Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
HÖGSTENA medeltida KYRKA utgör tillsammans med tiondebod, klockstapel och näraliggande skolbyggnad, lärarbostad, missionshus och lanthandel en samlad, ålderdomlig by- och kyrkomiljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Kyrkan är en av få romanska sockenkyrkor som byggdes om- och till så sent som under tidigt 1900-tal. Interiört präglas kyrkan av flera förändringsperioder. Kyrkans medeltida karaktär är bevarad främst vad gäller volym, planform och kryssvalv. 1700-talet gör sig påmint genom altaruppsats och predikstol. Det tidiga 1900-talet präglar kyrkan genom att den då byggdes till åt väster och det nuvarande vapenhuset uppfördes. Vid mitten av samma sekel var ambitionen att återställa kyrkorummet till ett äldre utseende. Bänkarna som sattes in 1950 har utformats i stilmässig anslutning till interiörens helhet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- kyrkan med näraliggande skolbyggnad, lärarbostad, missionshus och lanthandel utgör en samlad, ålderdomlig by- och kyrkomiljö med höga kulturhistoriska värden
- kyrkan är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden och hör till ett nationellt omistligt kulturarv - det medeltida murverket och de äldre delarna av takstolen utgör omistliga historiska dokument - kyrkan präglas exteriört och interiört av två tidsskikt; medeltid och tidigt 1900-tal - bevarad inredning från medeltid samt 1700-tal
- kyrkogårdens välbevarade karaktär med tiondebod, klockstapel, stiglucka, parkdel, grusgångar, stenmur och smidesgrindar
Inventeringsår (2001)
HÖGSTENA kyrkogård omges av en kallmurad, i vissa delar hög och bred, stenmur. På norra sidan, in mot kyrkogården, är muren mycket låg men fungerar utåt som en terrassmur. Strax innanför muren finns spidda lövträd (lindar och alm) och i det nordöstra hörnet pelaraspar. I nordost gränsar muren till landsvägen. Ingångar till kyrkogården sker genom stigluckor i den nordvästra delen av muren och mitt på den södra delen av muren. Stigluckorna har vitputsade sidopelare och sadeltak belagda med enkupigt lertegel. Ingången sker genom smidesgrindar.
Fasadkulör (2001): Vit
Dahlberg, M: Skaratraktens kyrkor under äldre medeltid. 1998..
Nyckelord: Religionsutövning, Stiglucka
Öppna på kartan Fler i kategorin