Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Hangelösa kyrka är belägen i en mindre kyrkby och gränsar till två före detta skolbyggnader från ca 1900. I anslutning till kyrkogården finns en stegbod samt en 1800-talsbod med en hästdragen likvagn. Kyrkplatsen är medeltida.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den rektangulära kyrkogården omges av en trädrad, häckar och mot norr även av en stenmur. Huvudingången utgörs av en öppning i häcken och de två övriga av smidesgrindar med stenstolpar. En stolpe i söder är märkt bland annat "1806". Bland gravvårdarna finns enstaka stenkors från 1600-1700-talet och gravvårdar med stenramar och järnstaket. Några grusgångar är bevarade.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Hangelösa nya kyrka, uppförd på helt ny grund 1873 efter ritningar av Gustav Dahl, ersatte en riven medeltidskyrka. Den sedan byggnadstiden välbevarade exteriören kännetecknas av sitt polygonala korutsprång/sakristia i öster, rundbågiga fönsteröppningar och öppen lanternin med smalt, spetsigt tak. Fasaden har gråbrun puts med slätputsade, vita omfattningar, hörnlisener och profilerade takgesimser. Utmed västfasaden står en gravhäll med reliefer, ett kapitäl och ett kolonnskaft av sandsten och fragment av två liljestenar och tre stenkors.
Interiören har till stor del behållit sin karaktär från byggnadstiden. Från 1873 är såväl det kassettindelade tredingstaket som den nyklassicistiska altaruppsatsen, altaret, altartavla (nu förvarad i sakristian), den genombrutna altarringen, predikstolen, läktaren och den öppna bänkinredningen. Orgeln från 1894, tillverkad av CA Herngren, utökades 1915. Samma år tillkom Bo Lindroths altartavla, korets draperimålade bröstpanel och ett målat språkband över altaruppsatsen, båda övermålade 1953 och framtagna 2000. Adolf Niklassons renovering 1953 innefattade bland annat ett trätunnvalv i vapenhuset, läktarunderbyggnad och korbänkar.
Interiören bär även spår av den äldre kyrkan genom en romansk, cylindrisk dopfunt med reliefer, en (huvudlös) stenskulptur av Sankt Olof från 1100-talet och två skulpterade sandstenshuvuden i tornet, möjligen 1200-tal. På altaruppsatsen har dessutom monterats tre skulpterade änglar och två akantusornament, troligen från 1600-talet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning - Den medeltida kyrkplatsen visar på en lång kontinuietet
- Kyrkan utgör, tillsammans med intilliggande skolbyggnader, gårdar och ekonomibyggnader en samlad kyrkomiljö. - Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag.
- Exteriörens huvudsakligen nyklassicistiska prägel med nygotisk lanternin och gråbrun puts - Interiörens och inredningens huvudsakliga prägel av byggnadstiden
- Altartavla och dekormålning från 1915
- Ursprunglig bevarad inredning
- Kyrkans dopfunt, romansk stenskulptur, liljestenar och träskulpturerna från 1600-talet -Kyrkogårdens trädrad, stenmur, smidesgrindar och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår (2003)
HANGELÖSA KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus - kor, öster om koret en lägre och smalare, tresidigt avslutad sakristia samt i väster ett smalare torn med fyrsidig, öppen lanternin. Kyrkans exteriör representerar nyklassicistiska stilideal med nygotiska inslag.
FASAD -Kyrkan är putsad och målad i gråbrunt med vita slätputsade dörr - och fönsteromfattningar samt hörnlisener. Under takfoten finns på långhus, sakristia och torn en bred, rikt profilerad, slätputsad och vitmålad gesims. Gesimsen fortsätter i samma höjd på långhusets västgavel. På tornfasaden finns även en likadan gesims i höjd med långhusets taknock. En fris omedelbart ovanför denna samt ytterligare en, under torngluggarna, består av ett varv med oputsade sandstenskvadrar. Kyrkan (långhus - kor och torn) har skråkantad sockel av sandstenskvadrar.
På långhusets västfasad, söder om tornet hänger en gravhäll med reliefer, troligen till minne av Erlig Hall Larsson. Under denna står lutat mot fasaden två liljestensfragment, tre stenkorsfragment samt ett kapitäl och ett kolonnskaft av sandsten.
PORT - Mitt i sydfasaden sitter en port i form av en hög, rektangulär kopparplåtsklädd dörr med utsirat metallhandtag. Över porten sitter ett halvrunt fönster - se nedan. Dörr och fönster är placerade i en rundbågig nisch med slätputsad, profilerad omfattning. Framför porten är en trappa med tre steg av kalksten. En port i sakristians nordfasad är rektangulär och täckt av kopparplåt. Den har vit, slätputsad omfattning. Framför dörren är en stentrappa med fyra steg. Dörrarna kopparbeslogs 1953.
FÖNSTER - Långhus - kor har i söder fyra och i norr fem grönmålade, rundbågiga fönster. Fönstren är indelade i kvadratiska rutor och försedda med slätputsade, vitmålade omfattningar vid sidorna samt ovanför. Överstycket har ristad kvaderindelning. De är placerade i rundbågiga nischer. Solbänkarna utgörs av lutande kalkstenar. Sakristian har i öster, sydöst och nordöst vardera ett smalare, men i övrigt likadant fönster.
Det halvrunda, grönmålade fönstret över sydportalen är indelat i sex rutor och försett med grönmålat fönsterbleck.
I tornets norra och södra fasader finns på bottenvåningen samt på andra våningen vardera ett smalt, rektangulärt, grönmålat fönster. De övre tornfönstren är indelade i tre rutor och de nedre i två stycken. Fönstren har slätputsade vita omfattningar ovanför samt vid sidorna. I tornets västfasad finns ett runt, grönmålat fönster med hjulformad spröjsning. Det har vit, slätputsad omfattning samt utmed nedre delen ett fönsterbleck av kopparplåt. I varje väderstreck finns en rundbågig tornglugg med vita, slätputsade omfattningar vid sidorna samt ovanför. Övre delen av omfattningarna har kvaderstensimiterande ristningar. Gluggarna har dubbla, brunmålade jalusiluckor av trä. I lanterninen finns i varje riktning en rumshög, rundbågig öppning med järnräcke.
TAK -Långhus - kor har sadeltak, täckt med skifferplattor och sakristian valmat sadeltak med skiffer. Skifferplattorna byttes senast 1998. Tornet täcks av en flack huv och över denna en fyrsidig lanternin med torntak. Lanternintaket kröns av en förgylld kula med kors, troligen koppar. Torntak, lanternin och lanternintak är klädda med kopparplåt. I nedre delen av tornhuven finns på varje sida ett tornur med vit urtavla och svarta arabiska siffror. Uren täcks av kåpor av kopparplåt, krönta av förgyllda klot. Stuprör och hängrännor är av kopparplåt.
HANGELÖSA KYRKA - Kyrkan består invändigt av ett stort och högt långhus med östra delen avdelad till kor, öster om koret en tresidigt avslutad sakristia samt i tornets bottenvåning vapenhus. Kyrkan präglas av såväl nyklassicism som nygotik.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom sidogångar, bred mittgång och tvärgång i söder. Förutom dörr till vapenhus finns en dörr/port på södra sidan. Över västra partiet av långhuset är en mycket djup läktare Läktarens västra parti har underbyggnader på båda sidor av mittgången. Bänkarna når i väster ända intill skärmväggen mot läktarunderbyggnaden.
GOLV - Golvet i mittgång och tvärgång utgörs av kvadratiska grå och röda kalkstenar, placerade diagonalt. Under bänkar samt i sidogångar ligger ovanpå stenen ett ca 2 cm högre golv av tvärgående smala lackade bräder. I mittgången är en bred blå gångmatta.
VÄGG - Väggarna är putsade och målade i vitt. På långväggarna hänger två mässingslampetter på varje sida och på västväggen en ljusplåt på varje sida av mittgången. Väggarna avslutas upptill av en profilerad taklist av trä . Denna består av grå och blå bårder, varav en med tandsnitt. Ca 50 cm under taklisten är en putsad vit profilerad list.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Sydporten är placerad i en djup, rundbågig nisch, som fungerar som vindfång. Framför nischens nedre del är mot kyrkorummet en innerdörr, bestående en grå rektangulär pardörr. Varje dörrblad pryds upptill av en rektangulär och nedtill av en mindre, kvadratisk nedsänkt spegel i ljusare grått. Varje dörrblad har en stor träknopp. Över dörren är ett rektangulärt "tympanonfält" med två speglar i samma färg och häröver ett halvrunt ljusinsläpp. Sydporten, möjligen ursprunglig, har mässingshandtag och ljus färg. En pardörr av svängdörrstyp avskiljer långhuset från läktarunderbyggnaden. De gråmålade dörrbladen har nedtill två höga speglar och upptill två likadana glasrutor. Dörren till vapenhuset är en grå pardörr, där varje spegel pryds av en ljusare kvadratisk spegel nederst och en rektangulär överst.
FÖNSTER - Långhuset har fyra större, vita fönster på nordsidan och tre på sydsidan. Det västligaste paret är belägen över läktaren och i läktarunderbyggnaderna. Fönstren har två vertikala poster samt något över mitten en horisontell. Lufterna indelas genom spröjsar i mindre kvadratiska rutor. Fönstren är placerade i utåt konande rundbågiga smygar med lutande fönsterbänkar, putsade och vitmålade. Det halvrunda fönstret över sydporten är indelat i sex rutor och är placerat i en djup rundbågad nisch.
TAK - Taket är ett tredingstak av slätpanel, målat i ljust gråblått. Taket indelas genom fyrsidiga bjälkar i rektangulära kassetter. Taket under läktaren utgörs av ljusblå pärlspont.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden tillkom 1953. Söder om mittgången utgörs underbyggnaden av ett samlingsrum. En vit skärmvägg av byggplatta med en grå spegeldörr avskiljer rummet i norr. Rummet har smala golvbräder, väggar av vit byggplatta och tak av vitmålad pärlspont. I nordöst är ett öppet rum som tjänstgör som tambur. Takets pärlspont är här blåmålat. Rummets västra del, under läktartrappan, är genom vit byggskiva avdelat till toalett och förvaringsutrymme. Läktartrappan i nordväst från 1953 leder upp från mittgången. Den raka trappan har naturfärgade trästeg och träräcke.
KOR - Det fullbreda koret är rakt avslutat mot sakristian i öster. Altaruppsatsen med infogat altare samt altarring är placerade ca en meter från östväggen. Uppsatsens tak når dock ända intill väggen. Bakom altaruppsatsen är en dörr till sakristian. I korets nordöstra respektive sydöstra hörn står en lång, sluten korbänk vänd mot altaret. Framför norra sidans bänk står utmed väggen en predikstol. Dess trappa leder till korbänken, som saknar bänkskärm mot väster. På korets sydsida är ett dopaltare samt dopfunt. En nummertavla, flankerad av två mässingslampetter, hänger på vardera sida av altaruppsatsen. På sydväggens östligaste del, bakom korbänken, är en träskulptur, placerad på järnstativ. Se nedan. Koret utvidgades 1990 något mot väster genom borttagning av två bänkrader.
GOLV - Korgolvet utgörs av längsgående oljade bräder. Framför altarringen ligger en lång, mångfärgad rektangulär matta med geometriska mönster. Mattan är vävd vid Agda Österbergs ateljé i Varnhem. Altaruppsats och altare är placerade på ett litet, två trappsteg högre, gråmålat trägolv.
VÄGG Väggarna är slätputsade och vitmålade.Väggarna har en dekormålad, möjligen ursprunglig, bröstning, som var övermålad 1953 - 1990. 1990 framtogs den och förbättrades till största delen (troligen undantogs ett parti i sydväst från kompletteringsmålning). Målningarna utgörs av bruna draperier på ljusblå botten samt närmast golvet en målad brun "list". Över dopaltaret hänger en färgglad målning av Bo Beskow. Motivet är " Jesus välsignar barnen". Målningen, anskaffad 1972, utgjorde förebild till ett korfönster i Skara domkyrka.
I västväggens gavelröste är en brunmålad, snirklad banderoll i jugendstil, möjligen tillkommen 1915. Den var övermålad 1953 - 1990. Banderollen har en inskription i ljusare brunt: "Ära vare Gud i höjden". Utmed östväggen finns två rumshöga putsade pilastrar. Dessa stöttar altaruppsatsens tak, vilket når ända intill väggen.
DÖRR - Till sakristian leder en pardörr med samma utformning som dörren på långhusets sydsida. Dörren är placerad i en djup, rektangulär utåt konande nisch.
FÖNSTER - Koret har i söder respektive norr ett fönster med samma utformning och placering som långhusfönstren. TAK - Se långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Det gråmålade träaltaret är infällt i altaruppsatsen och utgör en del av denna. Altaret är troligen det ursprungliga.
Dopaltaret utgörs av en kalkstensskiva med gråmarmorerat träunderrede, troligen 1953. BÄNKINREDNING - Långhusets öppna bänkinredning från 1873 består av två kvarter i söder och ett i norr. Möjligen är bänkarna avtagna mot väggarna. Det norra kvarteret innehåller 16 bänkar, det sydöstra fem bänkar och det sydvästra sju stycken. Avståndet mellan de två västligaste bänkarna är på båda sidor större än mellan övriga bänkar. Bänkskärmar finns på båda sidor av tvärgången i söder samt mot koret. De himmelsblå gavlarna är uppåt avsmalnande och dekorerade med en snidad volut mellan ryggparti och armstöd. Mitt på gaveln är en horisontell, grå, profilerad list. Ryggarna är av pärlspont. Invändigt är bänkarna gråådrade. Bänkskärmarna är ljust grå med profilerade höga, vitmålade speglar. De helt slutna korbänkarnas skärmar har samma utformning. Södra korbänken har ingång från gaveln i väster och den norra från söder. Bänkarna är vitmålade. Den norra korbänken är avkortad mot väster för att bereda plats då prästen skall gå upp i predikstolstrappan, som mynnar ut mitt för bänken.
PREDIKSTOL - Den runda, gråmålade predikstolen i nyrokoko är indelad i fält genom gråmarmorerade kolonnetter med guldfärgade korintiska kapitäl. I varje fält är en ljusblå spegel med guldfärgad list. Framför speglarna är skulpturer föreställande Kristus, Johannes, Petrus och Paulus. Figurerna är placerade på volutformade konsoler och målade i rött och guld. Den övre, profilerade sargen pryds överst av en genombruten guldfärgad palmettbård samt härunder av en akantusbård. Korgen avslutas nedtill av en vulst med guldfärgad kulstav. Den gråmarmorerade foten är balusterformad. Figurerna är tillverkade på 1600-talet och kommer från den rivna medeltidskyrkan. I övrigt är predikstolen från 1873.
Ljudtaket är runt och placerat invid väggen. Taket är grått och profilerat med guldfärgade lister. Under kanten finns nedhängande snidade uddar med guldfärgade kulor. Ovanpå taket finns en snidad figur föreställande evangelisten Lukas. Insidan av taket är blått och pryds av en snidad strålgloria samt en nedhängande duva i guldfärg. Den grå, raka trappan har inbyggda steg, täckta av blå heltäckningsmatta. Den är mot söder försedd med en barriär i form av gråmarmorerade kolonnetter som bär upp ljusblå arkadbågar.
ORGEL -Orgelpiporna är genom pilastrar indelade i tre fält, varav det mellersta är högre. Den grå fasaden pryds upptill av bland annat snidade tandsnittsfriser samt genombrutna och guldfärgade voluter. De fyra pilastrarna kröns av skulpterade oljelampor samt det mellersta pipfältet av en guldfärgad lyra flankerad av voluter. Spelbordet är vänt mot väster. Orgeln är tillverkad 1894 av CA Herngren. Den utökades 1915 och renoverades.
LÄKTARE - Läktaren från 1873 vilar på fyra gråmålade fyrsidiga pelare med guldfärgade lister. Läktarbröstet utgörs av ett nedtill rikt profilerat, gråmålat skrank, genom pilastrar indelat i fem fält. De tre mittfälten är utskjutande och bildar en balkong. I varje fält är en ljusblå nedsänkt spegel innanför guldlist med ornerade hörn. Läktarbröstets övre sarg pryds av profileringar samt tandsnitt. Läktargolvet utgörs av breda lackade bräder. Läktaren har vid varje sida fyra gradänger samt fyra bänkar med samma utformning som långhusbänkarna. Läktarens västra del är uppbyggd genom några trappsteg. Genom en gråmålad spegeldörr av pardörrsmodell når man tornvåningarna.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan består av en rundbågad oljemålning, signerad "Sven Lindroth 1915". Målningen visar Jesus med utsträckta händer, omgiven av människor.
ALTARUPPSATS -Altartavlan omges av en ram i form av två vita profilerade pilastrar som uppbär en arkadbåge. Bågen har inskriptionen "Kommen till mig i alle som arbeten och ären betungade". Altartavlan med ram är, liksom altaret, infogat i den tempelgavelformade, gråmålade uppsatsen. Vid varje sida av tavlan är en gråmarmorerad kolonn. Kolonnerna uppbärs av två fyrsidiga socklar, mellan vilka altaret är inskjutet. Den spetsvinklade gaveln pryds av guldfärgade lister. I gavelröstet är ett skulpterat änglahuvud i guld. Gaveln kröns av ett snidat genombrutet akantusornament vid varje sida och i mitten två halvliggande keruber med kors och trumpet. De tre änglarna och troligen även akantusornamenten kommer från den rivna medeltidskyrkan och är sannolikt tillverkade på 1600-talet. Altaruppsatsen är från kyrkans byggnadstid.
ALTARRING -Den breda altarringen från 1873 är tresidig med rundade hörn. Den består av en gråblåbalustrad av profilerade balusterdockor med guldfärgade lister. Balusterdockorna indelas genom breda pilastrar i fält med sex stycken i varje. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med ljusblått tyg.
DOPFUNT - Dopfunten från ca 1130 består av en cylindrisk cuppa med rik reliefdekor. Dekoren utgörs av arkadbågar med olika geometriska mönster, främst bandflätor, I en arkad är en inristad inskription: "ERGAST: IOHANNES SCS: OLAVVS". Funten är helgad åt Olof den Helige. Den är placerad på en rund, profilerad sandstenssockel.
NUMMERTAVLA - De mycket stora svarta nummertavlorna är utformade som arkadbågar. De omges av vitmålade profilerade, rektangulära ramar.
SKULPTUR - En sandstenskulptur i koret från tidigt 1100-tal avbildar Sankt Olof. Figuren har veckrik klädnad och håller i höger hand en yxa och i vänster ett riksäpple. Huvudet saknas.
VAPENHUS - I nordöstra hörnet står en ställning för dopskål av trä med trälock. Framför fönstren står på norra respektive södra väggen en vitmålad bänk av samma typ som långhusbänkarna. På samma väggar hänger, öster om bänkarna, trätavlor med längder över kyrkoherdar respektive komministrar i Hangelösa.
GOLV - Golvet består av grovt hyvlade kalkstenar
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade.
PORT - Porten i väster är en hög vit rektangulär pardörr. Varje dörrblad pryds av tre speglar. Över dörren är ett halvrunt överfönster. Dörr och fönster är placerade i en djup, rundbågig nisch. Dörren mot långhuset är placerad i en djup rektangulär nisch.
FÖNSTER - I norr och söder är vardera ett smalt, vitmålat fönster indelat i tre rutor. Fönstren är placerade i djupa, utåt konande smygar. Portens överfönster är vitt, halvrunt och spröjsat i sex rutor.
TAK - Taket består av gulmålad pärlspont.
SAKRISTIA - Mitt på golvet står ett bord samt två stolar i senbarock från 1800-talet. Utmed större delen av nordväggen är inbyggda skåp med släta dörrar. I västra delen av sakristians nordvägg är en grå spegeldörr som leder ut i en farstu. I farstuns nordvägg är en port. En dörr i farstuns sydvägg leder till ett trekantigt rum. I sydöst är ett fönster.
I sakristians sydvägg är en slät dörr som leder till ett annat trekantigt rum. Här finns ett orgelharmonium, en järnbeslagen kista och ett högt skåp. I sydöst är ett fönster.
GOLV - Golvet utgörs av breda oljade bräder.
VÄGG - Väggarna består av byggplatta , medan ytterväggarna, belägna i de två smårummen i norr respektive söder, är putsade. Över dörren till långhuset hänger en mycket stor, före detta altartavla troligen sent 1800-tal, föreställande Kristus på korset.
PORT - Porten mot norr består av en grå pardörr med mässingshandtag, där varje dörrblad pryds av en kvadratisk och häröver en rektangulär spegel. Dörren är placerad i en rektangulär nisch.
FÖNSTER - Sakristian har ett fönster i öster och de två smårummen vardera ett i nordöst respektive sydöst. De rundbågiga vita fönstren har korspost och indelas genom träspröjs i mindre rutor. De är placerade i rundbågiga smygar.
TAK - I taket är ett ljusblått tunnvalv av slät träpanel. Tunnvalvet byggdes 1953. TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Våning 2 nås via en kort rak trappa från läktaren. Se läktare. Rummet används som förråd. Våningen har omålat trägolv och trätak Väggen är slätputsad och vitmålad. På östväggen, på ömse sidor av dörren, hänger ett skulpterat stenhuvud. År 1944 bedömde Statens Historiska Museum figurerna som engelsk -norska och från ca 1250-tal. Huvudena var före 1944 inmurade i tornväggen. Det huvud som hänger söder om dörren är troligen en kvinna med hår, krönt av en krona (?). Det andra huvudet är djävulsliknande, försett med djuröron ) varav ett saknas och det andra möjligen är avslaget. Huvudena har i folkmun kallats Helle och Kisa (två jättar på Kinnekulle!). På sydväggen hänger en minnestavla av trä över en kyrkorenovering 1787. Vid renoveringen borttogs valv över läktaren, ombyggdes läktaren och ommålades hela kyrkan, enligt tavlan. I väster är ett vitt rosettfönster och i norr respektive söder ett rektangulärt vertikalt smalt fönster med tre rutor. Fönstren är placerade i djupa putsade smygar. En öppen, rak omålad trappa leder till våning tre och en likadan sedan till våning 4. Golv och tak på våning 3 och 4 utgörs av grå träplankor. Väggen är slätputsad och vitmålad. På våning 3 finns en äldre gråmålad polygonal predikstol. På våning 4 finns de två klockorna, tillverkade av KG Bergholz gjuteri, 1894. I varje väderstreck finns en rundbågig glugg med luckor.
Fasadkulör (2003): Grå
Antal våningar (2003): 01, 04
Byggnadsdel (2003): Kors - På kula, Sakristia - Öster, Torn - Väster
Inventeringsår 2001
HANGELÖSA KYRKA - Hangelösas nuvarande kyrka föregicks av en medeltidskyrka på samma plats. Från denna har bevarats en signerad dopfunt och en sandstensskulptur av Sankt Olof från ca 1130 samt två sandstenskonsoler i form av huvuden, möjligen från 1200-talets mitt. Även tre skulpterade änglar från 1600-talet, nu monterade på altaruppsatsen samt skulpturerna på predikstolen kommer från föregångaren. (Troligen också två akantusornament på altaruppsatsen.)
Frågan om en ny kyrka i Hangelösa började diskuteras redan på 1830-talet. En första ritning gjordes 1860 och godkändes, efter förändringar, 1872. Kyrkan uppfördes 1873. Byggmästare Hallander från Varola tjänstgjorde som byggmästare och G Dahl ritade. Sockenborna gjorde dagsverken vid byggnationen. Vid sockenbornas dagsverken på kyrkobygget hängdes de gamla kyrkklockorna upp i bockar och markerade arbetsdagarnas början och slut.
Från byggnadstiden stammar bland annat altaruppsats, bänkar, predikstol och läktare. 1890 köptes nya klockor från KG Bergholz klockgjuteri. Pengar till orgel samlades in bland sockenborna. 1894 inköptes en mekanisk, romantisk orgel från CA Härngren.
1900 skedde en del utvändiga renoverings- /underhållsarbeten. 1915 ommålades interiören. Taket , som tidigare varit i vitt med blå och bruna lister, målades nu i ljus ek, medan bänkinredning och dörrar, som tidigare varit målade i ekimitation, blev vita och guldfärgade. Taket målades i ljus sandgul färg. Orgelverket utökades genom Eskil Lundén, Göteborg. Nuvarande altartavla, målad av Sven Lindroth, tillkom.
1943 konserverades den medeltida dopfunten för att åter tagas i bruk. 1944 utlånades de två stenhuvudena i tornet till Statens Historiska museum, där även konservering skedde. Huvudena fick därför lossas från tornmurarna. 1953 återinvigdes kyrkan efter en omfattande renovering. Renoveringsprogrammet var gjort av Adolf Niklasson och förslaget till elvärmeinstallation av S Lidén, Skara. Entreprenör var byggmästare Carl Andersson, Skara, elektriker firma Hugo Andersson, Råda, målare Per O Strömberg, Lidköping. I åtgärderna ingick ett tunnvalv av trä i vapenhuset, läktarunderbyggnad, utvidgande av läktaren, nya läktartrappor (inuti kyrkorummet istället för i vapenhuset), avlägsnande av kamin och skorsten, borttagande av en övervåning i vindfånget, nya väggar och tak i sakristian. Även orgeln gicks igenom. Korbänkar samt ett dopaltare uppsattes. En tvärgång togs bort i norr. 1200-talsskulpturerna konserverades av konservator Olle Hellström. Innerdörrarna förändrades och ytterdörrarna beslogs med kopparpåt. Plantering på kyrkogården skedde samtidigt. Kyrkorummet ommålades, varvid draperimålningar och bibelcitat i koret övermålades. Troligen målades väggen gul som tidigare och taket grönt.
Anticimex sanerade mot skadeinsekter 1969. En prydnad i form av Bo Beskows skiss till en av Skara domkyrkas glasmålningar skänktes till kyrkan 1972. En omputsning av fasaden skedde vid samma tid. Orgeln renoverades 1979 av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. 1981 lades ny kopparplåt på det rötskadade tornet. Kulan omförgylldes. I en stuga utanför kyrkogårdsmuren inreddes personalrum. 1987 omlades yttertaket, som skadats av inträngande vatten. Den skiffer som användes kom från Kina. Tornets puts lagades. 1990 installerades nytt värmesystem med strålvärme i bänkarna. Samtidigt ommålades interiören med kalkfärg. Färgsättningen gick i blått och vitt. En dekormålad bröstning på korväggen framtogs, liksom ett målat band med bibelord på korväggen. Predikstolen omförgylldes. Koret utvidgades genom att de två östligaste bänkraderna avlägsnades. Predikstol och altare konserverades, och nya textilskåp, enligt förslag av Ulla Engqvist, placerades i sakristian. Målare vid renoveringen var Stig och Alf Enström, Grästorp och konservator var Conny Karlsson, Laxå.
Utvändiga underhållsarbeten, enligt ett förslag av Ritningens arkitektbyrå, skedde 1998. Tornets sydfasad och fönstren renoverades och målades. På grund av den undermåliga kvalitén på skifferplattorna från 1987 måste taket åter omläggas, denna gång med skiffer från Skifferspecialisten AB, Stockholm. 2000 konserverades dopfunten och 2002 en gravsten över C Hasselqvist. Konservator då var Cecilia Strömer.
År 1100-1349 Specifika inventarier - dopfunt
År 1872-1873 Fast inredning - predikstol
År 1873 Fast inredning - läktare
År 1873 Fast inredning - altaruppsats
År 1873 Fast inredning - bänkinredning
År 1873 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn
Arkitekt: Frans Gustaf Abraham Dahl
År 1894 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Carl Axel Härngren
År 1900 Underhåll - exteriör
År 1915 Underhåll - interiör
Ny färgsättning.
År 1915 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket utökat.
Orgelbyggare: Eskil Lundén
År 1943 Konservatorsarbeten
Dopfunten.
År 1953 Konservatorsarbeten
Konservering av skulpturer.
Konservator: Olle Hellström
År 1953 Teknisk installation - värme
Elvärme.
Arkitekt: Adolf Niklasson
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1953 Underhåll - interiör
Trätunnvalv i vapenhuset.Läktarunderbyggnad. Nya väggar och tak i sakristian. Borttagande av kamin, skorsten, tvärgång i norr och övervåning till vindfång. Målning.
Arkitekt: Adolf Niklasson
Entreprenör: Carl Andersson
År 1953 Fast inredning - altare
Dopaltare.
Arkitekt: Adolf Niklasson
Entreprenör: Carl Andersson
År 1953 Fast inredning - bänkinredning
Korbänkar.
Arkitekt: Adolf Niklasson
Entreprenör: Carl Andersson
År 1972 Underhåll - exteriör
Omputsning.
År 1972 Ändring - ombyggnad, interiör
Ändring - ombyggnad, interiör - Tavla inköps.
Konstnär: Bo Beskow
År 1979 Fast inredning - orgel, orgelverk
År 1981 Underhåll - takomläggning
Ny kopparplåt på tornet.
År 1987 Underhåll - takomläggning
Omläggning skiffertaket med kinesisk skiffer.
År 1990 Underhåll - interiör
Ommålning. Övermålad dekormålning framtages. Två bänkrader avlägsnas i öster.
Hantverkare - Målare: Alf, Stig & Marina Enström
År 1990 Teknisk installation - värme
Nytt värmesystem med bl.a. strålvärme i bänkarna.
År 1990 Konservatorsarbeten
Predikstol och altare.
Konservator: Conny Karlsson
År 1990 Specifika inventarier - textilskåp
Konservator: Ulla Engqvist
År 1998 Underhåll - takomläggning
År 2000 Konservatorsarbeten
Dopfunten.
Konservator: Cecilia Strömer
År 2001 Underhåll - exteriör
Omputsning och målning av del av tornets sydfasad.
Nya stuprör uppsattes samtidigt.
Arkitekt: Ingvar Blixt
År 2008 Konservatorsarbeten
Flyttning och konservering av gravhäll. Hällen var före åtgärd angjord vid långhusets västsida, söder om tornet. Efter åtgärd har gravhällen flyttats in i vapenhuset och ställts på en fristående ställning av smide.
Konservator: Cecilia Strömer
År 2011 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring.
År 2011 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ommålning av sakristians väggar och tak likt kyrkorummets ljust blå kulör.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Hallander,P. A.:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin