Motivering (skydd): KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkans och kyrkomiljöns dominerande läge i det öppna odlingslandskapet utgör ett riktmärke i landskapet.
Kyrkogården
Kyrkogårdsmuren och södra grinden bildar en helhet med den medeltida kyrkan. Flera ålderdomliga gravvårdar från 1600-talet bl a de för Östergötland karaktäristiska kölbågestenarna.
Kyrkobyggnaden
Hagebyhöga kyrka är en helgjuten romansk kyrka med torn, långhus, kor med absid och stödmurar med tiondebod som tillhör en av de äldsta daterade stenkyrkorna i stiftet.
Kyrkan har ett mycket stort byggnadshistoriskt värde och utgör en källa till kunskap om medeltida byggnadsteknik. Tornkapellet har få motsvarigheter i stiftet.
Kyrkorummet har bevarat sin senmedeltida prägel med bemålade stjärnvalv.
Kalkstenstaket över stödmurarna samt de medeltida fönsteröppningarna.
Den dekorerade takfotsbrädan från 1120.
Gravhällarna i kyrkorummet visar på äldre tiders gravskick och inflytande från en av socknens sätesgårdar; Medhamra.
Dopfunten från tidig medeltid i kalksten samt den för 1600-talet typiska dopfunten i röd dekorhuggen kalksten.
Predikstolen från 1713 är ett provinsiellt arbete utförd med stor hantverksskicklighet.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Vidbyggnad
Inventeringsår (2004)
Fasadkulör (2004): Ofärgad
Inventeringsår 2004
Historiken kompletterad vid inventeringen 2004:
KYRKAN
Den medeltida kyrkan är byggd av kalksten och daterad genom dendrokronologisk undersökning till 1120. Kyrkan är uppförd på mark till den kungsgård som Inge den yngre av ätten Stenkil ägde. Sannolikt har kungsgården legat söder om kyrkan som är socknens högsta punkt. 1100-talskyrkan har föregåtts av en stavkyrka.
Tornet, långhuset och koret med absid är uppfört samtidigt. Kyrkan hade en ingång i koret för prästen och en sydportal i långhuset. På 1400-talet byggdes sakristian i norr och ett vapenhus vid ingången på den södra sidan. Den igensatta ingången på sydsidan är fortfarande synlig. Invändigt försågs kyrkorummet med valv. Under senmedeltiden byggdes en tiondebod i tornet som också fungerar som en förstärkning av tornet. Murverket består av en skalmur av kalksten med fyllning av murbruk. Fasaderna har varit putsade med en kvaderristning.
I tornet finns en stentrappa som leder till ett tornkapell försett med altarnisch och en dörröppning in till gudstjänstlokalen med en läktare som bars upp av pelare. Tornkapellet med emporläktare är tillkommet på kungligt initiativ.
På vinden finns en ornerad takfotsbräda från medeltiden. Takstolarna över koret är de ursprungliga från 1120. Långhusets takstolar är utbytta. Under kyrkans äldsta tid var takstolarna synliga nerifrån och en profilerad bindbjälke samt en ornerad styrplanka minner om detta. Över koret finns en del av den ursprungliga ekspånsläggningen kvar. Denna ersattes under senmedeltiden med munk- och nunnetegel som låg kvar in på 1700-talet. År 2002 upptäcktes den senmedeltida kalkstensavtäckningen på tornets stödmurar.
Tornet var ursprungligen högre men 1775 sänktes tornet och försågs med en lanternin i två avsatser med hjälp av byggmästare G Beurling. Därmed flyttades klockorna in i tornet från att ha hängt i en fristående klockstapel. Längre tillbaka har klockorna hängt inne i kyrkan. Två har hängt i långhusets västra del och en klocka har hängt i koret. Tornets bottenvåning var från början öppen in mot långhuset.
Över fönstren på långhuset syns spår efter de ursprungliga små fönsteröppningarna. De nuvarande fönstren togs upp 1702. Samma år sattes soluret i kalksten upp på södersidan.
Vapenhuset revs 1831 och samtidigt murades sydportalen igen och ersattes med en västportal tornet. Valven i Hagebyhöga är bland de äldsta i Östergötland. Troligen är de slagna av Sune murarmästare från bygghyttan i Vadstena där valv slogs 1420. Även dekoren i valven överensstämmer i de båda kyrkorna varför man kan anta att även målaren är den samme. Enligt Östergötland Landskapets kyrkor; slogs valven i Hagebyhöga 1426 enligt en förstörd inskrift.
I samband med renoveringen 1948 som leddes av arkitekt Erik Lundberg togs målningarna fram under tjocka putslager. De består av spiralband och zick-zackband på valvribborna och växtrankor koncentrerade till slutstenar.
I korets valvkappor finns figurativa avbildningar och i triumfbågen en bevarad inskrift. I de övriga valven finns också spår av inskrifter. Målningarna blev överkalkade 1702 i samband med att man tog upp större fönster.
De tre små absidfönstren togs fram i samband med den restaurering som genomfördes 1948. I samband med detta flyttades altaruppsatsen från 1697 tillverkad av Lars Gabrielsson från Vadstena till långhusets norra vägg. En ny altarring ritades av Erik Lundberg i omålad furu. Predikstolen från 1713 med baldakin har skulpturer av Kristus och de fyra evangelisterna i barockutförande är tillverkad av Olof Wiström i Vadstena. I samband med restaureringen1948 fick predikstolen tillbaka sin ursprungliga färgsättning. I kyrkan finns två dopfuntar: en romansk dopfunt i kalksten med nytillverkad fot ritad av Erik Lundberg, cuppan är från 1200-talet. Den andra dopfunten är tillverkad vid Johan Anderssons verkstad i Vadstena 1665 av röd kalksten med djur och växtmotiv.
På norra långhusväggen hänger ett målat epitafium från 1623 föreställande Kristus på korset skänkt av Arvid Gyllenållon på Medhamra.
Orgeln är byggd 1886 av orgelbyggaren Carl Elfström, Ljungby. Orgelfasaden är utförd i nygotisk stil. Bänkar, läktare och läktarbarriär är från samma tid. År 1948 togs bänkraderna närmast triumfbågen bort och det nuvarande kalkstensgolvet lades på plats.
Storklockan är senmedeltida medan lillklockan är gjuten 1613 av Måns Bengtsson i Jönköping. Under predikstolen finns en gravsten av polerad kalksten från 1600-talets mitt över kyrkoherdarna Birgeri och Erici som båda var gifta med Brita Nilsdotter. I koret framför altaret ligger en gravsten över ättlingar till familjen Gyllenållon på Medhamra från 1600-talet.
År 1120-1129 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, torn. Dendrokronologisk datering
År 1665 Specifika inventarier - dopfunt
Hantverkare: Johan Andersson
År 1697 Fast inredning - altaruppsats
Donation av Niels Börjeson.
År 1706 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Agerwall
År 1713 Fast inredning - predikstol
Köpes in.
Konstnär - Bildhuggare: Olof Wiström
År 1885-1886 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Exteriör: sakristians östra port tillkommer, bjälklaget i tornet förstärks, fasaderna omputsas och avfärgas i sandstenskulör och vitt. Interiör: mittgång och kor får cementgolv, ny bänkinredning, orgelläktaren byggs om och får ny barriär, ny orgel.
Orgelbyggare: Carl Elfström
År 1947 Teknisk installation - el
Nytt el- och värmesystem.
År 1981 Fast inredning - orgel
Orgeln renoveras.
År 1986 Konservatorsarbeten
Kalkmåleriet konserveras och interiören målas om.
HAGEBYHÖGA KYRKOGÅRD Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Hagebyhöga församling Vadstena kommun Linköpings stift Östergötlands län 2004.
Eriksson, J: Hagebyhöga kyrka. Linköpings stifts kyrkor. 1990. .
KÄLLOR
Eriksson Jan Hagebyhöga kyrka, 1990. (JE)
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. RAÄ 2000. Rev. 2003.(FS)
Häradskartan, Aska härad,1878.
Ridderstad Anton, Historiskt Geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland. Norrköping 1857-77.
Sveriges Bebyggelse. Landsbygden Östergötlands län Del IV. Uddevalla 1947.
Widegren Per David, Försök till en ny beskrifning öfver Östergötland. Linköping 1828.
Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv. (ÖLM)
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin