Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Den medeltida kyrkplatsen är belägen vid odlingsmark och gårdsbebyggelse längs en karaktäristisk höjdrygg i den öppna dalgång som utgör socknens centralområde. Närmast kyrkan finns ett mindre sockencentrum bl a med den gamla skolan.
Den nuvarande träkyrkan på platsen är exteriört utformad i en enkel nygotik, med långhus från 1877 och västtorn från 1720-talet. Interiören är ett resultat av en omfattande renovering och ombyggnad 1977. Karakteristiskt är planlösningen med det framflyttade koret där altaret är placerat i en bred och grund nisch med glaspartier på sidorna. Bakom altarväggen inreddes en ny sakristia 1977. Karakteristiskt för kyrkorummet är också den tidstypiska träinredningen med bl a ljus träpanel på väggarna och färgsättningen i blå, röda och rosa kulörer. Av äldre inredning och inventarier märks den medeltida dopfunten av täljsten och altaruppsatsen från 1735 av Åmålskonstnären Lars Hesselbom.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön
- kyrkans exteriöra karaktär i enkel nygotik från 1877
- interiörens tidstypiska prägel från renoveringen 1977
- altaruppsatsen från 1735
- den medeltida dopfunten av täljsten
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2003)
Kyrkoanläggningen består av kyrkan, av trä från 1877, med omgivande kyrkogård. På kyrkogårdens södra del finns ett vitputsat bårhus (ca 1940) med skiffertäckt sadeltak samt en ekonomibyggnad (1995). Intill den senare finns en grusad parkeringsplats.
Kyrkogården omges närmast av vägar på dess västra och norra sida. Mot öster sluttar marken ned mot ett vattendrag omgivet av skogsterräng. Söder om kyrkogården finns öppen odlingsmark. Kyrkogården har en närmast kvadratisk form huvudsakligen belägen söder och öster om kyrkan. Den äldsta delen, närmast kyrkan, har utvidgats i två etapper, mot öster 1911 och mot söder 1989. Kyrkogården renoverades i mitten av 1950-talet av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad. Kyrkogårdens äldsta del tillsammans med 1911 års utvidgning avgränsas av en kallmur. Mellan dessa båda delar finns en häck. Längs kyrkogårdens västra sida, "framsidan" mot landsvägen genom "centrala" Tisselskog växer en rad med ekar. Mot öster växer en rad med lönnar. I övrigt finns få träd på denna del av kyrkogården. Vid huvudentrén mot väster, nära kyrkans vapenhus, finns svarta järngrindar med betongputsade stolpar med tälttaksformade överdelar krönta av kors. Likadana grindar finns också till det mur- och häckomgärdade bårhuset. "Nya kyrkogården" i söder avgränsas delvis med häckar samt ett trästaket och en rad med lindar mot söder. På denna kyrkogårdsdel växer en del träd, bl a en grupp med björkar kring en minneslund. Gångarna på hela kyrkogården är grusade. Grusade gravar saknas medan det finns enstaka smidda gravkors. Några av dessa är ganska nya, vilket visar att denna tradition hålls levande.
Inventeringsår (2003)
Kyrkoanläggningen består av kyrkan, av trä från 1877, med omgivande kyrkogård. På kyrkogårdens södra del finns ett vitputsat bårhus (ca 1940) med skiffertäckt sadeltak samt en ekonomibyggnad (1995). Intill den senare finns en grusad parkeringsplats.
Kyrkogården omges närmast av vägar på dess västra och norra sida. Mot öster sluttar marken ned mot ett vattendrag omgivet av skogsterräng. Söder om kyrkogården finns öppen odlingsmark. Kyrkogården har en närmast kvadratisk form huvudsakligen belägen söder och öster om kyrkan. Den äldsta delen, närmast kyrkan, har utvidgats i två etapper, mot öster 1911 och mot söder 1989. Kyrkogården renoverades i mitten av 1950-talet av trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén, Karlstad. Kyrkogårdens äldsta del tillsammans med 1911 års utvidgning avgränsas av en kallmur. Mellan dessa båda delar finns en häck. Längs kyrkogårdens västra sida, "framsidan" mot landsvägen genom "centrala" Tisselskog växer en rad med ekar. Mot öster växer en rad med lönnar. I övrigt finns få träd på denna del av kyrkogården. Vid huvudentrén mot väster, nära kyrkans vapenhus, finns svarta järngrindar med betongputsade stolpar med tälttaksformade överdelar krönta av kors. Likadana grindar finns också till det mur- och häckomgärdade bårhuset. "Nya kyrkogården" i söder avgränsas delvis med häckar samt ett trästaket och en rad med lindar mot söder. På denna kyrkogårdsdel växer en del träd, bl a en grupp med björkar kring en minneslund. Gångarna på hela kyrkogården är grusade. Grusade gravar saknas medan det finns enstaka smidda gravkors. Några av dessa är ganska nya, vilket visar att denna tradition hålls levande.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995: TISSELSKOG
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 580, år 1900: 1013, år 1995: 252
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är belägen i den östra delen av de norra dalbygderna, ungefär 2,5 mil sydväst om Åmål. Kyrkan ligger på krönet av en kulle, inte långt från Råvarpens strand, i ett kuperat skogslandskap över högsta kustlinjen, där odlingsmarken ligger högre än bebyggelsen.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: En träkyrka fanns troligen under medeltiden. Ersatt med ny kyrka, sannolikt på samma plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den nuvarande träkyrkan består av ett rektangulärt långhus, i öster avdelat i ett korparti med bakomliggande biutrymmen, utbyggd sakristia i norr samt torn i väster. II: En ny träkyrka med torn i väster, det nuvarande, uppfördes 1724-27. Kyrkan var invändigt stofferad av målaren Zetterström, men målningarnas utformning och omfattning är inte närmare kända. Riven, förutom tornet och delar av västgaveln, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. III: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1877, intill föregångarens kvarstående torn. Vid en ombyggnad 1977, efter förslag av arkitekterna Uno Asplund och Janne Feldt, gjordes omfattande förändringar av kyrkorummets disposition. En ny altarvägg, med grund nisch för altaret, avdelade långhuset från en bakomliggande sakristia (den äldre sakristian togs i bruk som personalutrymme).
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören i enkel nygotik härrör i allt väsentligt från byggnadstiden. Kyrkan är utvändigt fodrad med vitmålad locklistpanel; fönsteröppningarna har spetsvinklad form. Långhuset har ett skiffertäckt sadeltak, sedan 1977 avvalmat i öster, medan tornet kröns av en plåtklädd spira. Ingång i väster via tornets bottenvåning. Kyrkorummets väggar och tredingstak har panelklädsel, som till viss del härrör från en restaurering 1915-16. Vid denna restaurering förändrades även kyrkans altararrangemang. Ett korfönster igensattes och det ursprungliga altarkorset ersattes med en altaruppsats från 1735, vilken ursprungligen stått i den föregående kyrkan. Kyrkorummet förkortades väsentligt vid restaureringen 1977. Då avskärmades även utrymmet under orgelläktaren med vikbara gallerskärmar av trä. Predikstolen härrör möjligen från kyrkans byggnadstid, men har 1977 kompletterats med en baldakin.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.
År 2017 Kulturhistorisk inventering
Bevarandeplan för kyrkogården.
Se miljö.
Se miljö.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin