Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Sankt Nicolai kyrka har ett centralt läge invid Lidan i stadsdelen Gamla Staden i Lidköping. KYRKOANLÄGGNINGEN - Den omgivande "Kyrkoparken" planerades 1861 enligt engelska parkideal. Parken inramas på alla sidor av järnkätting mellan stenstolpar. Här finns ett fåtal gravvårdar från främst 1600-talet och 1700-talet. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan, vilken tillägnades sjöfararnas skyddshelgon Sankt Nicolaus, uppfördes av kalksten under 1400-talet och renoverades samt förhöjdes vid 1600-talets slut genom Magnus Gabriel de la Gardie. Från den äldsta kyrkan är murarna till stor del bevarade i såväl koret som i långhuset. Korsarmarna är från 1600-talet. Kyrkans nuvarande exteriör fick sin huvudsakliga, nygotiska prägel med vimperg, fialer och tegelfris i samband med återuppbyggnaden efter branden 1849. Ett nytt torn uppfördes i väster. Ritningarna var gjorda av arkitekt Hjalmar Wijnbladh.
Huvuddelen av 1600-talets kryssvalv är bevarade liksom sju samtida träskulpturer och delar av Johan Aurellers d.ä. altartavla, nu på långhusväggen. I övrigt får interiören framför allt sin nygotiska prägel genom korets figurativa glasmålningar och genom Folke Zettervalls inredning från 1892. Läktarorgelns fasad är bevarad från FW Scholanders orgel från 1858 liksom vissa pipor. Vid en omfattande renovering under ledning av Jerk Alton inreddes 1995 ett sidokapell med glasmålningar i södra korsarmen. Ett läktarbröst från 1892 kompletterades och återuppsattes och kyrkorummet fick nuvarande färgsättning samt ett fristående altare i korsmitten.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön - Sankt Nicolai kyrka har ett centralt och framträdande läge i Lidköping.
- Senmedeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument
- Exteriörens huvudsakliga karaktär av nygotik.
- Bevarade kryssvalv från 1600-talet.
- Interiörens enhetliga inredning från 1892.
- Kyrkans gjutjärnsfönster
- Korfönstrens glasmålningar från 1892
- Orgeln från 1901 med fasad från den föregående orgeln från 1858
- Kyrkoparkens äldre gravstenar och inramning av järnkätting.
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2003)
SANKT NICOLAI KYRKA -. Kyrkan ligger öst - västligt placerad i den gräsbevuxna, lummiga kyrkoparken. Kyrkogården planerades enligt engelska parkideal 1861. Den övergavs som begravningsplats vid 1800-talets slut.
Kyrkoparken avgränsas på alla sidor av gator; Norra Kyrkogatan, Södra Kyrkogatan, Hamngatan respektive Östergatan. Parken inramas av järnkätting mellan låga runda stenstolpar. Närmast kyrkan finns på alla sidor en symmetriskt anlagd grusplan, rundad mot öster och väster. Från planen utgår gångar i alla väderstreck. Framför huvudingången ligger diagonalt placerade kalkstensplattor. I parken växer planterade, äldre lövträd. Öster om kyrkan finns ett fåtal äldre gravvårdar, företrädesvis 1600- och 1700-tal, placerade i rad. Före 1915 gick här kyrkogårdens östra gräns. En grupp med fem stenar är placerade i ring runt två större träd. Det finns även en gravvård med järnstaket. 1994 borttogs vissa gräsytor och buskage utmed fasaderna, och gravhällar flyttades i vissa fall.
Inventeringsår 2016
Text saknas för närvarande
Sveriges Kyrkor, Västergötland, band 1. 1922..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin