Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Halna kyrka ligger på en mindre höjd invid en vägkorsning i kyrkbyn väster om sjön Viken. Kyrkan är uppförd ca 500 meter öster om den medeltida kyrkplatsen.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den stora kyrkogården omges av en mur från och bitvis dessutom av en trädrad med smidesgrindar, troligen från 1929. På kyrkogården finns grusgångar, lövträdsplanteringar och tujor. Enstaka gravvårdar inramas av järnkedjor. Öster om kyrkan är ett bårhus från ca 1950.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Halna kyrka uppfördes 1895 efter ritningar av Folke Zetterwall. Den stora, utpräglat nygotiska kyrkan har spirkrönt torn i norr och ett något smalare, polygonalt kor i söder. Den välbevarade, vitputsade fasaden med granitsockel varieras genom spetsbågiga gjutjärnsfönster, strävpelare samt spetsiga portaler i tre väderstreck. Över nordportalen är ett rosettfönster med spröjsverk.
Kyrkorummets ursprungliga, nygotiska karaktär avspeglas i den bevarade triumfbågen och ett murat stjärnribbvalv i koret. Korets sydligaste parti är genom ett skrank, möjligen ursprungligt, avskärmat till sakristia. Interiören präglas förövrigt till stor del av Allan Berglunds renovering 1927-1928, då nuvarande tunnvälvda trätak tillkom. Föregående kyrkas predikstol, tillverkad 1666 i renässans inordnades samtidigt i kyrkorummet. En altartavla från ca 1700 försågs med ny ram/altaruppsats och placerades ovanpå altarskranket. Korfönstren pryddes med glasmålningar ritade av Folke Zetterwall. Bänkinredningen och den pneumatiska orgeln är från 1950-talet liksom KJR Johanssons målade ornament i fönstersmygar, på läktarbröst mm. Från medeltidskyrkan har också bevarats en medeltida dörr och en dopfunt av täljsten.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans och kyrkbyns läge invid den medeltida kyrkplatsen visar på om en lång historisk kontinuitet. - Kyrkans föga förändrade exteriör är en god representant för de nygotiska kyrkorna. - Korets ursprungliga stjärnribbvalv och triumfbåge samt ett altarskrank
- Folke Zetterwalls glasmålningar
- Medeltida dopfunt och dörr
- Predikstol och altartavla från den gamla kyrkan.
- Kyrkogårdens smidesgrindar, grusgångar, gravar med järnkedjor, alléer och trädrad
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2005)
HALNA KYRKA - Halna nygotiska kyrka består av ett rektangulärt långhus i nord - sydlig riktning, smalare torn i norr och ett lägre och smalare, polygonalt kor i söder. Utbyggda vindfång/portaler finns i norr, öster och väster
FASAD - Kyrkan är byggd av gråsten samt spritputsad med slätputsade omfattningar. Nordportalens fasad har dekor i form av ett inpressat trepass i gavelröstet. Över norra portens tympanonfält är inhugget och skrivet med svart "År 1895". Sockeln av jämnt huggna granitblock är skråkantad.
I öst- och västportalens vimperger finns i gavelröstet ett runt blindfönster samt härunder ett uthugget trepass med lykta inuti.
I tornets fyra hörn, i korets tre hörn samt utmed långhusets fasader finns strävpelare. Pelarna avtrappas uppåt på två ställen. På de små pulpettak som bildas vid avtrappningarna ligger kalkstenar.Tornets strävpelare slutar i höjd med långhusets takås.
PORT - Huvudingången är belägen i tornets nordfasad och utgörs av en brun pardörr med vertikal pärlspont och vegetativt utformade beslag, troligen från 1928. Dörren sitter i en spetsbågig, perspektivisk nisch med tympanonfält - se ovan. Nischen omges i sin tur av ett vindfång. Framför porten är ett trappsteg med viloplan samt vid varje sida en handledare.
I öster och väster finns likadana, rektangulära dörrar, placerade i vindfång med perspektiviska nischer. Framför ligger granittrappor.
FÖNSTER - Kyrkan har i öster och väster två fönster på varje sida av respektive portal. De spetsbågiga fönstren med slätputsade omfattningar består nederst av 2x 10 smårutor och överst av bland annat en rund samt några bågformade rutor. I tornets nordfasad, över vimpergen, finns ett rosettfönster med blyspröjs. Detta sitter i en djup nisch med plåt i nederkanten. På tornets östra och västra sida finns i bottenvåningen två parvis placerade fönster i var sin nisch men med gemensam solbänk under, i form av kalksten. Fönstren indelas i rutor genom ursprunglig järnspröjs i åtta rutor. På tornets andra våning finns på samma sidor vardera ett spetsbågigt fönster. De två torngluggarna på varje sida är spetsbågiga och försedda med gemensam solbänk samt med svarta jalusiluckor.
TAK - Långhuset har sadeltak, koret valmat sadeltak och tornet ett högt torntak med plåttäckt spira. Tornet har på varje sida ett tresidigt blindfönster med tak. Även vindfången har smala sadeltak, krönt av ett spetsklot. Samtliga tak är täckta med med zinkplåt.
HALNA KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt, brett långhus, fullbrett tresidigt avslutat kor i söder , vapenhus i tornets underbyggnad i norr. Korets södra del är avskärmad genom ett lågt altarskrank. Bakom fanns tidigare sakristia, men numera är detta förvaringsutrymme. Mellan koret och det ursprungligt långhuset är en bred triumfbåge.
LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång, tvärgångar i öster och väster samt genom sidogångar. Över långhusets norra del är en djup läktare och under större delen av denna (förutom en meter i den södra delen) en underbyggnad på båda sidor av mittgången. Denna innehåller bland annat sakristia. Mellan kyrkorummet och läktarunderbyggnaderna finns på båda sidor av mittgången väggar liksom mellan mittgången och underbyggnaderna.
Koret är i senare tid förstorat mot norr genom utökat korgolv (troligen gjort 1988) och borttagande av bänkar och slutar därför ca 3,5 meter norr om triumfbågen. Bänkarna når ända intill det utvidgade koret, men slutar i norr i höjd med läktaren, en dryg meter från skärmväggarna. Förutom en dörr till vapenhuset i norr finns en port med vindfång i öster och en i väster. Över den västra porten hänger ett huvudbanér och över den östra en minnestavla - se nedan.
Skärmväggarna mot söder har vid varje sida en rektangulär öppning där en läktartrappa går upp. De raka trapporna, troligen från 1988, följer respektive yttervägg och efter ett vilplan följer de nordväggen. Trapporna har inbyggda steg av furu samt handledare av furu. Utmed tvärgångarnas norra bänkskärmar står på varje sida en äldre bänk.
GOLV - I gångarna ligger heltäckningsmatta, melerad i ljusgrönt. Bänkarna är placerade på ett ca en dm högt undergolv av längsgående, lackade smala bräder. I mittgången ligger även en röd gångmatta. Istället för trappa till det något högre koret är i mittgången ett sluttande furugolv närmast koret.
VÄGG -Väggarna är slätputsade och vitmålade. De avslutas upptill av takets ca en halv meter breda horisontella, vitmålade kant, dekorerad genom blå marmoreringar, troligen från 1949. Taket uppbärs av nedåt avsmalnande, ca två meter höga och något profilerade konsoler utmed långväggarnas övre parti. Väggen mot läktarunderbyggnaderna och kyrkorummet är troligen av betong och pustad och vitmålad medan väggarna mellan läktarunderbyggnad och mittgång är klädda med vit glasfiberväv.
På ytterväggarna finns vid varje sida fyra lampetter av malm med vardera fyra ljusarmar. Det polykroma huvudbanéret från 1697, tillägnat Gustaf Ekegren, är rikt snidat med bland annat två lejon. Minnestavlan är korsformad, rödmålad med förgylld ram, prydd av bl.a. fruktklasar i hörnen. På tavlan finns inskriptioner om kyrkans tillkomst 1894-96 och renoveringarna 1928 samt 1948-1950.
På läktarvåningen i norr är en rumshög, spetsbågig putsad och målad nisch där orgeln är inskjuten. INNERDÖRRAR- De tre innerdörrarna i norr, öster respektive väster är höga, gråmålade, rektangulära pardörrar med mässingshandtag, troligen från byggnadstiden. Varje dörrblad pryds av tre mörkare grå speglar med vertikala räfflor och med snidade ramar.
Även portarna är original och utgörs av gråvita pardörrar, klädda med horisontell pärlspont. Mellan västra läktarunderbyggnaden (sakristian) och mittgången är en vit spegeldörr med mässingshandtag, troligen från 1990-talet och dörrarna till toalett mm på mostatt sida är av samma slag.
FÖNSTER - Vid varje sida finns fyra spetsbågiga fönster, placerade i spetsbågiga smygar. Smygarna är ljust brunmålade med vit växtornamentik, troligen 1930-tal. Fönsterbänkarna är vitmålade.De grå, profilerade innerbågarna med antikglas från tidigt 1900-tal är nedtill indelade i 5x4 kvadratiska rutor och överst i två spetsbågiga rutor på varje sida av fyra stycken närmast triangulära. Ytterbågarna är lika, men har överst två rundade rutor vid varje sida.
TAK - Taket är ett tunnvalv av pärlspont från 1928, avslutat vid varje sida med en halv meter bred kant mot väggen - se ovan. Ovanför kanten är en målad röd smal list med gråvit geometrisk dekor, närmast palmettbård. Under läktarens södra del utgörs taket av vit pärlspont och i läktarunderbyggnaderna av vit byggplatta. Över mittgången hänger tre malmljuskronor av barockmodell.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Öster om mittgången är i läktarunderbyggnaderna ett kapprum, som nås genom en rektangulär öppning i väggen. Under trappan utmed ytterväggen finns förvaringsutrymmen som nås via en modern dörr. Norra delen av utrymmet är avskärmat och innehåller bl.a. toalett. Öster om mittgången är numera sakristia - se nedan.
KOR - Korets norra, senare tillkomna del, är fullbred och utgör egentligen en del av långhuset. En bred triumfbåge öppnar sig mot det ursprungliga, något smalare, tresidigt avslutade koret. Vid triumfbågens östra sida står en modern ljusglob av smide och vid den västra en fristående nummertavla. I hörnet nordöst om triumfbågen står predikstolen med trappa från väster. I motsvarande hörn, väster om triumfbågen, finns ett dopaltare av trä, och häröver en mosaiktavla - se nedan. Utmed det östra bänkkvarterets skärm står ett elpiano.
Altaret är placerat mot altarskranket, bakom vilket sakristian tidigare var belägen. Skranket är tresidigt med bredare mittparti och smalare sidopartier som vinklas något mot söder. Den tresidiga altarringen står ca en meter från skranket. På en sockel ovanpå skranket är en hög altartavla placerad. Utmed östväggen står en blå, rikt järnbeslagen kista.
GOLV - Golvet, troligen inlagt 1988, utgörs av troligen oljade, breda, tvärgående furuplankor. Innanför altarringen är golvet något högre och utgörs av smalare, obehandlade bräder. Ovanpå detta golv ligger en ryamatta med blå och gula geometriska mönster.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. Väggarna i korets norra del är prydda med likadana bårder som långhuset. Triumfbågen är dekormålad i blått med vita växtslingor sedan 1949. Mosaiktavlan är spetsbågig och avbildar Kristus som välsignar en knäböjande kvinna. Tavlan, från ca 1960, är märkt EL. Över tavlan hänger en förgylld duva i en metallarm. Över dopaltaret hänger dessutom tre blomformade ljusplåtar, lampetter av mässing med vardera en ljushållare.
Det upptill raka korskranket, möjligen ursprungligt, är grått och indelas i fält genom pilastrar. Genom profilerade lister indelas skranket dessutom i kvadratiska speglar överst samt rektangulära nederst. Speglarna är brunmarmorerade. Vid varje sida av skranket är en infälld dörr.
DÖRR - Se ovan.
FÖNSTER - Korets norra del har vid varje långsida ett fönster med samma utformning som långhusfönstren. Det ursprungliga, något smalare koret i söder har ett fönster i vardera öster, sydöst, söder, sydväst och väster. Innerbågarna är lika övriga fönster, men ytterbågarna är indelade i smårutor genom blyspröjs samt försedda med glasmålning från 1928 i form av gröna och grå rutor (i det södra fönstret lila) samt överst två blommor och ett gult kors bland annat.
TAK - Kortaket i norra delen är en fortsättning på långhustaket. Det ursprungliga putsade och vitmålade kortaket är ett stjärnribbvalv med runda konsoler som slutar ca tre meter ovan golv. Över koret hänger en rysk kristallkrona från 1809 med nedhängande prismor.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret har svart träskiva och grått träunderrede med brunmarmorerade rektangulära speglar. Dopaltaret är ådrat i grönt förutom framsidans stora spegel som är blåmarmorerad. Altarskivan är av slipad kalksten.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen från 1949 består av fyra öppna kvarter som innehåller åtta bänkar i söder och fem i de norra kvarteren. Mot koret och mot tvärgångarna finns på båda sidor av mittgången en bänkskärm. Dessa är ådrade i ljusbrunt och pryds vid varje sida av fyra stora, kvadratiska nedsänkta speglar marmorerade i blått på grå botten.
De rektangulära gavlarna är ådrade i ljusbrunt med mörkbruna överliggare och pryds av vardera en rektangulär utsparad spegel med gråvit profilerad ram. Varannan spegel är marmorerad i blått och varannan i rött. Bänkarnas insidor är enkelt ådrade i engelskt rött förutom bokbrädena som är ljusbruna. Ryggarna är gjorda av liggande pärlspont och under sitsarna finns äldre bänkskärmar.
PREDIKSTOL - Predikstolen från 1666 återplacerades i kyrkorummet 1928. Den polygonala, ljusblå predikstolen i senrenässans indelas genom snidade pilastrar i fält. I varje fält är två kvadratiska speglar med vardera en arkadbåge i grund relief och med bland annat nagelsnittsdekor. Inuti arkadbågen är en röd enkel "marmorering". Överst samt över varje arkadbåge finns tandsnittsbårder och korgen avslutas nedtill av en marmorerad och utsågad rundbågsfris. Den nedtill avsmalnande korgen vilar på en 6-kantig, brunmarmorerad fot. Mellan två av speglarna är en skuren märkning "TRBK 1666".
Den raka trappan, troligen 1928, har inbyggda steg med röd heltäckningsmatta samt mot norr en barriär med ståndare och häremellan speglar, snidade och målade i stil med predikstolen.
ORGEL - Den grå orgelfasaden indelas i tre större pipfält, de yttre högre och spetsvinklade. Varje fält pryds av profilerade spetsbågar. Inuti mittfältets spetsbåge är en fris av förgyllda rundbågar. Orgeln är delvis placerad i en nisch. Den pneumatiska orgeln, tillverkad 1951 av Liareds orgelbyggeri, har 12 stämmor, fördelade på två manualer och pedal.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren vilar på fyra vita, fyrsidiga pelare ca en meter innanför läktarbröstet. De profilerade pelarnas kapitäl pryds av enkla växtreliefer. Från varje pilaster går fyra skulpterade "armar" upp till läktarens golvbjälkar.
Läktaren är tresidig med bredare mittparti och sidorna vinklade mot söder. Läktarbröstet indelas genom lister i tre mittfält och ett fält vid varje sida. Fälten är grå med ljusblå marmoreringar. I det mellersta fältet är en ljusbrun målad cirkel med en flöjtspelande kung David, troligen från 1928, och vid varje sida härav ett fält med likadan cirkel samt en ängel. Läktarbröstet är något förhöjt genom ett järnräcke.
SPECIFIKA INVENTARIER -
ALTARTAVLA - Den rundbågade, grå altartavlan från ca 1700 urgörs av en oljemålning med Kristus på korset och i bakgrunden Jerusalem. Runt korsets fot slingrar en orm invid ett äpple.
ALTARUPPSATS - Altartavlan omges på varje sida av en brunmarmorerad kolonn med guldlister. Det brutna krönet är upptill svängt och kröns av en förgylld liten triangel med allseende öga innanför förgyllda strålar. Vid varje sida är en snidad volut.
Tavlan vilar på en sockel med snidade voluter vid sidorna samt häremellan reliefdekor på blåmarmorerad botten. Dekoren utgörs av ett lamm med segerfana, liggande på en bok samt vid varje sida två evangelistsymboler. Figurerna är placerade i fyra runda respektive en oval spegel omgivna av förgyllda lister. Altaruppsatsen tillverkades enligt Allan Berglunds ritningar 1928, då altartavlan återinsattes i kyrkorummet.
ALTARRING - Den tresidiga, gråmarmorerade altarringen från byggnadstiden är genombruten. De raka ståndarna pryds av enkla reliefer och uppbär små arkadbågar. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med gulrandigt ylletyg.
DOPFUNT - Den medeltida dopfunten av täljsten har kalkformad cuppa, smal, cylindrisk fot med repstavsdekor och rund fotplatta. Runt cuppans mynning är en fris med rundbågar. Foten pryds av bland annat ett band med udda samt ytterst av koncentriska räfflor. Uttömningshål saknas.
NUMMERTAVLA- Den vita, rektangulära nummertavlan har en blåmarmorerad ram samt överst en skulpterad och förgylld lyra och akantus. Tavlan vilar på en cylindrisk, profilerad blåmarmorerad fot med förgylld reliefdekor i form av bladornament.
VAPENHUS - Utmed östväggen är, närmast porten, en rundbågig, medeltida plankdörr. Dörren är rödmlad med kraftiga järnbeslag och nyckelskylt. På dörren hänger en gammal skovel. Mitt på väggen står ett bokbord. Utmed västväggen står en lång grå träkista och på denna en skjutstavla från orten.
VÄGG - Väggarna är murade putsade och vitmålade.
PORT/DÖRR - Porten är en ursprunglig gråmålad, rektangulär pardörr med fyllning av horisontell pärlspont. Dörren är placerad i en grund, rektangulär nisch.
FÖNSTER - Vid varje sida är två ursprungliga, enkla, grå, spetsbågiga fönster indelade i vardera 8 rutor genom träspröjs. De sitter i mycket djupa nischer.
TAK - Taket utgörs av vit byggplatta.
GOLV - Golvet utgörs av grå cement.
SAKRISTIA - Utmed sakristians södra vägg är, närmast mittgången, ett enkelt, gråmålat träaltare och väster om detta ett ekskrivbord. Under trappan är förvaringsutrymmen. Rummets södra del är avskärmad och innehåller närmast mittgången elskåp och närmast ytterväggen hängande textilier.
GOLV - Golvet utgörs av grönmelerad heltäckningsmatta.
VÄGG -Väggen är putsad och vitmålad .
PORT/DÖRR - Dörrarna från sent 1900-tal är vita enkeldörrar med speglar och metallhandtag. TAK - Taket består av av vita byggplattor.
FÖRE DETTA SAKRISTIA - Tak, väggar, fönster - se kor. På golvet, ett trappstegs lägre nivå än koret i övrigt, ligger röd heltäckningsmatta. Utrymmet tjänsgör som stolsförråd mm.
TORN
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhuset och våning två ligger väster om läktaren. Golvet är här belagt med bruna plankor och väggarna är putsade. I taket är grå pärlspont Ett fönster finns i väster och ett i öster samt ett runt i norr. Alla har troligen järnspröjs. En trappa, genom vilplan uppdelad i två avdelningar samt en lucka leder till våning 3. Plankor i golv och tak, putsade väggar. En träfärgad rak trappa leder till våning 4, klockvåningen.
Fasadkulör (2005): Vit
Antal våningar (2005): 01, 04
Byggnadsdel (2005): Kor - Polygonalt, Kors, Kor - Smalare, Kor - Söder, Portal, Torn - Norr
Inventeringsår 2001
HALNA KYRKA - Halna kyrka byggdes 1895 (enligt en intskription i kyrkan är den uppförd 1894-1896) efter ritningar av arkitekt Folke Zetterwall. Den föregicks av en 1896 riven medeltidskyrka av liggande timmer, belägen ca 500 meter väster om den nuvarande (vid gården Stommen). Från denna har bevarats en medeltida dörr (nu i vapenhuset), en medeltida dopfunt, en predikstol från 1666, altarupptavla från ca 1700, kyrkstöt samt begravningsvapen över Gustav Ekegren från 1697. Den första orgeln var byggd 1896 av CA Härngren. En säregen ljuskrona skall vara skänkt av en rysk korpral, tillfångatagen och förd till Sverige vid kriget 1808-1809, men senare frigiven. Långhuset hade ursprungligen ett öppet innertak av pärlspont och synliga bjälkar. Väggarna var grågula med kvaderstensimitation.
En invändig renovering ägde rum 1927-1928. Taket isolerades och långhusets tunnvälvda nuvarande innertak av spontad panel tillkom. Den gamla altartavlan försågs med ny ram/altaruppsats av Allan Berglund och återinsattes. Den gamla predikstolen uppsattes i kyrkan efter att ha renoverats av CO Svensson (tidigare placerad i tornet). Kyrkan målades invändigt. Korfönstren försågs med glasmålningar, ritade av Folke Zetterwall och tillverkade av Neuman o Vogel . Ny uppvärmning installerades istället för de tidigare kaminerna.
Begravningsplatsen uppordnades troligen 1929 och nya grindar och grindstolpar uppsattes. 1931 målades yttertaket av galvad plåt.
Vid nästa renovering 1948-1950 installerades elektrisk belysning och uppvärmning enligt S. Lidéns förslag. Nya bänkar och innerbågar till fönstren insattes. KJR Johanssons medverkade vid renoveringen och ligger troligen bakom den nuvarande dekoren, bland annat akantus, på vägglister, i fönstersmygar och på läktarbröst. Nuvarande orgel är byggd 1951 av Liareds orgelbyggeri, Liared. 1988 ansöktes om tillstånd för en renovering. I denna ingick läktarunderbyggnad med ny läktartrappa, toalett och ev textilförvaring. Ritningarna var gjorda av arkitekt Inga Karlsson och byggnadsingenjör Stig Karlsson, Mariestad. 5 bänkar vid varje sida borttogs under läktaren. Tillstånd för utvändig renovering enligt förslag från Zälles och från Holmgrens Bygg o Plåt AB erhölls 1996 lades ny zinkplåt på taket och fasadrenovering inklusive putslagning och avfärgning genomfördes. 2002 erhölls tillstånd att isolerades under taket, och innertakets väv avlägsnades.
År 1250-1350 Specifika inventarier - dopfunt
År 1600-1699 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla från den gamla kyrkan.
År 1666 Fast inredning - predikstol
Predikstol, från den gamla kyrkan.
År 1895 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, torn.
Arkitekt: Folke Zettervall
År 1896 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Carl Axel Härngren
År 1927-1928 Konservatorsarbeten
Gamla kyrkans predikstol konserveras och ersätter befintlig i nygotik.
Konservator: C O Svensson
År 1927-1928 Underhåll - målningsarbete, interiör
Väggarnas kvadermålning övermålas.
Arkitekt: Allan Berglund
År 1928 Fast inredning - glasmålning
Arkitekt: Folke Zettervall
År 1931 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Målning av plåttak.
År 1949 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning och belysning.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1949 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Figurdekor respektive marmorering på läktarbröst samt akantusdekor i triumfbåge och på taklist torde ha utförts av K J R Johansson 1949.
År 1949 Ändring - ombyggnad, fönster
Ändring - ombyggnad, fönster - Insättning av innanfönster.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1949 Fast inredning - bänkinredning
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1951 Fast inredning - orgel, orgelverk
År 1996 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Putslagning och avfärgning.
År 1996 Underhåll - takomläggning
Den galvaniserade takplåten byts mot förzinkad.
År 2002-2003 Ändring - tilläggsisolering
Isolering av innertak (vindsbjälklag).
År 2003 Underhåll - målningsarbete, interiör
Framtagande av brädtak som kläddes med väv på 1920-talet. Ommålning av brädtaket i ljust gulvitt.
År 2004 Fast inredning - läktare
Grind av trä uppsatt framför läktartrappan.
År 2010 Teknisk installation - el
Komplettering av elinstallationer och kablage.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin