Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Kyrkan och kyrkplatsen har en lång historisk kontinuitet och utgör en konstituerande del av ett riksintresseområde för kulturmiljövården. Kyrkan tillhör en grupp ombyggda medeltidskyrkor som Ör, Holm, Järn, och Ånimskog med likartat utseende och byggnadshistoria. De är alla belägna i mellersta Dalsland i närheten av Kroppefjäll och Vänern. Karakteristisk är bl a förlängningen mot öster och det tresidigt avslutade koret. Den fristående klockstapeln är ett karaktärsdrag för Dalsländska kyrkor. Skifferbeklädnaden i Gunnarsnäs är mycket ovanlig och speglar områdets tradition av skifferhantering, vilket är särskilt påtagligt i miljön kring kyrkan. Ovanligt är också de helt skifferklädda grindstolparna vid klockstapeln. Kyrkans interiör har en homogen stilkaraktär från 1700-talet, vilket är ett resultat av den väl sammanhållna och konsekvent genomförda renoveringen 1946. En renovering som leddes av Erik Fant, en av landets mer kända restaureringsarkitekter vid denna tid. Av kyrkan äldre inredning märks bland annat predikstolen från 1632 i renässansstil dekorationsmålningarna från 1700-talet på det plana innertaket och på läktarbröstningen.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön
- kyrkan och kyrkplatsen har en lång historisk kontinuitet och ingår i en miljö av riksintresse för kulturmiljövården
- det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument
- kyrkorummets homogena 1700-tals karaktär, vilket är ett resultat av den helhetsgestaltande renoveringen 1946 - kyrkans bevarade äldre inredning, främst dopfunten, predikstolen, altaruppsatsen, läktaren och måleriet - de vägganslutna bänkkvarteren med slutna bänkar
- den skifferklädda klockstapeln och grindstolparna
Inventeringsår (1999)
Se ovan: Historik - hämtad från Sockenkyrkorna. Kulturarv och Bebyggelsehistoria / RAÄ:s Byggnadsregister
Inventeringsår (2002)
Kyrkan är belägen i kyrkogårdsområdets nordöstra hörn. Till kyrkoanläggningen hör också den skifferklädda klockstapeln och ett bårhus med valmat skiffertak.
KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården har en rektangulär form med dess norra långsida belägen längs den gamla landsvägen mellan Mellerud och Bäckefors. Vägens nutida efterföljare, länsväg 166, leder parallellt ca 200 m norrut, i lägre terräng. Marken på kyrkogården sluttar svagt mot väster. Utvidgningar har skett i flera omgångar. Från den äldsta delen närmast kyrkan skedde 1832 en utvidgning österut, dokumenterad genom en minnessten på platsen. En rad med träd markerar också gränsen för denna utvidgning. Utvidgningar har sedan skett mot väster och söder, 1929 och 1971. Kyrkogården omges av ett staket av svartmålat järn, vilket troligen tillkom vid utvidgningen 1971. Det finns fyra entréer med grindar, vilka liknar staketet, dels två från norr (från landsvägen) och dels två från öster (från vägen fram till Ekholmen). Två av entréerna har spritputsade grindstolpar med skiffertäckning och vid grinden närmast klockstapeln, mot norr är stolparna helt skifferklädda. Den yngsta entrén, längst i söder, har stolpar av vit tegelsten eller kalkcementstenar. Längs sidorna av kyrkogården växer höga lövträd, kastanjer, askar, lindar mm. Gångarna är belagda med konstensplattor och på de äldre delarna finns enstaka grusade gravar. På de yngre delarna växer låga häckar. Intill klockstapeln finns en rad med smidda gravkors.
Inventeringsår (2002)
Kyrkan är belägen i kyrkogårdsområdets nordöstra hörn. Till kyrkoanläggningen hör också den skifferklädda klockstapeln och ett bårhus med valmat skiffertak.
KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården har en rektangulär form med dess norra långsida belägen längs den gamla landsvägen mellan Mellerud och Bäckefors. Vägens nutida efterföljare, länsväg 166, leder parallellt ca 200 m norrut, i lägre terräng. Marken på kyrkogården sluttar svagt mot väster. Utvidgningar har skett i flera omgångar. Från den äldsta delen närmast kyrkan skedde 1832 en utvidgning österut, dokumenterad genom en minnessten på platsen. En rad med träd markerar också gränsen för denna utvidgning. Utvidgningar har sedan skett mot väster och söder, 1929 och 1971. Kyrkogården omges av ett staket av svartmålat järn, vilket troligen tillkom vid utvidgningen 1971. Det finns fyra entréer med grindar, vilka liknar staketet, dels två från norr (från landsvägen) och dels två från öster (från vägen fram till Ekholmen). Två av entréerna har spritputsade grindstolpar med skiffertäckning och vid grinden närmast klockstapeln, mot norr är stolparna helt skifferklädda. Den yngsta entrén, längst i söder, har stolpar av vit tegelsten eller kalkcementstenar. Längs sidorna av kyrkogården växer höga lövträd, kastanjer, askar, lindar mm. Gångarna är belagda med konststensplattor och på de äldre delarna finns enstaka grusade gravar. På de yngre delarna växer låga häckar. Intill klockstapeln finns en rad med smidda gravkors.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995: GUNNARSNÄS
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 541, år 1900: 847, år 1995: 1124
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Gunnarsnäs ligger i den norra delen av Dalboslätten intill Kroppefjäll. Kyrkan ligger i nära anslutning till Ekholmens herrgård, vid den lilla insjön Kolungen. Längre ned mot sjön finns rester av ett medeltida befäst stenhus. Kyrkan, herrgården, med skifferklädd fasad - tidigare prästgård - samt den närbelägna byn Hällen med sitt skifferbrott utgör riksintresseområde. Väster om kyrkan står en helt skifferklädd klockstapel.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i öster samt vapenhus i väster. I väster återstår sannolikt delar av en medeltida gråstenskyrka. Dess ursprungliga utformning i öster inte är känd. Vid en ombyggnad, sannolikt under 1600-talets första hälft, erhöll kyrkan sitt befintliga korparti. Ett vapenhus av okänd ålder fanns tidigare i söder. Det revs i samband med att det nuvarande vapenhuset, liksom sakristian, tillbyggdes 1882.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den vitputsade exteriören präglas till stor del av de förändringar som skedde under 1800-talet, då större, rundvälvda fönsteröppningar bröts upp. Samtliga yttertak har täckning av skiffer. Ingång i väster genom vapenhuset. Kyrkorummet fick sin nuvarande utformning vid en genomgripande restaurering 1946, med Erik Fant som arkitekt, då målsättningen var att återskapa interiörens 1700-talskaraktär. Då framtogs det platta innertakets dekoration, målad av Anders Krook 1780. Även altartavlan, från c:a 1740, utförd av Isak Schullström, rekonstruerades till sin ursprungliga skepnad. Till interiörens homogena stilkaraktär bidrar den samtida läktaren i väster med apostlabilder på bröstningen målade av Hans Georg Schüffner. Predikstolen härrör från 1632.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.
Se miljö.
Se miljö.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin