Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Klöveskogs kyrka har ett enskilt läge på den skogiga och delvis kuperade halvö i Vänern som avslutas i öster med fyrplatsen Hjortens udde. Området hör till Grinstads socken men har en delvis annan karaktär och historia än socknens centralområde på Dalboslätten.
Den vitputsade kyrkan av tegel uppfördes 1930-33 genom frivilligt insamlade medel med bl a den tongivande kyrkoherden L M Engström som en drivande kraft. Kyrkan gavs en traditionell form med långhus, västtorn och sakristia i öster, till stor del med förebild efter kyrkan i Bolstad med dess speciella medeltida torn. Kyrkans yttre präglas av det kraftiga tornet och det i förhållandevis korta långhuset med sin höga takresning. Kyrkan är såväl exteriört som interiört sedan uppförandet i allt väsentligt oförändrad, endast mindre ombyggnader förutom underhåll har skett. Kyrkorummet har en väl sammanhållen helhet med en enhetlig färgsättning. Inredningen är traditionellt utformad med för tiden moderna tidstypiska inslag. Framträdande i kyrkorummet är bl a de slutna och vägganslutna bänkkvarteren, altarringens och läktarbarriärens slutna form samt de runda fönstren i dörrarna till vapenhuset.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön
- kyrkan är i allt väsentligt oförändrad såväl exteriört som interiört sedan uppförandet och utgör därmed en ömtålig helhet
- kyrkans medvetet traditionella utformning bl a med Bolstads kyrka och dess medeltida torn som förebild - kyrkorummets väl sammanhållna helhet och färgsättning
- de slutna och vägganslutna bänkkvarteren
- altarringens och läktarbarriärens tidsenliga slutna utformning samt vapenhusdörrarnas runda fönster
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2003)
Till kyrkoanläggningen hör förutom kyrkan med omgivande kyrkogård, en ekonomibyggnad med förråd och toalett. Byggnaden är samtida med kyrkan och har väggar av faluröd locklistpanel och ett sadeltak täckt av eternitplattor.
Kyrkogården har en rektangulär form som utsträcker sig i öst-västlig riktning på alla sidor om kyrkan, vilken är orienterad i nordväst-sydostlig riktning. Kyrkogården anlades samtidigt som kyrkan byggdes, invigdes 1932 och utvidgades norrut 1975. Från 1931 finns en plankarta över kyrkogården av ingenjör J Skoglar som också ligger begravd här. Kyrkogården inramas av ett nätstaket med en silverfärgad metallgrind på granitstolpar vid entrén mot väster. Längs staketet finns mot norr en rad med stora bokar och mot öster och söder rader med lindar. På kyrkans norra sida sluttar marken och i slänten finns en terrassering som kan sägas avdela kyrkogården i en nedre del och en övre del närmast kyrkan där huvuddelen av gravarna är belägna. Längs terrasseringen växer en rad med björkar. På kyrkogårdens nordöstra del finns en minneslund, anlagd 2001. De äldsta gravarna finns öster om kyrkan, varav ett par är grusade. Marken närmast kyrkan och de två gångarna i anslutning härtill är asfalterade. I övrigt präglas en stor del av kyrkogården av öppna gräsytor.
Inventeringsår (2003)
Till kyrkoanläggningen hör förutom kyrkan med omgivande kyrkogård, en ekonomibyggnad med förråd och toalett. Byggnaden är samtida med kyrkan och har väggar av faluröd locklistpanel och ett sadeltak täckt av eternitplattor.
Kyrkogården har en rektangulär form som utsträcker sig i öst-västlig riktning på alla sidor om kyrkan, vilken är orienterad i nordväst-sydostlig riktning. Kyrkogården anlades samtidigt som kyrkan byggdes, invigdes 1932 och utvidgades norrut 1975. Från 1931 finns en plankarta över kyrkogården av ingenjör J Skoglar som också ligger begravd här. Kyrkogården inramas av ett nätstaket med en silverfärgad metallgrind på granitstolpar vid entrén mot väster. Längs staketet finns mot norr en rad med stora bokar och mot öster och söder rader med lindar. På kyrkans norra sida sluttar marken och i slänten finns en terrassering som kan sägas avdela kyrkogården i en nedre del och en övre del närmast kyrkan där huvuddelen av gravarna är belägna. Längs terrasseringen växer en rad med björkar. På kyrkogårdens nordöstra del finns en minneslund, anlagd 2001. De äldsta gravarna finns öster om kyrkan, varav ett par är grusade. Marken närmast kyrkan och de två gångarna i anslutning härtill är asfalterade. I övrigt präglas en stor del av kyrkogården av öppna gräsytor.
Inventeringsår 2006
Murad kyrka med vit puts. Kraftigt västtorn. Brutet, skiffertäckt sadeltak valmat över koret. Utbyggd sakristia bortom koret. Kyrkorummet har vitmålade väggar, fasta bänkkvarter och mittgång. Altartavlan av konstnär Gösta Lundvall döljer ingången till sakristian bakom koret.
Källa: Illerstad, Lennart: Nya svenska kyrkor D 2, Götaland 1993
Se miljö.
Se miljö.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin