Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Kyrkan är en av de små träkyrkorna i Dalslands skogsbygder. Den ingår i en vackert belägen och väl sammanhållen bebyggelsemiljö med bl a prästgård och stiftsgård. Karakteristiskt för kyrkorna i som ny- eller tillbyggdes under 1600- och 1700-talen i landskapet och stiftet är det tresidigt avslutade kortet. Sin smalare korform samt kyrkans västtorn är dock egenskaper som skiljer Skållerud från flera av kyrkorna från denna tid. Vanligare i Dalsland är kor med samma bredd som långhusen och fristående klockstaplar. Det ursprungliga tunnvalvtaket är unikt för en Dalsländsk kyrka före 1800- talet. Kyrkan är också en av landskapets äldsta träkyrkor och även för landet som helhet en träkyrka av relativt hög ålder.
Alltsedan stångjärnsbruket i Upperud anlades har kyrkan haft nära förbindelse med detta och kan sägas vara en brukskyrka även om bruket låg tre km norr om kyrkan. Kyrkan har ett karaktäristisk medeltida läge i anslutning till vatten och odlingsmark och dess placering speglar en förskjutning av socknens centrum till ett område med en senare tidig industriell framväxt och tätortsbildning. Dess bevarade interiör med målningar och skulpturer från 1600- och 1700-talen utgör ett fint exempel på s k provinsiell barock. Arbetena är utförda bl a av målarmästaren Erik Grijs och skulptören Isac Schullström. Restaureringshistoriskt intressant är renoveringen 1925 med syfte att åter framhäva kyrkans 1600- och 1700-talskaraktär.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön - den väl sammanhållna miljön kring kyrkan med bl a prästgården och stiftsgården - träkyrkans ansenliga ålder
- kyrkorummets målningar i taket, på valvbågen, på väggarna och på läktarbröstningen. - de rikt utformade arbetena av Isac Schullström, altaruppsatsen, predikstolen och änglarna med psalmnummertavlor - de vägganslutna bänkkvarteren med slutna bänkar
Inventeringsår (1994)
Byggnadsdel (1994): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2002)
Kyrkan är av liggande timmer och består av ett rektangulärt långhus, ett smalare tresidigt avslutat kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Fasad beklädnaden utgörs av stående locklistpanel målad med röd oljefärg. Vid takfoten finns en stor profilerad och vitmålad gesimslist av trä. Långhuset har ett sadeltak och koret ett sadeltak som är avvalmat över dess tresidiga avslutning. Torntaket är flackt men har en smal och hög spira krönt av ett enkelt förgyllt kors på ett klot uppsatt 1924. Samtliga takytor är belagda med skiffer. På långhustakets östra gavelnock sitter en vindflöjel med årtalet 1694. Vindskivor och takutsprångens undersidor är vitmålade. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.
Fönstren är kvadratiska, indelade i smårutor och vitmålade. De har en vitmålad omfattning upptill men saknar i övrigt omfattningar. Glaset är ett relativt nytt, s k antikglas. I västra långhusfasaden, på var sida om tornet, finns runda fönster. Huvudentrén till kyrkan är genom vapenhuset som utgör tornets nedervåning. Ytterdörren här är en lackad fiskbensmönstrad pardörr. En liknande enkeldörr finns på sakristians västra sida. Tornluckorna har tjärade snedställda panelbrädor och kyrkporten är en lackad pardörr med snedlagda profilerade brädor. Sakristian har en motsvarande enkeldörr mot väster. Grundsockeln är några dm hög, av fogad natursten, från senare tid. Sakristians grundsockel är av betong.
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet är rektangulärt med ett smalare tresidigt avslutat kor i öster och orgelläktare i väster. Huvuddelen av tornets första våningsplan är öppet mot läktaren, vilken nås via torntrappan. Långhusets dörr mot vapenhuset består av en spegelpardörr som är målad i olika grå kulörer. Till sakristian finns en motsvarande enkeldörr. Golven är belagda med lackade brädor i olika riktningar i respektive avdelning. Golvet i korets tresidiga avslutning ligger två steg högre än det övriga korgolvet, som i sin tur ligger två steg högre än långhusgolvet. Vapenhusets golv har äldre kalkstensplattor. Långhusets väggar består av målat synligt timmer. Taket är ett trätunnvalv som har en utkragad impost som utgörs av de inklädda takstolstassarna. Bänkinredningen är delad i två hela vägganslutna bänkkvarter. Bänkarna är slutna med marmorerade speglar på dörrarna. I koret finns ett par liknande bänkar men på läktaren saknas bänkar.
Kyrkorummet är rikt bemålat. De äldsta målningarna är utförda i samband med kyrkans uppförande omkring 1680 av mästaren Erik Grijs. Ursprungligen var sannolikt det välvda taket bemålat i sin helhet. Skållerud var den enda kyrka i Dalsland som före 1800-talet hade ett välvt innertak. Av Grijs målningar återstår motivmålningar på valvbågen mellan koret och långhuset, på läktarbröstningen och i taket ovan läktaren. På valvbågen skildras yttersta domen och på läktarbröstningen finns bilder av apostlarna. Målningarna av de fyra evangelisterna i taket ovan läktaren placerades här vid en renovering 1925. Tidigare fanns de på väggen mellan kor och långhus, två på vardera sidan. På väggarna finns dekormålningar, troligen ursprungliga med långhuset och koret. Konstnären är okänd. Motiven är spiralvridna kolonner, medaljongfält intill fönstren och listdekor ovan bänkarna och under takfoten. På den utkragade takfotens horisontella del finns akantusslingor troligen målade av målarmästare Lars Hesselbom, eventuellt omkring 1760. Hesselbom bodde i Åmål och Lidköping och hörde till Göteborgsskrået. I långhuset finns två dragbjälkar som också är dekormålade. Ytterligare en dragbjälke finns i koret men är ej dekormålad. I timmerstommen finns inhuggna, fyrkantiga järnstänger, s k följare, bakom varje utvändig knut.
Av kyrkans äldre inredning är altaruppsatsen och predikstolen praktfulla barockverk. Dessa är från kyrkans tillkomst och bekostade av brukspatron Rokes men omarbetades av träsnidaren Isac Schullström 1760. Schullström (1712-78) är känd från många av stiftets kyrkor.
Altaruppsatsens överdel är målad av en okänd konstnär på 1600-talet och nederdelen, av Schullström, har en snidad kalvariegrupp. Predikstolen har på korgens yttersida snidade evangelister. Baldakinen är också rikt utformad, med stående keruber mellan medaljonger. Till predikstolen finns en portal. Både altaruppsats och predikstol är rikt bemålade. Änglarna med sina psalmnummertavlor på var sida av altaruppsatsen är också verk av Schullström. Altarringen fick sin nuvarande utformning 1925. Den är rektangulär med avfasade hörn och täta speglar bemålade med blommotiv. I koret finns också den medeltida dopfunten av täljsten. Läktaren i väster bärs upp av runda ådringsmålade pelare. Orgeln är byggd 1932 av J Lindgren i Göteborg. Dess fasad har en nyklassicistisk utformning.
LÅNGHUS
GOLV - Slipat och lackat trägolv. Ljust i mittgången och brunaktigt i bänkkvarteren.
VÄGG - Vitmålade timmervägar med motivmålningar kring fönster, ovan bänkarna, längs taklisten och som spiralvridna kolonner med joniska kapitäl mellan fönstren. På läktaren är väggarna delvis beklädda med täckmålad slätpanel.
INNERDÖRRAR - Dörrar till vapenhuset i väster: Pardörr (troligen från 1924-25) med speglar målade i olika grå kulörer. Till sakristian i norr: Liknande gråmålad enkeldörr, "antikiserande" eventuellt från 1973.
FÖNSTER - Från 1973. På långsidorna, två mot norr och två mot söder. Rektangulära indelade i fyra lufter och småspröjsade. gråmålade och med s k antikglas. På västra kortsidan, två runda s k oculusfönster på var sida om tornet, indelade med korspröjs, också gråmålade och med antikglas.
TAK - Tunnvalv av brädor av brädor med utkragad impost som utgörs av takstolstassens inklädda och dekormålade insida. Taket hade ursprungligen målningar av mästaren Erik Grijs (1680-tal) men kläddes med vit pärlspontpanel 1911. Vid renoveringen 1924-25 togs pärlsponten bort men Grijs takmålningar gick inte att rädda. Taket är nu dekormålat i en stöplad grön nyans och ovan läktaren finns bilderna av de fyra evangelisterna, ursprungligen målade på triumfväggen mellan kor och långhus. Av Grijs målningar återstår också motivmålningar på valbågen och läktarbröstningen. Taket under läktaren är täckmålat.
ÖVRIGT
- VALVBÅGE mellan långhus och kor. Motivmålningar av Erik Grijs, yttersta domen. - DRAGBJÄLKAR i långhuset finns två dekormålade sådana (i koret ytterligare en, men ej dekormålad).
KOR
GOLV - Trägolv med brädor lagda i olika ritningar i respektive utrymme. Korutvidgningens golv ligger två steg högre än korgolvet i övrigt, som i sin tur ligger två steg över långhusgolvet.
VÄGG - Som långhus
FÖNSTER - Mot söder och norr som långhuset.
TAK - Vitmålat trätunnvalv i svag svampning.
ÖVRIGT- En vitmålad dragbjälke.
VAPENHUS
- Utgör tornets nedervåning och kyrkans huvudentré från väster.
GOLV - Äldre kalkstensplattor, ca 60x60 cm.
VÄGG - Vitmålad oklädd timmervägg.
PORTAR - Kyrkport/ytterdörr mot väster: Pardörr med profilerade brädor i fiskbensmönster på utsidan. Bruna lackade speglar på insidan. Dörr till långhuset: se långhuset.
TAK - Handhyvlade täckmålade brädor.
ÖVRIGT - En smal och brant trätrappa leder upp mot mot tornets övriga våningar och läktaren.
SAKRISTIA
- Tillbyggdes mot norr 1973.
GOLV - Slipat och lackat trägolv.
VÄGG - Vit glasfiberväv
PORT - Ytterdörr mot väster. Enkeldörr liknade kyrkporten i vapenhuset (se vapenhus). Dörr till långhuset: se långhuset.
FÖNSTER - Ett mindre mångspröjsat tvåluftsfönster mot öster. Glas och bågar motsvarande som i långhus och kor. TAK - Vitmålad glasfiberväv
TORN
TORNVÅNINGAR - Fem :Bottenvåningen; Inrymmer vapenhus och entré till kyrkan från väster: Se Vapenhus. Övriga våningar: Huvuddelen av våning 1 är öppen mot läktaren och kan sägas utgöra en del av denna. Mot väster finns ett korridorliknande utrymme med ett mindre fönster och till läktarutrymmet en relativt ny trädörr med profilerade lister i fiskbensmönster. Våning 2 och 3 är mellanvåningar på väg upp mot våning 4 där kyrkklockorna finns. På våning 2 finns ett likadant litet fönster mot väster som på vån 1. På våning 4 finns ljudluckor som svarta träluckor mot söder, norr och väster och ett tvåluftsfönster mot öster. Väggarna i hela tornet är oklädda timmervägar, vitmålade i vapenhuset och på vån 1, i övrigt omålade. Golven, förutom i vapenhuset, är enkla brädgolv. Från vån 1 och uppåt finns det träluckor mellan våningsplanen.
FAST INREDNING
ALTARE - Av trä. Enligt uppgift finns inuti detta ett altare av sten.
ALTARUPPSATS - Från kyrkans tillkomst men omarbetat av träsnidaren Isac Schullström 1760. Rikt bemålad och utformad i barockstil. Nederdelen har en kalvariegrupp, Kristus på korset flankerad av Maria och Johannes. På sidorna mellan kolonner med joniska kapitäl, Moses och Aron. Överdelen domineras av en tavla, av okänd konstnär, som visar när Jesus tas ned från korset. På sidorna om tavlan finns namnchiffer, bruksägaren Paul Rokes och hans hustru Maria von Lengerken, vilka bekostade kyrkans uppförande.
ALTARRING - Rektangulär med avfasade hörn och täta speglar bemålade med blommotiv. Ramverket är marmorerat i blått. Altarringen fick sin utformning vid renoveringen 1924-25.
BÄNKINREDNING - Bänkkvarteren är slutna, byggda mot ytterväggarna och har gavlar med dörrar mot mittgången. Dörrarna har marmorerade speglar. I övrigt är bänkarna grönmålade. Gavelstycken och skärmar är från 1780-talet men övriga delar ombyggda 1924-25. Bänkar saknas på läktaren.
PREDIKSTOL - Liksom altaruppsatsen från kyrkans tillkomst men senare utformad av Isac Scullström 1760 i barockstil. På korgens yttersida, snidade träfigurer föreställande apostlarna. På predikstolens tak finns bl a tolv snidade änglar med trumpeter, en gyllene triangel och lammet med segerfanan. Här finns också vapensköldarna efter efter Upperuds bruksägare Diedric Ehrepreus och den adliga ätten Linroth vilka bekostade predikstolens utformning 1760.
ORGEL - Själva orgeln är från 1932 men enligt uppgift behölls den gamla orgelns fasad i nyklassicistisk utformning och dess pipor från 1854.
LÄKTARE - Bärs upp av fyra runda pelare intill mittgången, ådringsmålade i grönt, och två pelare på var långsidevägg. På läktarbröstningen finns apostlabilder målade av Erik Grijs 1682. Trägolvet täckt av nålfiltsmatta. Bänkar saknas.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Av täljsten från ca 1200-1250.
Fasadkulör (2002): Röd
Byggnadsdel (2002): Kor - Öster, Sakristia - Norr
Inventeringsår 2001
Komplettering vid inventeringen 2002:
SAMMANFATTANDE HISTORIK - Kyrkan uppfördes 1676-79 på bekostnad av brukspatron Paul Rokes i Upperud. Den är av timmer och består av ett rektangulärt långhus, ett smalare tresidigt avslutat kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tornet uppfördes 1746 och sakristian tillkom 1973. Enligt en muntligt tradition låg Skålleruds första kyrka i Backen, ca en km österut. Skålleruds kyrka finns omnämnd i skriftliga källor från medeltidens slut och dess dopfunt av täljsten är från 1200-talet. På 1500-talet fanns en träkyrka på nuvarande plats, vilken genomgick förändringar 1593. Eventuellt nybyggdes den då helt. En tidigare uppfattning gör gällande att koret i den nuvarande kyrkan har utgjort den tidigare kyrkan. En dendrokronologisk undersökning (åldersbestämning av virkets årsringar) från 1997 pekar dock på att långhus och kor är uppförda samtidigt på 1670-talet.
Kyrkans byggnadshistoria innefattar både exteriöra och interiöra förändringar. Flera av dessa följer ett allmänt tidstypiskt mönster. Interiören präglas bl a av altaruppsatsen och predikstolen, praktfulla barockverk som fick sin utformning 1760 av träsnidaren Isac Schullström, känd från många av stiftets kyrkor. Kyrkans timmerväggar var på utsidan sannolikt oklädda från början men har varit brädfodrade sedan 1700-talet. Ursprungligen var panelen tjärad men blev 1806 rödfärgad. Under perioden 1855-72 var den dock vit eller gulvit för att sedan åter rödmålas. 1855 lades skiffer på taken istället för spån. Då förstorades också fönstren och fick sin nuvarande utformning. Kring sekelskiftet 1900 förändrades interiören radikalt. 1891-92 kläddes väggarna med vitmålad papp och altaruppsatsen och predikstolen målades vita med svarta skulpturer. Vid samma tillfälle ersattes också stengolvet med golvbrädor. 1911 täcktes innertakets målningar med pärlspont. En likaså tidstypisk större renovering genomfördes 1925 med syfte att återställa och framhäva kyrkorummets 16- och 1700-talskaraktär. Arkitekt var Axel Forssén och för konservering och nytt måleri svarade konservator Johan Nilsson och konstnär Brocke Blückert, samtliga Göteborg. Renoveringen innebar bl a att all papp och pärlspont på väggar och tak togs bort och äldre målningar togs fram. Erik Grijs takmålning från 1680-talet gick dock inte att återställa förutom bilderna av de fyra evangelisterna som samlades ovan läktaren. Bänkarnas gavlar och skärmstycken är enligt uppgift från 1780-talet men ombyggdes och fick sin nuvarande utformning vid denna renovering. Då sattes också en vägg upp bakom altaret för att avskärma korets östra del till sakristia. Denna vägg togs sedan bort vid nästa större renovering 1973 då en helt ny sakristia tillbyggdes på korets norra sida. Arkitekt var Ingeborg Waern Bugge, Saltsjö-Duvnäs. Konservatorsarbeten på målningar och skulpturer utfördes av konservator Olle Hellström, Skara med medarbetare Uno Kullander. Andra arbeten var bland annat insättandet av nytillverkade fönster och ytterdörrar. Åtgärder efter 1973 har varit av mer begränsat slag. 1986 lades skiffertaket om och 1989 målades fasaden.
År 1200-1250 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt.
År 1676-1679 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor.
Byggherre: Paul Rokes
År 1679 Fast inredning - predikstol
Predikstolen införskaffades 1679, omgestaltades 1760 av Isac Schulström.
Konstnär - Bildhuggare: Isac Schullström
År 1679 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen införskaffades 1679, omgestaltades 1760 av Isac Schulström.
Konstnär - Bildhuggare: Isac Schullström
År 1682 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Idag återstår målningarna på triumfbågsväggen, ovan orgelläktaren och på läktarbröstningen.
Konstnär - Dekormålare: Erik Eriksson Grijs
År 1760 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Sannolikt är akantusslingorna på taklistens stora horisontella del utförda av kyrkomålare Lars Hesselbom ca 1760.
Konstnär - Dekormålare: Lars Hesselbom
År 1780-1790 Fast inredning - bänkinredning
År 1807 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Beslut om rödfärgning av fasaden (tidigare tjärad).
År 1823 Underhåll - målningsarbete, interiör
Bl a interiör målning.
År 1828 Äldre kulturhistorisk inventering
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA)
År 1855 Fast inredning - orgel
År 1891-1892 Fast inredning - bänkinredning
Bänkarna målas och ådras i ekimitation.
År 1891-1892 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1924-1925 Fast inredning - bänkinredning
Ombyggnad och konservators- och målningsarbeten av bänkarna. Gavelstycken och skärmar från 1780-talet behålls.
År 1924-1925 Konservatorsarbeten
Konservators- och målningsarbeten. Takmålningarna tas fram och återskapas, liksom målningar på predikstol, altaruppsats mm. Papp på väggarna och pärlspont i taket tas bort.
År 1924-1925 Ändring - restaurering, interiör
Ändring - restaurering, interiör - Större renovering med syfte att återställa och framhäva kyrkorummets 16- och 1700-tals karaktär.
Byggmästare: A. Forslund
Arkitekt: Axel Forssén
Konstnär: Brocke Blückert
Konservator: Johan Nilsson
År 1924-1925 Underhåll - grundförstärkning
Dränering och grundförstärkning.
År 1932 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ny orgel men enligt uppgift behölls den gamla orgelns (1854) fasad med pipor.
År 1934 Teknisk installation - värme
Lågtrycksvärme (ånga). Särskilt pannhus uppförs i kanten av kyrkogården väster om kyrkan.
År 1957 Teknisk installation - el
Elinstallation för värme, kraft och belysning.
År 1973 Ändring - restaurering
Ändring - restaurering - Genomgripande restaurering och tillbyggnad av sakristian mot norr.
Arkitekt: Ingeborg Waern Bugge
År 1973 Konservatorsarbeten
Konservering av målningar och skulpturer.
Konservator: Olle Hellström
År 1983 Fast inredning - läktare
Träförhöjning av läktarbarriären.
År 1986 Underhåll - takomläggning
Omläggning av skiffertaket.
År 1989 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Röd oljefärg.
År 1993 Teknisk installation - brandskydd
År 1997 Dendrokronologisk undersökning
Undersökninng av koret som visar att detta är uppfört samtida med långhuset (1670-tal). Enligt tidigare uppfattning var koret äldre och den nuvarande kyrkans föregångare.
Konstruktör: Alf Bråthen
År 2004 Fast inredning - orgel
Översyn av orgeln
År 2004 Fast inredning - bänkinredning
Målning av bänkarna som återfick sin ursprungliga färgsättning från 1780-talet (se konservatorsarbeten). Avkortning av södra korbänken.
År 2004 Teknisk installation - högtalaranläggning
År 2004 Underhåll - golv
Golven i mittgång, kor och sakristia slipade och oljade.
År 2004-2006 Teknisk installation - brandskydd
Etapp 1 2004, etapp 2 2006.
Konstruktör: Jan Andersson, Brålanda
År 2004-2006 Teknisk installation - larm
Konstruktör: Jan Andersson, Brålanda
År 2004 Konservatorsarbeten
Konservering av altartavlan, predikstolen lösa träskulpturer. Färgarkeologisk undersökning av bänkarna som återfick sin ursprungliga färgsättning från 1780-talet.
År 2007 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Utvändig målning.
År 2008 Underhåll - takomläggning
År 2010-2011 Teknisk installation
Installation av styr- och reglersystem.
År 2018 Underhåll - fönster
Fönsterrenovering
År 2020 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Fasadmålning
Se miljö.
Se miljö.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin