitäl i blått och guld. Läktarbröstet utgörs av ett blått skrank med grå, profilerade kanter samt med vita kvadratiska speglar, försedda med gula ramar. På läktargolvet ligger blå heltäckningsmatta. I söder finns två gradänger. I norr står ett litet barockskåp.
ORGEL - Den ljusblå orgelfasaden med förgyllda lister indelas i pipfält, ett större i mitten och ett mindre samt en tourell vid varje sida. Tourellerna kröns av takspiror med förgyllda lister samt mittfältet av en tempelgavel med förgylld reliefdekor, bland annat en ängel. Enligt inskription på en metallplatta på fasaden är orgeln en gåva 1908. Orgeln är tillverkad av EA Setterqvist i Örebro. Spelbordet är mot väster. Det pneumatiska verket har två manualer, 18 stämmor och pedal.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen utgörs av en klassiserande ram från 1850. Vid varje sida är en grågul pilaster med korintiskt, förgyllt kapitäl och gråmarmorerad blindering. Pilastrarna uppbär ett överstycke med geometriskt snidade och förgyllda pärlstavsbårder, röd äggstav mm. Överstycket utgör en del av kyrkrummets taklist. Uppsatsen vilar på en brun träsockel med en orange pilaster under var och en av ramens pilastrar. Vid varje sida står, på sockelns övre del, en skulpterad svart och förgylld askurna, tillkomna 1948.
ALTARTAVLA - Den rektangulära är oljemålningen av Axel-Johan Fägerplan tillkom 1850 och skildrar Jesus i Getsemane. Tavlan omges av en förgylld list.
ALTARRING - Den tresidiga gråvita altarringen, troligen 1977, utgörs av en balustrad med glesa balusterdockor . Dessa uppbär ett armstöd av trä. Knäfallet är stoppat och klätt med brunt skinn.
DOPFUNT - Dopfunten, troligen från 1700-talets första del , utgörs av en närmast oval grön cuppa av trä samt en fot i form av tre skulpterade änglar. Cuppan har förgyllda akantusornament i relief samt ett lock med bladrelief och en knopp utformad som en pinjekotte i guld. Änglarna är vita med förgyllda detaljer.
NUMMERTAVLA- I koret är två rektangulära, vita nyare nummertavlor. De två enkla nummertavlorna i långhuset är från 1700-talet. Den norra av dessa är svart med brun ram och överstycke i form av en ängel. Den södra tavlan har blå, skulpterad ram samt nederst inskription angående att den skänkts 1777.
VAPENHUS - Porten är placerad 6 trappsteg under vapenhusgolvets nivå. En kalkstenstrappa med handledare leder hit ner. Trappan och golvet inlades 1948.
GOLV - Golvet utgörs av kvadratiska, nyare kalkstenar.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. Vid varje långsida står två gravhällar och i nordvästra hörnet är en liten gravsten. På den sydöstra av hällarna är "1710" urskiljbart. Mitt i varje långvägg är en rundbågad nisch och i den södra nischen, bakom en dörr, går torntrappan upp.
PORT/DÖRR - Porten utgörs av en äldre, inåtgående innerdörr - en före detta ytterdörr - och en ny ytterdörr. Dessa sitter i en rundbågig nisch. Innerdörren, troligen 1800-tal, är brun med vita speglar och metallhandtag. Ytterdörren är slät och träfärgad samt försedd med långa nästan horisontella draghandtag av trä . Över är ett ljusinsläpp.
FÖNSTER -Portens ljusinsläpp utgörs av ett vitt lunettfönster.
TAK - Taket är plant och grå släta bräder
SAKRISTIA -Sakristian ligger ett trappsteg under korets golvnivå. I nordväggen är ett fönster och i västväggen en dörr med vindfång och port. Norr om dörr/port är rumshöga skåp i gråvitt och med höga spegeldörrar, troligen 1970-tal. Utmed östväggen står ett bord med stolar, troligen 1970-tal. Utmed sydväggen, öster om dörren, är ett altare i form av ett litet vitt bord. Här finns även en piscina.
GOLV - Golvet består av lackade smala bräder och ovanpå ligger en orientalisk röd matta. VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad. Överst är en grå taklist.
PORT/DÖRR - Såväl dörr som port utgörs av bruna enkeldörrar med 6 vita speglar vardera, troligen 1970-tal. FÖNSTER - Det tresidiga, vita innerfönstret är spröjsat i 4 rutor och placerat i en rundbågig nisch. TAK - Taket är ett gråvitt tak av byggplatta.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset. Torntrappan som går upp här är en spiraltrappa helt av sten, och överkragad. Våning 2 har grovt plankgolv, tak av plankor och oputsade naturstensväggar. Detsamma gäller våningarna 3 och 4. Trapporna från våning 2 och vidare är öppna, raka trätrappor/stegar. Våning 4 är klockvåning. Storklockan är gjuten i Skövde 1738, mellanklockan i Skara 1749 liksom lillklockan.
Fasadkulör (2005): Grå
Antal våningar (2005): 01, 04
Byggnadsdel (2005): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2014
HOVA KYRKA - Hova kyrka föregicks av en medeltida kyrka på samma plats. En medeltida kyrka, framgrävd på 1970-talet, låg i Fagerlid, söder om tätorten.
Hova nuvarande kyrka har medeltida ursprung och möjligen ingår medeltida murar i den nuvarande. Från medeltiden är troligen också en järnport - nu mellan kor och sakristia. Ett magasin på kyrkogårdens norra del skall vara uppfört 1670. Den nuvarande kyrkan uppfördes till största delen efter att åskan slagit ned i föregångaren mitt under en gudstjänst år 1G - Hova medeltida stenkyrka nyuppfördes till största delen 1734 efter att 1723 ha eldhärjats - delvis på de gamla murarna. Från den gamla kyrkan har bevarats en kista, två brudbänkar och en ljuskrona samt troligen de fyra gravhällarna i vapenhuset. I samband med återuppbyggnaden tillkom de tre kyrkklockorna, två nummertavlor och fyra huvudbanér. Enligt bland annat en minnestavla i kyrkan förlängdes kyrkan österut 1810-1812, då kyrkan fick sin nuvarande empirkaraktär. Nuvarande kor och innertak tillkom och murarna förhöjdes troligen. Kyrkan fick ny altartavla, ny predikstol, nya och större fönster, lanternin, nytt golv, ny läktare, eventuellt nya bänkar och nytt golv i sakristian. Kyrkorummet målades. Möjligen tillkom samtidigt en nyligen rekonstruerade taklist. Fasaden kalkades Östra delen av tornet ombyggdes och taken omtäcktes. Bonden Pähr Ericsson, Bredared förestod byggnads - och snickeriarbete och Munckell, Kållandsö målningen.
1815-16 anlades ny begravningsplats ett stycke från kyrkan (se Hova gravkapell). 1817 inköptes från Eskilstuna ett nytt "orgelvärk" med 10 stämmor. Altartavlan från 1850 är målad av Axel-Johan Fägerplan, Finland. En renovering skall ha ägt rum 1894. Den pneumatiska orgeln med 18 stämmor är byggd av EA Setterqvist o son i Örebro 1908.
Allan Berglunds renovering 1926-1927 innefattade nya rökrör och skorstenar, nya dörrar och ny trappa till sakristian. Kyrkan fick ny färgsättning invändigt. Äldre huvudbaner återuppsattes. Dopfunten befriades från övermålning och även brudbänkarna, två äldre nummertavlor mm renoverades. Artisten C. O. Svensson, Göteborg, medverkade. I samband med arbetena observarades två äldre fönster. Magasinet på kyrkogården renoverades vid samma tillfälle.
Vid en renovering 1947-1948 tillkom nuvarande ljudtak till predikstolen, ritat av Adolf Niklasson. Samtidigt insattes en läktarunderbyggnad och elvärme installerades. Vidare gjordes ny trappa och nytt golv i vapenhuset och väggfasta bänkar i kyrkorummet. Vid entrén till koret uppsattes obeliskliknande pelare. Bröstpanel uppsattes i koret liksom slutna, numera borttagna, korbänkar. Sakristian fick ny skåpsinredning och ett altare. Yttertrappor omlades. En ny trappa från väster till södra delen av kyrkogården tillkom, (trappa till norra delen fanns redan). Den släta cementputs som satt på kyrkans sockel avlägsnades. Vindfång mellan vapenhus och kyrkorum tillkom och möjligen även vindfånget på södra sidan. Vid arbetena medverkade också konservator Olle Hellström, kyrkmålare A Steiner, Järpås, bildhuggare Å Lindgren, Tibro (predikstolstak och obelisk) Anders Carlssons snickeri, Hova och Elektroskandia, Göteborg. Förslag till nytt tornur från AB Westerstrand, Töreboda, godkändes 1957. 1958 gjorde Adolf Niklasson ett förslag till ändringsarbeten under läktaren samt borttagning av en av två läktartrappor. Orgeln omdisponerades 1963.
Vid Jerk Altons renovering 1976-77 avlägsnades de främsta bänkarna i koret, koret sänktes, bänkvärme installerades och kyrkan fick nuvarande färgsättning, ljusare än tidigare. Taket målades blått istället för grönt. Nuvarande altare (sten istället för trä) tillkom och liksom troligen den sektionerade altarringen. En äldre, målad listdekoration 1800-talets listverk återfanns och rekonstruerades. Läktarunderbyggnaderna ombyggdes delvis. En ny läktartrappa placerades vid norra sidan och toalett och städutrymmen installerades. Sydporten handikappanpassades. Fasaderna omputsade delvis samt målades. Brudbänkarna, dopfunten och begravningsvapnen konserverades. De pyramidformade pelarna vid koret, tillkomna 1947, avlägsnades. Byggmästare var Allan Asp. 1988 renoverades södra fasaden, medan de övriga fasaderna tvättades. En liten minneslund anlades 1990. Taken reparerades 1997-1998. De gamla skifferplattorna omlades efter att underarbeten utförts. Skadat virke på lanterninen utbyttes och denna omlades med ny kopparplåt. Arbetena utfördes av Kenneth Johanssons Byggnads AB. Hängrännor och stupför utbyttes och takstolar förstärktes. Samtidigt placerades ett nyinköpt textilskåp under läktaren efter att ett äldre sålts till Gårdsjö kapell. Skåpet var ritat av Ulla Engqvist och P-Å Leckström , som även tillverkat skåpet. Renovering av orgeln godkändes 2001.
År 1810-1812 Fast inredning - predikstol
År 1810-1812 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär: Axel-Johan Fägerplan
År 1908 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Erik Adolf Setterquist
År 1976-1977 Fast inredning - altare
Arkitekt: Jerk Alton
År 1997-1998 Specifika inventarier - textilskåp
År 2007 Underhåll - exteriör
Renovering av tornfasad (mindre putslagningar och avfärgning). Mindre putslagningar har även gjorts med hydrauliskt kalkbruk i fönster och port runt hela kyrkan.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin