Motivering (skydd): Kulturmiljö av mycket stort värde då den har en mycket väl bibehållen helhet, med en intakt platsbildning med kyrkobyggnad, skolhus och lärarbostad (f.d. småskola). Vid Brännemo ligger bebyggelsen samlad på var sida om landsvägen mellan Greby och Hönsa, och platsen växte omkring 1920 fram som en betydelsefull knutpunkt i bygden. Brännemo som centralpunkt i skogsbygden expanderade mycket tack vare enskilda personers initiativ och genom lokala, kollektiva insatser. Miljön präglas främst av välbevarade byggnader och anläggningar från tidigt 1900-tal, med betoning på sockengemensamma funktioner som kyrka och skola i en tid då många människor ännu bodde på landsbygden. Som något senare inslag i miljön finns en byggnad som torde vara byggs som bastu, och vittnar om tankar de tankar om hygien som spreds i landet under 1930- och 40-talen. Särskilt karaktärsskapande är miljöns väl sammanhållna karaktär där platsen öppnar sig och välkomnar besökaren i den omgivande skogsbygden.
Kulturmiljön ger uttryck för hur människors behov av skola och kyrka i denna del av socknen gav upphov till en centralpunkt i den marginalbygd som Stöpaskogens utkant var. Samtidigt som platsen genom sin öppna karaktär skiljer sig från den omgivande Stöpaskogen, ger den lilla gården Klackafallet insikt om att jord- och skogsbruk var viktig som näring redan innan Brännemo utvecklades till en liten knutpunkt. I kulturmiljön är bebyggelsen alltjämt tätt samlad kring det ursprungliga läget vid landsvägen mellan Greby och Hönsa. De kvarvarande byggnaderna är i hög grad bevarade, och ger en god bild av byggnadsskick och arkitektoniska ideal decennierna kring och efter sekelskiftet 1900. Trots mindre förändringar av bebyggelsen under 1900-talet, upplevs miljön idag till stor del som ålderdomlig och autentisk med den välbevarade sockenanknutna bebyggelsen. Kulturmiljön ger genom skolhusen och kyrkobyggnaden uttryck för hur viktig denna centralpunkt var i en tid då landsbygden ännu var rikt befolkad, men kommunikationerna ännu var förhållandevis dåliga.
Kulturmiljön karaktäriseras av en småskalig, men tät bebyggelsemiljö med byggnader för allmänna ändamål vid en öppen plats i ett landskap som präglas av sitt läge i utkanten av Stöpaskogen. Området präglas av rejäla byggnader från 1900-talets början, tätt samlad vid landsvägen genom skogsbygden. Karaktärsskapande är i hög grad den välproportionerade kyrkobyggnaden omgiven av den muromgärdade kyrkogården och det tidstypiska skolhuset i tjugotalsklassicism med tillhörande nyttobyggnader. Bebyggelsen karaktäriseras utöver av den sockengemensamma bebyggelsen av den lilla gården Klackafallet med faluröda byggnader, som fanns på platsen innan kapell och skolhus uppfördes.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2002)
BRÄNNEMO KYRKA - Kyrkan uppfördes av tegel 1923. Kyrkan ritades av kyrkoherde Ernst Wennerblads i klassiserande stil, . Den består av rektangulärt långhus, smalare torn i väster samt ett något smalare, lägre rakslutet östkor.
FASAD - Fasaden är avfärgad vit och spritputsad. Hörnlisener samt fönster - och dörromfattningar är slätputsade. Sockeln består av huggna granitstenar. Över västporten är en marmorplatta med inskription: "År 1919 under Gustav V´s regering byggdes detta Herrens hus"
PORT - Västporten i tornunderdelen består av en omålad pardörr med smala, vertikala speglar. Tre granittrappsteg leder upp från tre sidor. På fasaden finns träräcke på båda sidor. I korutbyggnaden är två dörrar mot öster. En av dessa leder till sakristian i norr och en till förrådet i sydöst. De gråmålade dörrarna har vardera en stor spegel. Trappsteg leder upp till dörrarna.
FÖNSTER - Långhuset har fyra gråmålade fönster i norr och fyra i söder. De rundbågade fönstren är indelade i sexton lufter. De är placerade i grunda, rundbågiga nischer och är försedda med solbänkar av gråmålad plåt.
I korutbyggnadens nordfasad finns ett fönster till sakristian och i sydfasaden två fönster, som leder till förråd/dopkapell. De rektangulära fönstren har vardera fyra lufter. Fönstren har samma utförande och placering som långhusfönstren.
I tornet finns i vapenhusvåningen ett rektangulärt fönster med åtta rutor i söder och ett mindre med fyra lufter i norr. I läktarvåningen är ett fyrluftigt fönster i söder och ett i norr samt över västporten ett rundfönster. Fönstren förminskades 1938. Tornet har rundbågade gluggar mot norr, söder och väster. Luckorna är försedda med grå luckor av horisontella brädor.
TAK - Långhus och korutbyggnad har sadeltak, täckta av järnplåt. Tornet har ett uppåt konande torntak, klätt med plåt. Tornet kröns av kors med kula.
INTERIÖR - Kyrkan består av långhus, vidbyggt kor i öster samt vapenhus i tornets nederdel. Korets norra del har avdelats till sakristia, dess sydvästra del till dopkapell och den sydöstra till förråd Interiören kännetecknas 1920-talets enkla klassicism med senare inslag i form av kormålningar.
LÅNGHUS - En murad vägg med en hög, välvd mittöppning och två lägre, välvda sidoöppningar avskiljer koret från långhuset. På nordsidan är predikstolen placerad väster om denna triumfbåge. På sydsidan står dopfunten vid triumfbågen. På sydsidan är, öster om sidoöppningen, ett dopkapell. Den norra sidoöppningen utgör ingång från predikstol till sakristia. Långhuset uppdelas genom en mittgång. I väster är en smal läktare.
GOLV - Golvet utgörs av smala lackade längsgående, oljade brädor
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade i gulvitt. De avslutas nedtill av en smal vit golvlist och upptill av en bred blåmålad, horisontell list. Under fönstren sitter värmepaneler. Över väggöppningen till dopkapellet är i söder en målning av Simon Sörman föreställande två vuxna och ett barn och över öppningen till predikstolen "en livstyngd människa".
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörr till vapenhus utgörs av en dubbeldörr av svängdörrsmodell. Dörrbladen är ådrade i grågrönt med vardra en rektangulär spegel, gulbrun med blå ram. Innanför valvöppningen norr om triumfbågen, bakom predikstolen, är en segmentbågad, gråådrad dörr. Dörren är placerad i en rundbågad nisch.
FÖNSTER - Långhuset har fyra symmetriskt placerade, rundbågade fönster i norr och fyra i söder. De vitmålade fönstren är indelade i sexton rutor med hjälp av träspröjsar. De något konande fönstersmygarna är putsade och målade som väggarna.
TAK - Taket är ett välvt trätak av oljade, längsgående smala brädor.
KOR - Koret, vidbyggt öster om långhuset, är betydligt smalare än långhuset. Det har en vidhängande sakristia i norr och dopkapell - förråd i söder. Koret ligger på en högre nivå än långhusgolvet. Altarprydnaden är placerad i en nisch, som är utbyggd ytterligare ca 50 cm från koret. I långhusets östra del, i trappan och koret ligger en geometriskt mönstrad matta i bl.a. rött, blått och gult.
GOLV - Korgolvet består av längsgående, oljade brädor. Två trappsteg mot såväl väster som söder leder upp i koret. Innanför altarringen är golvet ytterligare upphöjt och klätt med gulbrun heltäckningsmatta.
VÄGG - Östra korväggen är rak liksom väggarna mot sakristia i norr och dopkapell i söder. De gulvita väggarna är slätputsade. Östvägg: Se altarprydnad.
INNERDÖRRAR - I norr leder en gråmålad, slät dörr ut till sakristian. Dörren är placerad i en grund, rektangulär nisch
FÖNSTER - I korets södra vägg är ett rundbågat fönster mot förrådet här. Fönstret är uppdelat i tolv rutor genom blyspröjsar. Fönstret är placerat i en rundbågad nisch, som börjar vid golvet.
TAK - Taket är tunnvälvt och täckt med vitmålade, längsgående brädor.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1923 av trä är gråmålat. I en rundbågad nisch bakom altaret är ett igenmurat korfönster. BÄNKINREDNING - Bänkinredningen från 1923 är uppdelad i två kvarter med tio bänkar i söder och åtta i norr. Inredningen förändrades 1938. De öppna bänkarna är placerade direkt på golvet, nästan intill ytterväggarna. Ryggarna av pärlspont, bokbrädena samt skärmarna är ådrade i gulbrunt. Gavlarna är grå och uppåt avsmalnande. Krönet är trepassformat och har mot på utsidan dekor av en utsparad trepassfigur med blå kant.
PREDIKSTOL - Predikstolen är rak, polygon och gråådrad. Den har på varje sida en nedsänkt rektangulär spegel nedtill och en större, närmast rundbågad spegel upptill. Speglarna är målade i gulbrunt med blå ramar. Predikstolen vilar på vitmålad, rak sockel. Ingången är från sakristian. Predikstolen, från 1923, förenklades 1938.
ORGEL - Den pneumatiska orgeln från Nordfors och co i Lidköping, har sju stämmor och två manualer. Reglerverket är placerat på läktarens norra sida med spelbordet mot norr. Fasaden är vänd mot öster. Fasaden är målad i grått och kröns av två skulpterade, guldfärgade lyror. Orgeln inköptes 1938.
LÄKTARE - Läktaren vilar på två grå, fyrsidiga pelare. Läktarbröstet består av ett helt skrank, indelat i rektangulära gulbruna fält med smala blågrå ramar. Det har profilerade lister i två grå färger.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Ett stort, guldfärgat kors på ett gråmarmorerat underrede utgör altarprydnad. Korset tillkom troligen 1938. Altartavlan består av en målningar på östra korväggens puts. Målningen, gjord 1948 av Simon Sörman, heter "Vandringen i ljuset från korset". Den är utförd i diskreta blå och gula färger på grå botten. På bilden urskiljs bl.a. ett träd samt överst en duva. En äldre altartavla är placerad i församlingshemmet.
ALTARRING - Altarpryd är femsidig och når ända intill korväggen. Den består av ett skrank, ådrat och marmorerat i grått. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med gulrandigt tyg.
DOPFUNT - Den träfärgade dopfunten från 1948 är ritad av Adolf Niklasson. Den åttkantiga cuppan smalnar av nedåt. I försänkta medaljonger på fyra sidor är evangelisternas symboler snidade. Den polygona, uppåt konande foten har en list med kannelyrer överst och en nedtill.
ÖVRIGT - Kyrkan har även åtta ljusplåtar av mässing.
VAPENHUS - Vapenhuset utgörs av tornets underbyggnad. Utmed södra väggen är väggen utbyggd närmare en meter från under fönstrets nederkant. På nordsidan går läktartrappan upp.
GOLV - Golvet är täckt av rektangulära, slipade kalkstensplattor.
VÄGG - Väggen är i öster och i det utbyggda partiet under fönstret klädd med vitmålad byggplatta. I övrigt består väggen av vit slätputs.
PORT - Dörr till ett vindfång från 1938 i väster utgörs en dubbeldörr av svängdörrsmodell. Dörrbladen är ådrade i grågrönt. Överst är en glasruta och härunder en rektangulär spegel, gulbrun med blå ram. Från vindfånget leder två släta, grå dörrar till förvaringsutrymmen under läktaren. Porten i väster består av en gråmålad, slät pardörr.
FÖNSTER - Ett vitmålat fönster mot söder är rektangulärt och genom träpröjsar indelat i åtta rutor . Fönstret är placerat i en konande fönstersmyg, putsad och vitmålad. Mot norr är ett kvadratiskt fönster med samma utförande och placering.
TAK - Taket är av vitmålade, tvärgående brädor.
SAKRISTIA - Den mycket lilla sakristian norr om koret ingår i samma huskropp. GOLV - Golvet, i samma nivå som korgolvet, är belagt med parkettimiterande plastmatta. VÄGG - Väggarna är putsade och målade i gulvitt.
TAK - Det plana taket är täckt av vitmålad byggplatta.
PORT/DÖRR - Porten mot öster består av en gråådrad, rektangulär dörr, placerad i en rektangulär nisch. En dörr i väster, segmentbågad och grå, leder till predikstolen.
FÖNSTER - Ett vitmålat, rektangulärt fönster mot norr är genom blyspröjsar indelat i sexton rutor. Det är placerat i en konande, rektangulär fönstersmyg.
DOPKAPELL - Dopkapellet från 1938 ligger sydväst om koret. På östväggen hänger en Kristusskulptur i gips efter Thorvaldsens förebild och mot söder är ett fönster.
GOLV - Golvet är en fortsättning på långhusgolvet och i samma nivå.
VÄGG - Väggarna är putsade och målade i rosa.
TAK - Det plana taket är täckt av långsgående, blåmålade brädor.
DÖRR - Till koret i norr och långhuset i väster leder två rundbågade öppningar i muren. Tre trappsteg leder upp i koret. Porten mot öster består av en gråådrad, rektangulär dörr, placerad i en rektangulär nisch. En dörr i väster, segmentbågad och grå, leder till predikstolen.
FÖNSTER - Ett fönster med glasmålning i söder är signerad "Alm 69" och inköptes 1970. Fönstret har blyspröjsar, och är uppdelat i fyra rutor . Färgerna är grönt, gult, rött och blått. Fönstret är placerat i en konande, rektangulär fönstersmyg, putsad och rosamålad.
FÖRRÅD - Förrådet ligger sydöst om koret och kan endast nås från utsidan.
GOLV - Golvet är av tvärgående brädor.
VÄGG - Väggarna är putsade och målade i vitt.
TAK - Det plana taket är täckt av vit byggplatta.
PORT - Porten mot öster slät, vit och placerad i rektangulär nisch.
FÖNSTER - Det vitmålade fönstret är indelat av träspröjs i rutor och placerat i konande fönstersmyg mot söder. TORN
TORNVÅNINGAR - Våning 1 består av vapenhuset . En trappa från läktarens västra del leder vidare. På våning 2 förvaras de två klockorna. En av dessa är från 1921 och har inskription i form av en vers av kyrkoherde Ernst Wennerblad,. På lillklockan från 1931 finns en vers av Paul Nilsson. Golv och tak är av trä. Väggar är av oputsat tegel. Luckorna vetter mot söder, väster och norr.
Fasadkulör (2002): Vit
Antal våningar (2002): 01, 02
Byggnadsdel (2002): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kors - På kula, Kor - Öster, Sidokapell, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Brännemo kyrka uppfördes 1919-1923 på initiativ av kyrkoherde Ernst Wennerblad. Wennerblad gjorde även ritningarna till kyrkan och byggmästare var Arvid Johansson, Götlunda. Kyrkan uppfördes genom lokalt insamlade medel och med hjälp av frivilligt arbete bland församlingsborna. Kyrkogården anlades 1928 efter ritning av Erik Friberger.
Kyrkan renoverades 1938 under ledning av arkitekt Adolf Niklasson. Då vitputsades de tidigare blottade tegelmurarna. Inredningen ommålades och ett korfönster med målningar samt troligen också den äldre altaruppsatsen borttogs för att erhålla en "värdigare" karaktär. Altaruppsatsen förvaras numera i församlingshemmet. Övriga fönster förminskades nertill. Ett dopkapell inreddes i korets södra del. Predikstolens ornament avlägsnades. Innertaket förändrades. Panna installerades under sakristian. En orgel från Nordfors och co inköptes.
Koret försågs 1948 med figurmålningar av Simon Sörman. Samtidigt anskaffades dopfunten, ritad av Adolf Niklasson. Kyrkan inköpte en orgel från Nordfors och co, Lidköping. Fasaden ritades av Adolf Niklasson. Kyrkogården utvidgades mot söder 1952, enligt ritningar av Bengt Svahn. 1957 borttogs främsta bänkraden.1970 fick dopkapellets fönster glasmålningar. 1995 skedde underhåll av plåttaket.
Inventeringsår 2022
Lunne 23:1, Brännemo kapell
Brännemo kapell uppfördes år 1919 i klassicerande stil efter ritningar av kyrkoherden Ernst Wennerblad. Kapellet byggdes på initiativ av Wennerblad med hjälp av lokalt insamlade medel och frivilligt arbete bland församlingsborna. År 1923 invigdes kapellet, som numera benämns Brännemo kyrka, av biskopen. Kyrkobyggnaden byggdes av tegel, och det var först vid en renovering år 1938 som kapellet fick de nuvarande vitputsade fasaderna. Vid samma tillfälle, genomfördes en del andra förändringar i kyrkobyggnaden, såväl in- som utvändigt. Kyrkobyggnaden består av ett rektangulärt långhus, ett något lägre rakslutet kor i öster och ett smalt torn i väster. Fasaderna är spritputsade och vitfärgade, och takytorna täcks av svartmålad plåt. Kapellet omges av en kyrkogård, som anlades år 1928, efter ritning av Erik Friberger. I början av 1950-talet utvidgades kyrkogården söderut, och fick där karaktär av skogskyrkogård. Intill kyrkan ligger en vitputsad förrådsbyggnad, som även inrymmer pannrum.
År 1919-1923 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, torn
Byggmästare: Arvid Johansson, Götlunda
Arkitekt: Ernst Wennerblad
År 1938 Teknisk installation - värme
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1938 Underhåll - interiör
Ommålning. Ett korfönster borttages. Altaruppsats borttages. Dopkapell inreds.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1938 Fast inredning - orgel
År 1948 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Figurmålningar i koret.
Konstnär: Simon Sörman
År 1948 Specifika inventarier - dopfunt
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1948 Fast inredning - orgel
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1957 Fast inredning - bänkinredning
Främsta bänkraden borttages.
År 1970 Fast inredning - glasmålning
I dopkapellet.
År 1995 Underhåll - takomläggning
Arkitekt: Bengt Svahn
År 2004 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Ommålning av plåttak, vindskivor och fasadsnickerier. Förgyllning av spirkors.
År 2004 Underhåll - Omputsning, exteriör
Omputsning av hela fasaden.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin