Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Kyrkplatsen, sannolikt med kontinuitet sedan medeltiden, ligger lågt i landskapet i den uppodlade dalgång som utgör socknens centralområde. Kyrkans historia är nära kopplad till det Vättungens säteri och Bäckefors bruk. Kyrkan, uppförd av trä 1650-53 är en typisk representant för kyrkobyggandet i Dalsland vid denna tid, en timrad träkyrka med tresidig koravslutning, ursprungligen utan torn. Kyrkan har genomgått flera ombyggnader och renoveringar, dock med bevarad karaktär av en liten träkyrka. Exteriören präglas av en ombyggnad 1894 då vapenhuset i väster, sakristian i söder och det ovanliga tornet över långhustakets västra del tillkom. Kyrkorummet är relativt enkelt och ger ett sammanhållet intryck samtidigt som det präglas av olika tidsskikt från det sena 1800-talet och 1900-talet. Karaktäristiskt är balusterdockorna från 1890-talet på den öppna läktarbarriären, altarringen och predikstolen liksom det välvda taket, bänkgavlarna och de klassicerande läktarpelarna från 1920-talet samt den sammanhållande färgsättningen från 1969 och 1990 års renoveringar. Karakteristiskt är också altaruppsatsen av textil från 1969, vilken täcker hela östra korväggen.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön
- kyrkans relativt höga ålder för att vara träkyrka, representativ för sin tids kyrkobyggande i Dalsland - inredningsdetaljer från 1890-talet; balusterdockorna på den öppna läktarbarriären, altarringen och predikstolen - inredningsdetaljer från 1920-talet; det välvda taket, bänkgavlarna och de klassicerande läktarpelarnas utformning
- den sammanhållande färgsättningen från 1969 och 1990 års renoveringar
- de smidda gravkorsen på kyrkogården
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / Riksantikvarieämbetets Byggnadsregister
Inventeringsår (2003)
Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus (1953) med fasad av röd locklistpanel och sadeltak av skiffer samt ett ekonomibyggnad (ca 1980).
Kyrkogårdens äldsta del har en rektangulär form och utbreder sig huvudsakligen på kyrkans södra och östra sidor. Kyrkogården har sedan utvidgats i två etapper mot sydost, 1905-10 och 1932, och har en långsträckt utbredning längs landsvägen. Längs vägen och mot en grusad plan framför kyrkans västfasad finns en kallmur och en syrénhäck. Längs muren växer också stora lövträd, främst ask, alm och lönn. Mot kyrkogårdens övriga sidor finns häckar mot angränsande skogsmark, längs sydöstra sidan finns också en trädrad. I muren finns tre grindar av smidesjärn med stolpar av tuktad granit. Kyrkogården är lummig med många stora lövträd bl a i rader längs mittgången på den yngsta delen. I sydost finns också en minneslund. Samtliga gångar är grusade. Kyrkogården har relativt stora gräsytor och de flesta gravar är gräsbevuxna, förutom några få grusade. På den äldsta delen finns också smidda gravkors av varierande ålder och utformning. Alldeles söder om kyrkan står ett kraftigt järnkors med inskriptionen "Werkmästaren Samuel Holder den äldre. Född i England 1781. Införde Lancashiresmidet i Sverige 1829. Död på Bäckefors 1848."
Inventeringsår (2003)
Kyrkoanläggningen består av kyrkan med omgivande kyrkogård, ett bårhus (1953) med fasad av röd locklistpanel och sadeltak av skiffer samt en ekonomibyggnad (ca 1980).
Kyrkogårdens äldsta del har en rektangulär form och utbreder sig huvudsakligen på kyrkans södra och östra sidor. Kyrkogården har sedan utvidgats i två etapper mot sydost, 1905-10 och 1932, och har en långsträckt utbredning längs landsvägen. Längs vägen och mot en grusad plan framför kyrkans västfasad finns en kallmur och en syrénhäck. Längs muren växer också stora lövträd, främst ask, alm och lönn. Mot kyrkogårdens övriga sidor finns häckar mot angränsande skogsmark, längs sydöstra sidan finns också en trädrad. I muren finns tre grindar av smidesjärn med stolpar av tuktad granit. Kyrkogården är lummig med många stora lövträd bl a i rader längs mittgången på den yngsta delen. I sydost finns också en minneslund. Samtliga gångar är grusade. Kyrkogården har relativt stora gräsytor och de flesta gravar är gräsbevuxna, förutom några få grusade. På den äldsta delen finns också smidda gravkors av varierande ålder och utformning. Alldeles söder om kyrkan står ett kraftigt järnkors med inskriptionen "Werkmästaren Samuel Holder den äldre. Född i England 1781. Införde Lancashiresmidet i Sverige 1829. Död på Bäckefors 1848."
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995: BÄCKE
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 356, år 1900: 844, år 1995: 916
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Bäcke kyrka ligger en dryg km söder om Bäckefors brukssamhälle, strax intill Bäckforsån. Kyrkan är lågt belägen intill ett odlat område i kanten av skogs- och myrmark.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: En träkyrka, av i övrigt okänd utformning, torde ha funnits under medeltiden. Raserad när ny kyrka uppfördes, sannolikt på samma plats.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande träkyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt korparti, vapenhus i väster och sakristia i sydost. Kärnan i den nuvarande kyrkan uppfördes 1650-53 på bekostnad av överste Johan Stake, som ägde det närbelägna säteriet i Vättungen. År 1797 fick långhuset sin nuvarande sträckning, när långhuset förlängdes i väster. Sakristia, vapenhus och torn tillkom 1892, efter förslag av arkitekt Fredrik Lilljekvist.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans timrade stomme är utvändigt klädd med rödmålad locklistpanel. Rektangulära fönsteröppningar. Långhuset har skiffertäckt sadeltak, avvalmat över östväggen. Över långhusets västra gavel rider ett torn från 1892, med plåttäckt huv och spira. Ingång i väster genom vapenhuset. De vävklädda innerväggarna och brädvälvda innertaket är målade i ljusa färger. Läktare i väster, med klassiserande pelare i två våningar och välvd öppning för orgelfasaden. I samband med restaureringen 1892 tillkom den nuvarande bänkinredningen, vilken dock möjligen ombyggts i senare tid. Det nuvarande innertaket samt orgelläktaren härrör från restaureringen 1926-28, utförd efter förslag av arkitekt Arre Essén. Altarprydnaden tillkom vid en restaurering 1969, med Carl-Anders Hernek som arkitekt.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.
År 2017 Kulturhistorisk inventering
Bevarandeplan för kyrkogården.
Se miljö.
Se miljö.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin