Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
UGGLUMS medeltida KYRKA och intilliggande klockargård, äldre ekonomibyggnad och klockstapel utgör en samlad kyrkomiljö belägen i ett kuperat odlingslandskap. Kyrkans exteriör representerar de små medeltida sockenkyrkor som byggts om till salkyrka på 1700-talet och 1800-talet. Interiören präglas av olika tiders tillägg, ombyggnader och restaureringar. De nyrenoverade väggarna bevarar i den västra delen fragmentariskt väggmåleri från medeltid. Den östra delen av kyrkorummet visar en något förenklad version av väggdekorationerna från 1913-14. Ytterligare inredning som orgelläktare, orgel och bänkar stammar från omdaningen av kyrkan 1913-14. Ett karaktäristiskt drag i kyrkan är konservatorn Olle Hellströms typiska färgsättning på fast inredning såsom på t.ex. altaruppsatsen och predikstolen i provinsiell barock. Medeltida inslag finns i form av en järnbeslagen dörr samt portal i exteriören av medeltida byggnadsdetaljer.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- kyrkan, klockstapeln, ekonomibyggnaden och den intilliggande klockaregården utgör en samlad kyrkomiljö - det medeltida murverket utgör ett omistligt historiskt dokument
- kyrkan representerar de medeltida sockenkyrkor som byggdes om till salkyrkor på 1700- och 1800-talet - fragment av medeltida väggmåleri samt medeltida dörr
- bevarad inredning från 1700-tal och tidigt 1900-tal
- kyrkogårdens grusgångar, stenmur, klockstapel och smidesgrindar
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2001)
UGGLUMS KYRKA har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster och ett smalare, två våningar högt vapenhus åt väster. På långhusets norra fasad ansluter en liten sakristia.
TAK - Långhusets sadeltak är valmat åt öster och sakristians åt norr. Vapenhuset har ett ovalmat sadeltak. Alla takfallen är täckta med enkupigt lertegel. Vindskivorna är av brunmålat trä, och nockskivorna av kopparplåt. Hängrännor och stuprör saknas på långhuset men hängrännor finns på vapenhuset. På långhustakets västra nock står ett brunmålat kors i trä och på den östra nocken finns en vindflöjel i smide som föreställer ett lejon och en kyrka- något som skall påminna om hur man slogs mot anfallande danskar.
FASAD - Kyrkan, som är uppförd i kalksten och gråsten, har spritputsade fasader som längst ned är rakt avskurna några decimeter ovan marknivån för att undvika fuktvandring. En rits i putsen mitt på fasaden markerar långhusets tillbyggnad. Mellan korfönstren finns en nisch med en sandstenstavla som anger att kyrkan byggts till 1820 och restaurerats 1914.
FÖNSTER - Samtliga fönster har slätputsade fönsternischer, markerade genom slätputsade fönsteromfattningar, med solbänkar av sandsten. Fönsterbågarna består av inner-och ytterbågar som i fasaden är målade mörkt grågröna. Såväl fönsterbågarnas överstycken som fönster- och dörrnischer är segmentbågeformade. Långhuset har två höga fönster åt norr respektive söder samt två mindre fönster på andra våningen åt väster, ett på var sida av vapenhusets tak. I östväggen finns två mindre fönster spröjsade i mindre rutor. Gulfärgade glasrutor i östfönstren ger dem varsitt kors. I sakristians norra fasad finns ett större fönster. I vapenhusets västra fasad finns ett fönster i första våningen och ett mindre, runt fönster i andra.
PORTAR - På den södra fasaden finns, i höjd med koret, en igensatt portal av sandsten. Den ser ut att vara ihopplockad av äldre, eventuellt medeltida byggnadsdelar. Kyrkans huvudingång i vapenhuset vetter åt söder och är en inåtgående pardörr, utvändigt klädd med liggande förvandringspanel som målats brun. Utanför porten finns en sandstenshäll. Ingången på sakristians norra sida har ett enkelt dörrblad med liggande, brun förvandringspanel. Utanför finns en fritrappa med tre trappsteg av sandsten.
UGGLUMS KYRKA är en enskeppig salskyrka med rakt avslutat kor åt öster, sakristia åt norr och vapenhus i väster. LÅNGHUS - Kyrkorummet har ljust putsade väggar och ett platt trätak som målats ljust gråblått. Mellan vägg och tak finns en enkel, kannellerad taklist med samma färg som taket. I den västra delen av kyrkorummet, den medeltida delen, har man tagit fram fragment av medeltida måleri, bl.a. föreställande S:t Göran och draken. Mellanliggande partier är putsade och kalkade vita. I den västra delen av kyrkorummet återskapade man 1998 delar av det utseende som väggarna fick vid renoveringen 1913-14. Väggarna målades med kalkfärg utifrån framskrapade referensytor. Från golvet till en bit upp på väggen finns en gulvit bröstning som avslutas med en engelskt röd bård med stiliserade fyrpass och underlöpande linje. Ovanför bården följer ett väggfält som ända upp till taklisten är avfärgat i milt, brutet vitt, en färg som även kommer igen inne i fönstersmygarna. Bänkarna i långhuset är fristående i två öppna kvarter och tolv till antalet. De vilar på ett något upphöjt golvdäck av brunbetsat trä. Mellan bänkkvarteren går en mittgång med plattor av sedimentär bergart och äldre gravstenar i sandsten. Bänkarna når under läktaren
men de två näst sista bänkparen är borttagna. Orgelläktaren i väster vilar på enkla, fyrasidiga träpelare. I västväggen, på ömse sidor om orgeln finns två mindre fönster. Undersidan av orgelläktaren har ett vitmålat "kassettak". På västväggen under läktaren hänger åt söder en tavla med "series pastorum" och åt norr ett inramat fotografi av kyrkans madonnabild som idag finns i musealt förvar. Under läktaren i söder, där man tagit bort två bänkar, förvaras två äldre offerkistor och här finns en reversibel kapphängning. Mitt under läktaren leder en pardörr, med fyllningar, in till vapenhuset. På den norra sidan, invid bänkskärmen finns predikstolen. Öster om predikstolen leder en grund dörrnisch in till sakristian. På söderväggen finns en igensatt örrnisch. Åt norr står ett skrivbord och en psalmboksvagn. I väggfälten sitter trearmade ljusamplar av mässing och över mittgången hänger tre ljuskronor i samma material.
FÖNSTER - Alla kyrkans fönster sitter i djupa, lågt sittande fönstersmygar. I smygarna finns ritsar i triangelform för vattenavrinning ned genom fönsterbänken till en liten behållare av metall. Inner- och ytterbågarna, som sannolikt sattes in vid renoveringen 1913-14, har segmentbågeformat överstycken och är målade i en gråblå kulör. Fönsterbågarna har korspost som delar in bågen i fyra lufter där varje luft är spröjsad till åtta rutor.
BÄNKINREDNING - De öppna bänkarna är laserade i ärtgrönt såväl invändigt som utvändigt. Ryggstödet har en liggande, rektangulär fyllning och på sittbänken finns gröna sittdynor. Under sittbänken finns bänkvärmare. Varje gavel pryds av två små, rektangulära fyllningar vars fyllningslister är målade i ljusare grönt. Bänkskärmarna består av ett ramverk med större, rektangulära fyllningar som är laserade i den ljusare gröna kulören. Bänkarna är ursprungligen från renoveringen 1913-14 men är eventuellt ombyggda senare med tanke på de raka gavlarna. Färgsättningen är sannolikt från 1951.
PREDIKSTOLEN, som är tillverkad av Külman 1714 i provinsiell barock, är rikligt dekorerad med polykroma träsnideridetaljer. Korgens sidor är indelade i fält med Kristus, Lukas, Markus och Johannes i varsin triumfbåge, allt i relief. I korgens hörn står hermpilastrar och upptill sitter bevingade änglaansikten. Nedtill är korgen fritt hängande och avrundad med en smal spets. Ned åt öster leder en trappa som har slutet räckverk med fyllningar.
LÄKTAREN har en tresidig, utskjutande mittdel. Läktarbröstningens ramverk har mindre, rektangulära fyllningar. Fyllningen är vagt marmorerad, för övrigt är läktarbröstningen färgsatt i lika milda nyanser av grågrönt, gråblått och smala förgyllda bårder. Orgelläktaren har trägolv, och på varje sida om orgeln finns tre gradänger avsedda för bänkar lika de övriga i kyrkan. Söder om orgeln har en av bänkarna tagits bort och här har nyligen en modernare fristående orgel, vars fasad består av ofärgat trä, placerats. Orgelläktaren uppfördes vid renoveringen 1913-14.
ORGELN från 1913-14 har en klassicerande, tredelad front där den högre mittdelen, med formen av en triumfbåge, åt sidorna är stödd av förgyllda voluter. Spelbordet är vänt mot kyrkorummet och orgelns färgsättning är lik läktarbröstningens. Orgeln är tillverkad av Nordfors & Co.
KOR - Övergången mellan långhus och kor markeras endast genom ett något förhöjt korgolv. Korgolvet består av mindre kvadratiska kalkstensplattor lagda i rutmönster med mörkare och ljusare sten. Under predikstolen i norr samt på motsvarande plats i söder ligger två större gravstenar i liv med korgolvet. Den norra är en porträttgravsten av prästen Herr Erik och hans familj. I mittgången, framför korgolvets förhöjning och något till norr står en dopfunt av trä. I korets östvägg finns två fönstersmygar med fönsterbågar i vardera en luft som spröjsats till 18 mindre rutor. Mellan dessa vilar en stor altaruppsats på ett väggfast postament. Det enkla altaret i trä står dikt mot altaruppsatspostamentet. Altarringen ansluter ej till östväggen. Golvet innanför altarringen är något förhöjt och klätt med en rosa heltäckningsmatta. Utanför altarringen, vid östväggen, står trearmade mässingsljusstakar på två piedestaler, färgsatta likt altarrunden. I den södra korväggen finns en portal omgiven av en utstickande dörromfattning och med en tröskel i grovt huggen natursten. Dörrbladet är åt kyrkorummet klätt med liggande "band" av järnplåt som fästs med stora bultar. Enligt traditionen skall dörren vara från 1200-talet och ha kulhål efter danskarnas anfall. Framför det södra bänkkvarteret står en nyklassicistisk psalmnummertavla på fot, färgsatt i blått och krönt av ett förgyllt kors.
DOPFUNTEN av trä är kraftigt profilerad, laserad i olika gröna kulörer och vilar på en fot som har formen av ett fyrpass. Funten står på en matta med abstrakta mönster i djärva klara färger som är vävd just för denna plats. Enligt uppgift från församlingen är dopfunten tillverkad 1915.
ALTARET är av trä och enkelt, sannolikt från 1820.
Den polykroma ALTARUPPSATSEN tillverkad 1750, är ett utsirat träsnideriarbete. Stilmässigt är den, liksom predikstolen, gjord i en form av provinsiell barock med en lekfull inblandning av klassicerande element och rokoko. Två kolonner lyfter upp ett entablement på vilket en fronton vilar. Mittpartiet är en Golgatascen där Jesus på korset flankeras av Maria och aposteln Johannes. Dessa figurer står i relief framför en målad vy över Jerusalem. I frontonen står Jesus med korsfanan på en jordglob.
ALTARRINGEN, från 1800-talet, består av något profilerade balusterdockor, färgsatta i grått och något guld och har en marmorerad överliggare. Knäfall och armstöd är klädda i ett gul- och rosarandigt tyg.
VAPENHUS - Vapenhusets golv är belagt med naturstensplattor, väggarna är kalkputsade och avfärgade gula och taket är täckt med träpanel som målats i samma kulör som kyrkorummets tak. Huvudingången i söder har en pardörr med inåtgående dörrblad. Åt väster finns en djup fönstersmyg med ett spröjsat fönster och längs den norra väggen leder en trappa av trä upp till vapenhusets andra våning och orgelläktaren. Underdelen av trappan är klädd med vitmålad träpanel och bakom en liten spegeldörr finns förvaringsutrymmen. På väggarna finns tre liljestenar uppsatta. Vapenhusets andra våning har trägolv och väggar lika första våningen och ett tredingstak som är målat likt det i undervåningn. Utrymmet fungerar som förvaring, bl.a. för borttagna bänkar. Åt väster finns en rund fönsternisch med ett korsspröjsat fönster. Åt öster leder en pardörr, med ramverk och fyllningar, in till orgelläktaren.
SAKRISTIAN har trägolv, väggarna är putsade och taket bemålat likt vapenhusets. I söderväggen finns en nisch. Mot den västra väggen står två större träskåp, det södra för textilier. Mellan skåpen bildas en nisch där ett litet altare placerats. I en fönstersmyg åt norr sitter en fönsterbåge med mittpost och där de två lufterna är spröjsade till mindre rutor.
Fasadkulör (2001): Vit
Antal våningar (2001): 01, Vind och vindsvåning
Inventeringsår 2000
Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
UGGLUMS KYRKA är en medeltida kyrka, ursprungligen uppförd på 1100-talet eller under tidigt 1200-tal. Ett murat vapenhus, sannolikt medeltida, fanns tidigare på den södra fasaden. Korpartiet var fyrkantigt och rakslutet. År 1820 förlängdes kyrkan åt öster och fick ett korparti av långhusets bredd (stötfogarna är markerade i putsen) samt en sakristia med läktare. Vapenhuset åt söder togs bort och ett nytt vapenhus byggdes på västra fasaden. Kyrkan fick vid denna tidpunkt även ett nytt platt träinnertak och nya bänkar.
Den nuvarande sakristian på norrfasaden uppfördes 1913-14, efter ritningar av arkitekterna Hj. Tessing och Sigurd Curman, då den äldre sakristian bakom koret hade rivits. Vid samma tid restaurerades kyrkan även invändigt och fick då ny orgelläktare och ny orgel, tillverkad av Nordfors & Co. Nya bänkar, nytt golv och två nya ljuskronor tillkom. Fönstret till läktaren sattes igen på östfasaden och de två nedre fönstren förstorades. Sydportalen sattes igen och de romanska gravhällar som legat utanför som trappsteg flyttades in till vapenhuset. Det nya vapenhuset byggdes högre än det gamla, med utgång åt samma håll men med ett fönster åt väster och en trappa upp till läktaren. På långhusets västfasad sattes fönstret ovan vapenhusets nock igen och ersattes av två mindre fönster på ömse sidor av det nya vapenhusets tak.
Elektriskt ljus, bänkvärmare och elradiatorer installerades vid en renovering 1951. Vid samma tid målades kyrkan om invändigt enligt färgsättning av konservator Olle Hellström och yttertakets taktegel lades om.
Kyrkan skall på 1970-, och 1980-talet ha målats om invändigt med plastfärg. 1995 sattes en modern furutrappa in i vapenhuset då den äldre angripits av skadeinsekter. 1997 ersattes denna av en trappa mer anpassad till kyrkans kulturhistoriska värde.Vid en restaurering 1998 togs fragment av medeltida målningar fram i kyrkans nordvästra del och det utseende kyrkorummet fick vid renoveringen 1913-14 återställdes delvis i kyrkans östra del. Golvet under bänkarna var dåligt och byttes ut.
Klockstapeln, som ursprungligen var mycket liten och med ryggåstak, byggdes om år 1826 till sin nuvarande utseende. Klockstapeln restaurerades 1994.
År 1714 Fast inredning - predikstol
Predikstol.
År 1820 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning
År 1913-1914 Underhåll - interiör
Konservator: Carl Wilhelm Pettersson
Byggmästare: Clas Klingner
Arkitekt: Sigurd Curman
År 1913-1914 Underhåll - exteriör
Byggmästare: Clas Klingner
Arkitekt: Sigurd Curman
År 1996 Underhåll - omputsning
Utvändig omputsning.
Arkitekt: Ewa Malinowski
År 1998 Konservatorsarbeten
År 1998 Underhåll - omputsning
Invändig omputsning.
År 2004 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring.
Dahlberg, M: Skaratraktens kyrkor under äldre medeltid. 1998..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin