Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Daretorps kyrka ligger på en uppodlad del av Hökenås västsluttning. Invid kyrkan finns en väl sammanhållen miljö med f.d. prästgård, arrendatorsbostad, skola och ålderdomshem.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av kallmurar, järnstaket och trädrader. I söder och öster är grindstolpar av sten med smidesgrindar. På kyrkogården står klockstapel från omkring 1700 och ett bårhus från omkring 1900. Bland gravarna finns några med stenram, en med järnstaket och fyra gravvårdar av gjutjärn.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING -
Den tornlösa salkyrkan är väsentligen ett resultat av en nybyggnad 1761. Sannolikt kan medeltida murverk ingå i långhuset. I öster är ett fullbrett, rakt avslutat kor, vilket liksom mittportal och symmetriska rundbågsfönster ger svaga drag av klassicism. Sakristia och vapenhus är från 1886. Interiören präglas av olika tider. Den ovanliga altaruppsatsen i rokoko liksom predikstol, dopängel och två tavlor härrör från 1700-talets andra hälft. Altarring, läktare, orgelfasad, portar och dörrar är från 1886. Den öppna bänkinredningen tillkom 1949. Således finns här representerat barock, rokoko och nystilar på ett harmoniskt vis. Det plana innertaket är karaktäristiskt indelat i kassetter. Vapenhuset har välbevarad prägel från 1886. I sakristian förvaras en med smide rikt dekorerad tidigmedeltida port. Ett stycke av dekorerat läktarbröst från 1761 samt fyra medeltida träskulpturer förvaras i kyrkan, liksom två epitafier och en ljusbärare i barock.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan utgör med intilliggande skola, ålderdomshem och prästgård med arrendatorsbostad en väl samlad kyrkomiljö.
- Kyrkans exteriör representerar 1700-talets salkyrkor.
- Välbevarat vapenhus från 1886.
- Interiört har kyrkan tillägg från olika perioder som samverkar till en enhetlig, harmonisk karaktär. - Innertak, inredning, portar och dörrar från 1700- och 1800-talet.
- Träskulptur från medeltid och barock.
- Medeltida järnbeslagen dörr av nationellt intresse.
- Kyrkogård med stenmur, järnstaket, smidesgrindar, gravvårdar av gjutjärn och klockstapel.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2004)
DARETORPS KYRKA - Salkyrkan består av ett 1761 - sannolikt utvidgat medeltida - långhus med fullbrett, rakslutet kor i öster och mittport. Norr om koret är en sakristia och i väster ett vapenhus, båda härrörande från 1886.
FASAD - Långhus och kor vilar på en något utkragande sockel med stora kattgluggar, vilken är spritputsad och gråmålad. Sakristia och vapenhus har socklar av tuktad gråsten. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Vapenhuset har i röstet en slätputsad trappgavel samt korsblindering och längs takfoten tandsnitt i samma utförande.
FÖNSTER - Alla ytterfönster tycks härröra från 1886 och har öppningsbara lufter med handblåsta glasrutor och bågar samt spröjs av vitmålat trä. Smygarna följer fönstrens form. Långhusets och korets rundbågsfönster har T-post med tre lufter. Den övre är en lunett med tio rutor och de två nedre med samma antal rutor. Smygarna har sluttande solbänkar av kalksten. Mittportens överljus utgörs av en enkel luft i form av en lunett med 14 rutor. Västportens överljus utgörs av ett trepassformat fönster med fyra lufter. Den centrala luften har sju rutor i stjärnformad spröjsning och övriga två. Omfattningen är utkragande och slätputsad. Sakristians fönster är stickbågade med enkel luft och nio rutor.
PORT - Alla portar är raka och härrör från 1886. De är klädda med stående svart pärlspont och har liljeformade gångjärnsband. Väst- och mittport är pardörrar i rundbågade smygar med överljus. Den västra smygen har tre språng och framför den ligger två kalkstenshällar. Framför sakristiporten ligger en nött 1600-talsgravhäll.
TAK - Långhuset bär ett brant sadeltak som är helt valmat över koret och med valmad spets i väster. På ändarna står smidesflöjlar med årtalet 1761. Vapenhuset bär ett sadeltak som ovan gaveln har ett smideskors på vitmålad träpostament. Sakristian bär ett flackt valmat tak. Alla täcks av enkupigt, sentida lertegel och har hålkälade, vitmålade takfötter av trä samt hängrännor och stuprör av vitmålad plåt.
DARETORPS KYRKA - Salkyrkan består av långhus med fullbrett, rakslutet kor i öster och vapenhus i väster. Norr om koret är sakristia. Den ljusa interiören präglas till stor del av senare tiders förändringar. Färgsättningen domineras av vitt, blågrått och ljusbrunt.
LÅNGHUS - Det breda rektangulära långhuset har ingång i väster via vapenhuset och i söder via en mittportal. Rummet har tre fönsteraxlar, varav den västligaste skyms något av läktaren. Under denna är i norr en öppen yta där tre bänkrader borttagits för att ge plats åt bok- och fikabord. Den bakersta bänken är sparad. Bänkkvarteren indelas av mittgång med tvärgång samt sidogångar. Över mittgången hänger tre mässingskronor.
GOLV - Golvet från 1949 består av smala fernissade furubräder och ligger ett plan högre i bänkkvarteren. VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Dess nedre tredjedel är gråmålad. Mellan fönstren sitter mässingslampetter. Under läktaren hänger parti av äldre läktarbröst och träskulptur och mot koret på respektive långsida en trätavla.
PORT - Vapenhusporten är en rak pardörr från 1886 med stående halvfranska fyllningar och ljusbrun ådermålning. Från samma tid härrör mittporten. Även denna är en rak pardörr fast med genombrutna överdelar i vilka sitter sex handblåsta glasrutor. Bemålningen är samma. Medan förra portens smyg följde dess form är denna rundbågad med överljus.
FÖNSTER - De rundbågade fönstren har T-post med tre innanlufter från 1949, varav två öppningsbara med två rutor och en ospröjsad lunett. Karmar, bågar och spröjs är av ljust gråmålat trä. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande fönsterbänkar. Mittportens överljus har två innanlufter från samma tid, varav en övre ospröjsad lunett och en nedre med två rutor.
TAK - Det ursprungliga plana innertaket är uppdelat i 15 rektangulära kassetter medelst profilerade lister i rött och blått. Inom dessa är breda bräder med smutsvit limfärg. Kronfästena i nyrenässans är målade i brunt och rött. Den smutsvita taklisten är hålkälad och avslutas med en rödmålad rundstav. Under läktaren är ljusgrått målad pärlspont.
KOR - Koret har dörr till sakristian i norr, en fönsteraxel och två östfönster som flankerar altaret. I norr är predikstol och under denna en sockenkista, i söder korbänk, ur, ljusbärare, digitalorgel och ambo i ljusbrun lasyr. Ovanför koret svävar en dopängel.
GOLV - Som långhus, fast ett plan högre.
VÄGG - Som långhus. På ömse sidor om altaret hänger nummertavlor, över sakristidörren ett epitafium över Uddo Laurentius och på sydväggen ett över Petrus Darelius.
INNERDÖRR - Till sakristian är en rak dörr från 1886 med stående halvfranska fyllningar, ljusbrun ådermålning och utanpåliggande lås.
FÖNSTER - Som långhus. Östfönstrens tre innanlufter från 1931 bär färgat och patinerat antikglas i tät blyspröjsning. I lunetterna är glasmosaiker i form av en treenighetstriangel med Gudsöga och en skildring av den Helige Ande i form av en duva.
TAK - Som långhus. Mot mittgången hänger en vit högtalare.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret av gråmålade bräder härrör från 1886.
ALTARUPPSATS - Den ovanliga altaruppsatsen i rokoko skars 1770 av Jöns Lindberg från Sandhem. Den förkroppade predellan bär relief av Bibeln med palmkvist. Från korpus' indragna fyllning skjuter en Golgatagrupp ut med Kristus och rövarna i friskulptur. Denna flankeras av nätta pilastrar som bär en antydan till entablement med änglaflykter, vilket bryts igenom av korpus. Utrymmet fylls upp av ett brinnande hjärta i friskulptur, buret av två änglaflykter och omgivet av strålar. Inom det stjärnformade krönstycket sitter en urtavla med romerska visor och timvisare. Urverket byggdes 1769 av mäster Beckman i Berg. Altaruppsatsens sidor pryds av två helt dekorativa slanka halvkolonner. Arbetet är i sin helhet översållat med reliefskurna rocailler, snäckor och blommor. Den välbevarade ursprungliga bemålningen utgörs helt av blågrått, silver och guld.
ALTARRING - Den femsidiga altarringen löper ända intill väggen i söder och har en igensatt grind i norr. Den utgörs av en balustrad med svarvade brunmarmorerade dockor. Knäfall och armstöd är klädda med guldtyg från 1949. Ringen härrör från 1886.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1949 består av 15 rader i söder och 14 i norr. Mot kor och tvärgång är skärmar med fyllningar. De lutande ryggarna är klädda med plywood och har på baksidan bokstöd och vid golvet fotstöd. På sitsarna ligger lösa dynor och under dem är radiatorer. Gavlarna är raka med fyllningar. Ramstyckena bär en ljusbrun lasyr, fyllningarna brun marmoring och ryggar samt sitsar i grön lasyr. I bakre södra raden är en inbyggd manöverstation från 1999. Korbänken har samma utförande som ovannämnda. 1886 års nygotiska bänkinredning finns bevarad på läktaren.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen ombyggdes av Jöns Lindberg 1761 med betydligt enklare utförande än altaruppsatsen. Formen är i barock medan den målade dekoren är rokoko. Korgens sidor har illusionsmålade fyllningar inom vilka Treenigheten, Ordet, Tron, Sakramenten och Hoppet skildras symboliskt. På hörnen är halvkolonnetter med lösa målade snäckor mot entablementets hålkäl. Krönets bokstöd är ursprungligt. Korgens bas är något rundad och bär målade rokokobeslag. Längs nederkanten löper ett tandsnitt under vilket följer korgens åttasidiga lökkupolsformade avslutning. Dess sidor bär målade girlander. Den samtida trappskärmen ansluter till korgens profil och bär likaså illusionsmålade fyllningar med blomstergirlander, vilka går igen på den rundade basen i något yvigare form. Den målade dekoren är utförd i guld med grisailleteknik mot blågrå botten. De illusionsmålade ramstyckena är gråmarmorerade. Ovanpå porten till trappan står en ljusbärande ängel i rokokoklänning av samme bildhuggare. Det sexsidiga ljudtaket härrör från den gamla kyrkans barockpredikstol, tillverkad 1687 av Ambjörn Sparling från Älgarås i socknen. Från dess med skyar bemålade undersida svävar en försilvrad duva. På sidorna är skurna blommor omgivna av hopplister. På det utkragande krönet är kartuscher och små änglar. Bemålningen är utförd samtidigt med predikstolen och ansluter till denna. Mellan ljudtak och korg är på väggen två plank med ursprunglig målad drapering i blått och guld.
UR - Uret tillverkades enligt inskription av Isak Torman 1765. Tavlan med romerska siffror och timvisare omges av små reliefer. Den sitter på en träställning från 1964 med grå bemålning.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 13 stämmor. Den byggdes 1957 av Liareds orgelbyggeri. Spelbordet är inbyggt i fasaden till 1887 års Molanderorgel. Den långsmala fasaden i nyrenässans når ända upp till taket och är ritad av A Gustafsson. Ovan bordet är tre små pipfält som flankeras av två stående med pilastrar på sidorna. Entablementet har en rikt skuren utformning med bladreliefer, konsoler, tandsnitt och centralt placerad lyra. Bemålningen är blågrå med gröna lister och förgylld dekor.
LÄKTARE - Läktaren från sent 1800-tal vilar på fyra brunmarmorerade kolonner längs mittgången samt två halvkolonner. Över mittgången är en tresidig utkragning. Bröstet utgörs av en brunmarmorerad balustrad med svarvade dockor, på baksidan klädd med rödmålade träfiberskivor från 1949. Läktaren har fyra ursprungliga gradänger och gråmålat brädgolv. I norr är fyra ursprungliga bänkrader och i söder tre. Bänkarna har trepassformade gavlar. In till organistplatsen är likaså ursprungliga grindar med skjuthaspar.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPÄNGEL - Dopängeln med snäckformad skål och textband är skuren av Jöns Lindberg 1770. Den är fastgjord vid en sänkbar trästång.
NUMMERTAVLOR - De svarta rektangulära nummertavlorna har nyklassicistiska förgyllda ramar med halvkolonnetter, lyrkrön och ljushållare.
LJUSBÄRARE - Från sent 1600-tal härrör en skuren ljusbärare i barock. Denna utgörs av en knubbig ängel med svärd och ljus. Från basen med akantusrelief strålar sex stjälkformade ljusarmar ut. Den tjocka bemålningen är utförd 1984 liksom den svarvade foten.
EPITAFIER - Epitafiet över kyrkoherde Udo Laurentius utfördes enligt inskription 1680 och är en olja på duk som skildrar den uppståndne Kristus samt kyrkoherden med familj. Epitafiet över kyrkoherde Petrus Darelius (död 1728) är ett välskuret barockarbete. Inom en oval medaljong skildras hur Kristus i friskulptur trampar på ett odjur, omgiven av änglaflykter. I sidornas rikt genombrutna akantus står keruber, varav en med timglas. På krönet sitter en sorgsen ängel med ett kranium i knäet. Nederst är en textkartusch. Bemålningen domineras av brunt, rött och guld.
TAVLOR - Två målningar utförda på bräder är verk av klockaren i Acklinga, Andreas Wetterlind från år 1794. Den ena ger en innehållsrik skildring av Korsfästelsen och den andra Kristi Himmelsfärd. Stilen är smått naiv och kännetecknas av starka färger. Tavlorna sitter i ursprungliga ramar med kontursågade och kronförsedda krön, inom vilka är målad dekor och textkartuscher.
ÄLDRE LÄKTARBRÖST - Av läktarbröstet från 1761 återstår ett parti med tre fyllningar inom vilka står senmedeltida träskulpturer, varav två sannolikt skall föreställa Sankt Sigfrid och Johannes. Ramstyckena är försedda med målade rocailler på blågrå botten. Listerna är gråmarmorerade.
MEDELTIDA PORT - Den raka porten av två ekplank är försedd med en rik järnbeslagning. Större delen av porten bär diagonalt korsande lameller som nedtill och upptill avgränsas med horisontella band som bär ornering i flätmönster. Störst uppmärksamhet tilldrar sig mängden av små figurer, varav fem stycken är små livsträd. I krönet skildras orm, varg, fågel och triskele. Mitt på porten är en stor dörring med djurhuvuden och vulster samt en rombisk låsplatta. Hela porten är svartmålad.
TRÄSKULPTUR - Utöver ovannämnda skulpturer finns ännu två figurer. Den ena är en liten halvskulptur, sannolikt föreställande en kung med ciborium och härrörande från samma altarskåp. Den andra är en storskaligare halvskulptur, sannolikt föreställande Heliga Birgitta. Eventuellt kan även denna ha ingått i samma altarskåp. Dessa två har dock till skillnad från ovannämnda genomgått en hårdhänt renovering av bemålningen, utförd 1986. Vidare finnes ett förgyllt krucifix i bondbarock.
VAPENHUS - Det rektangulära vapenhuset har port i väster och öster samt i norr och söder vinklade läktartrappor av obehandlad furu. Sistnämnda möts i en avsats mellan läktar- och långhusport, vilken avskärmas av ett vitmålat tidstypiskt träräcke med fasade spjälor som bildar stjärnor. Trappskärmarna är klädda med vitmålad stående pärlspont och har åttasidiga poster. Under trapporna är små samtida skrubbar, varav den norra numer rymmer elcentral. Allt härrör från 1886 om inget annat anges.
GOLV - Golvet är belagt med polerade kalkstensskivor från 1949.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade med gråmålad bröstning.
PORT - Ytterporten är en rak pardörr, invändigt klädd med orangemålad liggande pärlspont. Låset är utanpåliggande. Porten sitter i samma foder som dess överljus.
INNERDÖRR - Till läktaren är en dörr av samma slag som mittporten. Denna sitter i en djup rak smyg, liksom ovan behandlade långhusport. Skrubbdörrarna är raka och av vitmålad stående pärlspont med utanpåliggande lås.
TAK - Taket har tredingsform och är klätt med gråmålad pärlspont.
SAKRISTIA - Den kvadratiska sakristian har ingång i väster och dörr till koret i söder, i sydväst är ett arkiv och i norr samt öster sitter fönster. Vid nordväggen står en liggande textilförvaring från 1999, klädd med vitmålad pärlspont, och ett skrivbord. I det sydöstra hörnet står ett skrudskåp från sent 1800-tal, klätt med vitmålad pärlspont.
GOLV - Golvet är belagt med heltäckninsgmatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade med grå bröstning. På arkivets östvägg är en medeltida port fastsatt.
PORT - Den raka porten härrör från 1886 och är invändigt klädd med liggande pärlspont i ljusbrun ådermålning. Handtag och lås är sentida. Smygen följer portens form.
INNERDÖRR - Till arkivet är en rak svartmålad järndörr från 1886.
FÖNSTER - De stickbågade fönstren har enkla innanlufter från 1949 med nio rutor i vitmålad träspröjsning. Smygarna följer fönstrens form och har svagt sluttande fönsterbänkar.
TAK - Det plana taket är klätt med vitmålad pärlspont från 1886. Taklisten är hålkälad och likaså vitmålad.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Flöjel, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
Kyrkan uppfördes 1761, sannolikt med delvis behållande av medeltida murverk. Långhuset försågs med läktare och den gamla predikstolen från 1687 byggdes om av Jöns Lindberg som nio år senare försåg kyrkan med ny altaruppsats och dopängel. 1794 införskaffades ett 16-stämmigt orgelverk av Lars Strömblad i Stockholm. 1819 målades interiören av Lindberg.
1886 nybyggdes vapenhus och sakristia samtidigt som både exteriör och interiör genomgick en storskalig renovering. Arkitekt var H T Holmgren. Bänkinredning, läktare, altare, altarring, portar, dörrar och fönster nygjordes i tidens nystilar. Vidare insattes en kamin. Följande år installerades ett nytt orgelverk med ny fasad, byggt av Salomon Molander, Göteborg. 1916 ommålades interiören, varvid altaruppsats, predikstol och epitafier varsamt konserverades.
1931 insattes nya korfönster med antikglas. 1949 utbyttes kaminerna mot elvärme och den nedsmutsade interiören restaurerades efter ritningar av arkitekt Adolf Niklasson. Väggarnas puts lagades och de ommålades med bibehållande av befintlig färgskala. Golven isolerades och fick nya bräder. Bänkinredningen nygjordes emedan de gamla enligt Kungliga Byggnadsstyrelsens utsände "äro mycket fula". Därvid anordnades sidogångar. Läktarbröstets baksida kläddes med plywood. Altaruppsats, predikstol, nummertavlor och dopängel rengjordes. Fönstren försågs med innanlufter. Sakristian fick nya skåp och vapenhuset nytt golv av kalksten. Exteriören genomgick putslagning och ommålning.
1957 utbyttes orgelverket och tre år senare fick kyrkan elektrisk belysning. 1968 konserverades epitafierna. 1986 lades yttertaken om. 1999 genomgick interiören en ny renovering. Väggarnas puts lagades och rengjordes. Dess bröstning av emulsionsfärg bortskrapades. Golven slipades och lackades. Det flagnande taket ommålades i överrensstämmelse med ursprunglig färgsättning. Inredningen bättringsmålades delvis. Ny textilförvaring anordnades i sakristian. Elanläggningen utbyttes och en manöverpulpet byggdes in i ett av bänkkvarteren. Arkitekt var Lars Johan Ekelöf.
År 1684-1687 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Konstnär - Bildhuggare: Ambjörn Sparling
År 1761 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor.
År 1770 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär - Bildhuggare: Jöns Lindberg
År 1770 Specifika inventarier - dopfunt
Dopängel
Konstnär - Bildhuggare: Jöns Lindberg
År 1793-1794 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Lars Strömblad
År 1819 Underhåll - målningsarbete, interiör
Hantverkare - Målare: J Lindberg
År 1886 Fast inredning - läktare
Arkitekt: Herman Theodor Holmgren
År 1886 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1886 Fast inredning - port
Nya portar och dörrar.
Arkitekt: Herman Theodor Holmgren
År 1886 Fast inredning - bänkinredning
Öppen bänkinredning.
Arkitekt: Herman Theodor Holmgren
År 1886 Fast inredning - altare
Arkitekt: Herman Theodor Holmgren
År 1886 Fast inredning - altarring
Arkitekt: Herman Theodor Holmgren
År 1887 Fast inredning - orgel
Arkitekt: A Gustafsson
Orgelbyggare: Salomon Molander
År 1916 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Konservator: Carl Wilhelm Pettersson
År 1916 Konservatorsarbeten
Altaruppsats, predikstol och epitafier.
Konservator: Carl Wilhelm Pettersson
År 1931 Ändring - ombyggnad, fönster
Ändring - ombyggnad, fönster - Korfönster med antikglas.
Entreprenör: H Schultz, Kristinehamn
År 1949 Underhåll - målningsarbete
Interiör och exteriör ommålning enligt befintlig färgsättning. Rengöring av äldre inredning och inventarier.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1949 Specifika inventarier - textilskåp
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1949 Teknisk installation - värme
Elektrisk uppvärmning
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1949 Fast inredning - bänkinredning
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1957 Fast inredning - orgel, orgelverk
År 1960 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning
År 1968 Konservatorsarbeten
Epitafier.
Konservator: Olle Hellström
År 2000-2001 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring.
Konstruktör: Per-Åke Leckström
Konstruktör: Ulla Engqvist
År 2000-2001 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning av tak och väggar i långhus och vapenhus, i framskrapad ljust blå kulör.
Översyn av bänkar, altarrund och läktarbröst.
Slipning och lackning av korgolv.
Arkitekt: Lars Johan Ekelöf
År 2000-2001 Teknisk installation - el
Nya bänkvärmare, radiatorer och el-kablage. Manöverpulpet installeras.
Arkitekt: Lars Johan Ekelöf
År 2000-2001 Konservatorsarbeten
Konservering och rengöring av altartavla, predikstol och tavlor.
Konservator: Ninni Ekre
År 2000-2001 Underhåll
Renovering av ljuskronor och lampetter.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Skara stift i ord och bild. 1949..
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Jespersson, Barbro, Västgötska träsnidare, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1973-74.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin