Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Kyrkan är belägen i Valbodalen, ett delvis böljande och kuperat odlingslandskap, rikt på fornlämningar, med gårdar i karaktäristiska krönlägen, och riksintresseområde för kulturmiljövården. Kyrkan är belägen på en svag höjd intill Runnsäters by, med samlad intilliggande gårdsbyggelse omgiven av ett öppet odlingslandskap och med Kroppefjälls branta västsida i öster.
Den vitputsade stenkyrkan, troligen med delvis medeltida murverk, har en liknade byggnadshistoria som flera dalsländska kyrkor, bl a tillbyggnaden åt öster med ett tresidigt kor på 1700-talet. Västtornet, och sakristian mot norr, tillbyggdes 1924. Kyrkan är en av Dalslands minsta, med tornets murar endast något högre än långhusets nock. Tornet, i en historiserande utformning, kröns av en svängd huv med en reslig spira och är väl anpassat till långhusets rena, raka linjer. Kyrkorummet är litet, ljust och luftigt med de stora fönstren samt väggarnas och trätunnvalvets vita färg. Rummet har en enkel karaktär med en sparsmakad inredning från olika tidsperioder, bl a bänkarna från 1924. Av kyrkans äldre inredning märks främst den stora altaruppsatsen från 1672, vilken ger kyrkorummet en speciell prägel samt predikstolen från tiden kring sekelskiftet 1700.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön
- området kring kyrkan utgör ett kärnområde inom det större riksintresseområdet i Valbodalen - det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument
- kyrkorummets olika tidsskikt, vilka bidrar till rummets sammansatta karaktär - kyrkans bevarade äldre inredning, den stora altaruppsatsen, predikstolen samt dopfunten - gravhällarna i koret
Inventeringsår (1994)
Byggnadsdel (1994): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2005)
Kyrkan är av sten, troligen med delvis medeltida murverk. Det tresidiga koret tillkom då kyrkan förlängdes åt öster 1731. Troligen förlängdes kyrkan senare, oklart när, åt väster. Samtidigt med västtornet (1924) tillbyggdes också sakristian på korets norra sida. Ingångar till kyrkan finns i vapenhuset i tornets nedervåning, genom en port på korets sydsida samt genom en dörr på sakristians västsida. Kyrkan är en av Dalslands minsta med tornets murar endast något högre än långhusets nock. Tornet, i en historiserande utformning, kröns av en svängd huv med en reslig spira.
Kyrkans fasad täcks av vit spritputs med släta omfattningar kring fönstren och västporten. Snickerierna är målade i en beige kulör med undantag av tornluckorna som är bruna. Långhusets och sakristians sadeltak är skiffertäckta. Över koret är taket avvalmat. Tornhuven med spiran är kopparklädda och kröns av ett kors på en glob. Västporten är utformad som en pardörr med kryssmönstrad panel och ett segmentbågeformat överljus. Ovan porten finns en stenplatta med årtalet 1924. Porten mot söder består av dubbla parspegeldörrar och har på utsidan profilerad snedställd panel, liksom enkeldörren till sakristian. Både portarna och dörren är från 1924. På trappstenen framför södra porten finns årtalet 1898 inhugget. Fasaderna genombryts på långsidorna av stora rundbågiga och smårutsindelade fönster. Förutom två på var sida i långhuset finns ett korfönster mot söder. På långsidorna finns också små segmentbågeformade fönster under läktaren i väster. Tornet har likadana, gluggliknande, fönster mot norr och söder samt ett lite större fönster mot väster. På långhusets västfasad finns två runda fönster.
Kyrkorummet har en liten och intim karaktär men är samtidigt ljust och luftigt genom de stora fönstren samt väggarnas och trätunnvalvets vita färg. Rummet har en enkel karaktär med en sparsmakad inredning. Det tresidiga koret är upphöjt ett steg i förhållande till långhuset och innanför altarringen är golvet ytterligare förhöjt. I väster finns en läktare med orgel. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster, från porten på korets sydsida och från sakristian på dess norra sida.
I långhuset ligger golv av slipade och lackade brädor medan korgolvet består av stenhällar. I koret finns också gravhällar av sten samt en häll med årtalet 1856. Väggarna är vitputsade och har en rödbrun slät bröstningspanel i bänkhöjd. Längs takets flacka trätunnvalv finns en mönstermålad taklist med ljusa kors på brunbeige botten. Parspegeldörrarna till vapenhuset och till porten på korets sydsida samt enkelspegeldörren till sakristian är från 1924 men senare färgsatta med en blåaktig marmorering på beigegul botten med brunaktiga ramar. Kyrkorummets fönster är målade i en beige kulör.
Det grönmålade altaret av trä, med spegelfält, är placerat mot östra korväggen. Den stora altaruppsatsen, som täcker större delen av korets östvägg är en triptyk i olja målad direkt på ett träunderlag. Målningen, av hög konstnärlig kvalitet, är utförd av en okänd mästare. Årtalet 1672 finns i tavlans nederkant. Motivet, en golgatascen, är målat på den större mittavlan och två flankerande mindre sidotavlor. Altarringen, från 1924, är rund och sluter tätt mot altaret. Den öppna barriären har svarvade balusterdockor som är laserade i ljusgrön färg. Predikstolen, placerad längst fram på långhusets norra sida, är relativt enkelt utformad och saknar baldakin. Olika uppgifter förekommer om dess ålder, 1600-talets senare hälft eller 1700-talets början. På korgen sidor finns rektangulära fält i grön kulör inramade av ramverk i rödbruna dekormålade kulörer och brungröna kolonner. Kyrkans dopfunt är placerad i korets södra del. Den är av täljsten och daterad till 1200-talet.
Bänkinredningen är indelad i två kvarter, anslutna till långväggarna. Längst bak är tre bänkrader borttagna. De öppna bänkarna är från 1924 och på de kvadratiska gavlarna samt skärmarna finns rödbrunt marmorerade spegelfält med ådringsmålade och marmorerade ramar i grönt. Ryggarna och sitsarna är rödbrunt ströplingsmålade. Mot söder finns en korbänk och på läktaren finns enklare bänkar på båda sidor om orgeln. Läktaren nås via två trappor i vapenhuset och bärs upp av nio dekormålade mörkgröna kolonner med ljusgröna kapitäl. Den raka läktarbarriären är indelad i spegelfält färgsatta likt kyrkorummets dörrar med bl a en blåaktig marmorering beigegul botten. I nederkanten av bröstningens mitt finns årtalet 1883 målat i svart. Det är oklart vad årtalet står för men gissningsvis har renoverings- och målningsarbeten utförts då. Orgeln är från 1948. Den relativt enkla modernistiska fasaden domineras av de silverfärgade piporna samt en enkel dekormålning.
LÅNGHUS -
GOLV - Lackat brädgolv.
VÄGGAR - Vitputsade med rödbrun slät bröstningspanel längs bänkarna.
DÖRRAR - Till vapenhuset: Från 1924 (då tornets byggdes), parspegeldörr med halvmåneformat överljusfönster. Blåaktig marmorering på botten av beigegul kulör i speglarna, ramarna brunbeiga. Till läktaren (nås via två trappor i vapenhuset), glasade överdelar och halvmåneformat överljusfönster.
FÖNSTER - Två mot söder, två mot norr: Stora rundbågiga 6-lufts, ej kopplade bågar. Ytterbågarna indelade i smårutor och med munblåst glas. Fönstren målade i beige kulör både på ut- och insidorna. Ytterbågarna troligen 1800-tal och med munblåst glas. Innerbågarna troligen från 1924. Ett mot norr och ett mot söder under läktaren: Små segmentbågeformade 1-lufts smårutiga. På västfasaden vid läktaren: Två runda småspröjsade på var sida om tornet.
TAK - Vitmålat flackt trätunnvalv med släta brädor. Mönstermålad taklist med ljusa kors på brunbeige botten. Tak under läktaren, grå släta brädor.
KOR -
GOLV - Upphöjt ett steg i förhållande till långhuset. Golv av stenhällar. Tre gravhällar samt en häll med årtalet 1856. Golvet innanför altarringen ytterligare upphöjt och av trä täckt med grön heltäckningsmatta.
VÄGG - Som långhus
PORT - Mot söder, som dubbla parspegeldörrar. Yttre dörrparet, snedställd panel i beige kulör inåt, beigebruna speglar inåt. Inre dörrparet, lika dörrarna mellan långhuset och vapenhuset (se dörrar, långhus).
DÖRR - Till sakristian i norr, enkelspegeldörr lika inre dörrparet till porten mot söder (se port ovan). FÖNSTER - Ett stort rundbågigt mot söder, lika långhusets.
TAK - Som långhus
ÖVRIGT - Korbänk mot söder, se bänkinredning nedan
FAST INREDNING
ALTARE - Av trä. Eventuellt från 1924 då altarringen tillkom. Grönmålat med ljusare grön lasering i spegelfälten. ALTARUPPSATS - Är en stor triptyk i olja målade direkt på träunderlag utan grundering. Den är av hög konstnärlig kvalitet av en okänd mästare, årtalet 1672 finns i tavlans nederkant. Motivet är en golgatascen med en större mittavlan flankerad av två mindre sidotavlor.
ALTARRING - Från 1924, delvis ny färgsättning och ny röd skinnklädsel 1975-76 till det stoppade knäfallet och överliggaren. Den är rund och sluter tätt mot altaret. Öppen barriär med svarvade balusterdockor laserade i ljusgrönt, grön överliggare och understycke.
BÄNKINREDNING - Från 1924. Två kvarter anslutna till långväggarna (längst bak mot väster togs tre bänkar bort 1975-76). Öppna bänkar med rödbrunt marmorerade spegelfält med ådringsmålade och marmorerade ramar i grönt på gavlar och skärmar. Ryggar och sitsar rödbrunt ströplingsmålade. Korbänk mot söder. På läktaren öppna mindre bänkar på gradänger på båda sidor om orgeln, rödbrunt ströplingsmålade förutom gröna över- och understycken på gavlarna. Bänkarna på läktaren avkortades 1948 då nuvarande orgel tillkom.
PREDIKSTOL - Enkelt utformad, utan baldakin. Olika uppgifter om dess ålder, 1600-talets senare hälft eller 1700-talets början. På korgens sidor finns rektangulära fält i grön kulör inramade av ramverk i rödbruna dekormålade kulörer och brungröna kolonner.
ORGEL - Från 1948 med fasad ritad av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. Relativt enkel fasad i modernistisk stil dominerad av de silverfärgade piporna samt en enkel dekormålning.
LÄKTARE - Nås via två trappor i vapenhuset (tornets nedervåning). Bärs upp av nio kolonner, mörkt gröna med gråröda marmoreringsliknande mönster och ljusare gröna rundade kapitäl. Barriär med marmorerade spegelfält lika kyrkorummets dörrar (blåaktig marmorering på beigegul botten i speglarna, ramarna brunbeiga). Profilerat överstycke i mörkare färg. I nederkanten mitt på bröstningen finns årtalet 1883 målat i svart. Trägolvet täckt av mörkgrön heltäckningsmatta. Bänkar, se bänkinredning ovan.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Av täljsten, troligen från 1200-talet. Placerad i södra delen av koret.
VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning (tornet och sakristian tillbyggdes 1924). GOLV - Lackat trägolv
VÄGGAR - Vitputsade
PORT - Kyrkport mot väster: Som parspegeldörr med segmentbågeformat och spröjsat överljus. Utsida med kryssmönstrad panel, insidan målad och marmorerad lika övriga innerdörrar (se långhuset).
DÖRR - Till kyrkorummet, se långhuset.
FÖNSTER - Mot norr och söder: Små segmentbågeformade och smårutsindelade. TAK - Plant, med grå slätpanel.
ÖVRIGT - Trätrappor till tornets våning två och läktaren mot norr- och sydväggen.
SAKRISTIA - Tillbyggdes 1924 samtidigt med tornet.
GOLV - Tegel
VÄGGAR - Vitputsade
DÖRRAR - Ytterdörr mot väster: Dubbla enkelspegeldörrar. Ytterdörren utsida med profilerad snedställd panel. Övriga dörrsidor målade och marmorerade som övriga innerdörrar. Till kor: Se kor
FÖNSTER - Litet segmentbågeformat och smårutsindelat mot norr
TAK - Plant, med grå slätpanel.
ÖVRIGT - Skåpsinredning, bl a textilförvaring från 1975-76 i ljus lasering. Litet träaltare mot öster.
TORN -
VÅNING 1- Se vapenhus
VÅNING 2 - Våningsplan i nivå med läktaren. Två öppna trappor leder hit från vapenhuset. En trappstege leder vidare upp till våning 3.
GOLV - Lackat brädgolv
VÄGGAR - Vitputsade
FÖNSTER - Ett segmentbågeformat västfönster. Kopplade bågar med ytterbågen indelad i smårutor. DÖRR - Till läktaren, se långhus
VÅNING 3 - Klockvåning. Två klockor. Tornluckor åt de fyra väderstrecken, bruna parluckor med snedställd panel på utsidorna, släta inåt.
Fasadkulör (2005): Vit
Byggnadsdel (2005): Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
Komplettering vid inventeringen 2004:
Kyrkans har en byggnadshistoria motsvarande många av de "typiska dalslandskyrkorna". Små tornlösa medeltida stenkyrkor, oftast ursprungligen med rakslutet kor i öster och ingång i sydväst. Kyrkorna förlängdes sedan under 1600- och 1700-talen mot öster och fick tresidigt avslutade kor. I en del fall uppfördes senare torn med vapenhus men flera har tillbyggda vapenhus och fristående klockstaplar. Järbo kyrkas ursprungliga utformning är inte närmare känd men det har antagits att den medeltida kyrkan hade rakt korslut och ingång i söder. 1731 förlängdes hon åt öster och fick det tidstypiska tresidiga koret. Troligen gjordes därefter, oklart när, en förlängning mot väster. Förlängningarna konstaterades vid en byggnadsarkeologisk undersökning 1924. Samtidigt påträffades också gravar och skelettdelar i mittgången och koret, bl a fem rektangulära flermansgravar med en stor mängd ben. Kyrkans klockstapel, som brann 1915, var placerad öster om kyrkan strax utanför kyrkogårdsmuren, där det idag finns en modern ekonomibyggnad (1994). Genom foton och avbildningar framgår att klockstapeln var ganska stor och klädd med faluröd panel samt en vitmålad överdel med luckor, krönt av en huv, förmodligen spånklädd. Spån låg på kyrkspiran till 1975-76 då den byttes ut till kopparplåt.
Under 1800-talet tillkom troligen de nuvarande stora fönsteröppningarna liksom ett vapenhus av trä på västgaveln, vilket placerades på kyrkogården som förråd i samband med tornbygget 1924. På 1890-talet kläddes innertaket med tidstypisk pärlspontpanel. De största förändringarna under 1900-talet har skett i samband med en renovering 1924 då också tornet och sakristian tillkom För byggnads- och renoveringsarbetena svarade arkitekt Sten Branzell, Göteborg. Tornet med dess huv och resliga spira fick en historiserande utformning anpassad till den relativt lilla långhuskroppen med raka, rena linjer. I kyrkorummet tillkom ny bänkinredning, trapporna till läktaren ersattes av nya i vapenhuset och pärlsponten i taket ersattes av de nuvarande släta brädorna. Även den nuvarande altarringen tillkom 1924, trägolven lades om och fönstren fick nya innerbågar. Kyrkan genomgick också en hel exteriör och interiör ommålning. 1932 installerades elektrisk belysning i kyrkan och 1939 ett centralvärmesystem med pannrum under sakristian. 1948 tillkom orgeln vars modernistiska fasad är ritad av arkitekt Axel Forssén som också uppgjorde handlingar för reparations- och målningsarbeten samma år och ritade bårhuset 1955. År 1948 genomgick kyrkan en större ommålning, såväl exteriört som interiört, samtidigt som altartavlan konserverades av konservator K J R Johansson, Skövde.
En renovering 1975-76 omfattade huvudsakligen interiören. En exteriör åtgärd var dock bytet av ekspån till kopparplåt på tornspiran. Handlingarna till renoveringsprogrammet uppgjordes av arkitekt Jerk Alton, Kumla och för konservering av den stora altaruppsatsen svarade konservator Christer Wildenstam Älvsborgs länsmuseum. Kyrkan genomgick en interiör ommålning, enligt programmet med syftet att skapa ett varmare kyrkorum med bl a ockragula färgtoner. För att vinna utrymme togs de tre bakersta bänkraderna bort och i sakristian tillkom bl a nya skåp för textilförvaring. 1986-87 putsades långhusets och sakristians fasader om och år 2000 omlades skiffertaken.
År 1100-1350 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt
År 1672 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats, eventuellt från 1632
År 1924 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar
År 1924 Fast inredning - altarring
Ny altarring
År 1924 Byggnadsarkeologisk undersökning
Konstaterades bl a: Kyrkan tillbyggd både mot väster och öster. På norra väggen i medeltidskyrkans kor fanns en fyrkantig öppning i skalmuren. Påträffade gravar och skelletdelar i kor och mittgång, bla rektangulaära flermansgravar.
Obestämd yrkestillhörighet: A Linder
År 1924 Teknisk installation - värme
Ny kamin insatt i sakristian.
År 1924 Underhåll - stomme
Förstärkningarabeten vid korväggarna. Två förstärkningsband av järn, 2 och 3 m över över markytan infällda i murlivet.
År 1924 Underhåll - målningsarbete
Hel exteriör och interiör ommålning.
År 1928 Äldre kulturhistorisk inventering
Kulturhistorisk inventering av lösa föremål.
Fotograf: Bertil Waldén
År 1932 Teknisk installation - el
Installation av elektrisk belysning. Ny aramatur efter ritningar av Sten Barnzell.
Arkitekt: Sten Branzell
År 1939 Teknisk installation - värme
Installtion av värmeledning. Pannrum under sakristian. Ingenjör F Ahlrén, Göteborg.
År 1948 Fast inredning - orgel
Ny orgel
År 1948 Underhåll
Reparations- och målningsarbeten. Hel in- och utvändig ommålning.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1948 Konservatorsarbeten
Konservering av altartavlan
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1975-1976 Fast inredning - bänkinredning
Tre bänkrader borttagna längst bak.
År 1975-1976 Fast inredning - altarring
Ommålning med nya färger samt ny skinnklädsel i rött.
År 1975-1976 Underhåll - golv
Slipning och lackning
År 1975-1976 Konservatorsarbeten
Restaurering och konservering av altartavlan. Översyn av predikstolen. Borttagning av övermålning av nummertavlan. Rapport i arkiv samt artikel i Hembygden 1977.
Konservator: Christer Wildenstam
År 1975-1976 Underhåll - målningsarbete, interiör
Interiör ommålning. Väggarna omkalkade, påbättring av bänkarnas marmorering mm. Målsättning att skapa en varmare miljö i kyrkorummet genom att använda ockragula färgtyper.
År 1975-1976 Teknisk installation
Ny armatur
År 1975-1976 Teknisk installation - el
Omläggning av elsystemet. Curt Ekbladh elkonsult AB, Uddevalla
År 1975-1976 Fast inredning - orgel
Översyn
År 1986-1987 Underhåll - omputsning
Fasadrenovering av långhus och sakristia.
År 2000 Underhåll - takomläggning
Omläggning av skiffertaket
År 2005 Teknisk installation - värme
Ny värmeanläggning, uppvärmning med pellets.
År 2012 Underhåll - exteriör
Samtliga fönster åtgärdade samt målning av porten mot väster och sakristiedörren.
År 2014 Konservatorsarbeten
Konservatorsåtgärder på svart antependium, svart predikstolskläde och ljus stola.
År 2016 Underhåll
Renovering torn.
Antikvarie: Karl-Arne Karlsson
Se miljö.
Se miljö.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin