Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Suntaks nya kyrka ligger på en ås ovanför kyrkbyn. I miljön ingår hembygdsgård, den medeltida ödekyrkan, herrgård, f.d. skola och station. Intilliggande järnåldersgravfält ger platsen kontinuitet sedan förhistorisk tid.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Den symmetriska kyrkogården omges av stödmur med smidesgrind och en trädrad. Ett litet antal gravar har stenram. En grusgång omger kyrkan.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den nyromanska kyrkan är uppförd 1902 efter ritningar av arkitekt Folke Zettervall. Den vita fasaden artikuleras av rundbågsfriser, rundbågsfönster med ursprungliga järnbågar och portal med sandstenskolonner. Det smalare rakslutna koret är vänt åt norr och har en trefönstergrupp. Tornet har ett utanpåliggande trapphus och kröns av en spira. Den ljusa interiören har bevarat sin ursprungliga resning med tidstypisk öppen takstol. Från byggnadstiden härrör även bänkinredning, altarring och läktare. En renovering 1970-71 minskade nystilskaraktären med bl.a. ny altaruppsats, heltäckningsmatta i kor och avlutning av dörrar. Den ursprungliga altarprydnaden förvaras i tornet. Predikstol i barock samt medeltida dopfunt och lillklocka härrör från gamla kyrkan. Den pneumatiska orgeln byggdes 1903 av Levin Johansson, Liared.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkans framträdande läge i landskapet.
- Kyrkans exteriör representerar sekelskiftets nyromanska ideal med ursprungliga järnfönster och port. - Interiören bär, trots vissa ändringar, fortfarande huvudsakligen prägel av byggnadstidens stilblandande ideal. - Ursprunglig inredning.
- Predikstol i barock och medeltida dopfunt samt lillklocka från gamla kyrkan. - Levin Johanssons pneumatiska orgel.
- Kyrkogård med stödmur, smidesgrind, trädrad och grusgång.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
SUNTAKS NYA KYRKA - Folke Zettervalls kyrka från 1902 består av ett långhus med smalare rakt kor i norr och torn i söder med tresidigt trapphus i väster. Koret har i väster en sakristia med vindfång i vinkeln mellan kor och långhus.
FASAD - Kyrkan vilar på en skråkantad sockel av granit. Fasaden är spritputsad och vitkalkad. De breda hörnlisenerna, rundbågsfriserna och baspartierna på torn, långhus och kor är slätputsade, liksom alla smygar. Entrén genom tornet i söder har en omfattning med kolonner av sandsten som via tärningskapitäl bär en rundstav. I det rundbågade tympanon är årtalet 1902 inhugget. Klockvåningen markeras av en gesims och har i varje sida två kopplade rundbågsgluggar med indragen halvkolonett och tärningskapitäl. I gluggarna sitter brunmålade träjalusier.
FÖNSTER - Alla ytterfönster är ursprungliga med karmar, bågar och spröjs av brunmålat järn. Lufterna är enkla och sitter i smygar som följer fönstrens form. Ett flertal har handblåsta glasrutor. De sluttande solbänkarna av kalksten är avtäckta med brunmålad plåt. De rundbågade långhusfönstrens spröjsning bildar ett diagonalt ställt rutmönster. Smygarna är i två språng. I korets nordvägg är en rundbågad trefönstergrupp med högre mittfönster. Spröjsningen är samma som ovan, fast innefattar katedralglas i gult och grönt. I korets östvägg är ett rundbågat fönster med diagonalt rutmönster och i krönet en rundel. Sakristian har två rundbågade fönster med sex rutor. I tornets bottenvåning är åt öster två rundbågade fönster med tre stora rutor, omgivna av nio små. Smygarna har två språng. Ovan portalen är ett rundfönster med färgat katedralglas i tät spröjsning. Mellanvåningen har två fönster som sakristians. Trapphuset har åt norr två rundbågade fönster med diagonalt rutmönster.
PORT - Den ursprungliga entréporten utgörs av en rak pardörr med stående brunmålad pärlspont och gångjärnsband med rutnätsmönster. Porten sitter i en smyg med två språng och omfattning som beskrivs ovan. Framför porten är en granittrappa med rullstolsramp i stål. Sakristiporten är sannolikt från 1971. Den har en rak form och är klädd med stående brunmålad fasspont. Framför porten är en granittrappa.
TAK - Långhus, kor och sakristia bär branta sadeltak med täckning av tvåkupigt lertegel. Gavlarna är avtäckta med galvaniserad plåt, av vilket även hängrännor och stuprör är utförda. Tornet bär ett åttasidigt spetsigt torntak med smitt hjulkors i toppen. Taktäckningen utgörs av kopparplåt med förskjutna hakfals. Hängränna och stuprör är av samma material. Trapphusets valmade tak täcks av galvaniserad plåt. Takfötterna är formade som hålkäl och är slätputsade. På sakristian går de in ett stycke på gaveln.
SUNTAKS NYA KYRKA - Kyrkan från 1902 består av långhus med smalare rakt kor i norr, vapenhus i söder och sakristia väster om koret. Den ljusa interiören har trots senare tiders förändringar och tillägg ändå bibehållit sin nyromanska karaktär med öppen takstol i kontrasterande färg.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i söder och tre fönsteraxlar. Rummet indelas av en mittgång och i väster är en läktare. Under denna är på ömse sidor om porten ett vitbetsat, sentida furuskåp, bl.a. för skrudförvaring. I söder står ljusbärare i smide samt bord och stolar för böcker och kyrkkaffe. Framför koret är ett kyrktorg med predikstolen i det nordvästra hörnet och framför denna en svart digitalorgel samt i öster dopfunten och en ambo i omålad björk med skuren front. Över mittgången hänger två mässingskronor och en träkrona.
GOLV - Brädgolvet är från byggnadstiden och slipades samt fernissades 1971. Kyrktorgets golv ligger ett trappsteg högre och är klätt med heltäckningsmatta.
VÄGG - De jämna murytorna är slätputsade och målade med organisk vit färg. In till koret är en triumfbåge i hela dess vidd. Öster om denna hänger en rak gråmålad nummertavla av sent datum och lillklockan från gamla kyrkan. In mot tornets andra våning är från läktaren en stickbågad öppning. På ömse sidor om denna sitter trälampetter från 1971.
PORT - Den ursprungliga porten utgörs av en rak pardörr med små halvfranska fyllningar. Porten är avlutad sedan 1971. Det profilerade fodret är vitmålat.
FÖNSTER - De rundbågade fönstren har enkla fastskruvade innanlufter med tre rutor. Bågar och spröjs är av gråmålat trä. De är från någon av 1900-talets renoveringar. De rundbågade smygarna har sluttande fönsterbänkar med kondensrännor och uppsamlare av plåt.
TAK - Taket har en tidstypisk öppen takstol. Alla bärande delar har fasade hörn. Sparrarna vilar på tassar med svarvad knopp i änden och stödben som går ned på från väggen utskjutande konsoler. Hanbjälkarna har enkel reliefdekor i form av rundlar. Mellan sparrarna är längsgående pärlspont som indelas i avlånga fält medelst tvärgående lister. Taklisten utgörs av en gesims med profilerade lister. Allt är av trä och målat i varmt bruna nyanser.
KOR - Det rakslutna koret har dörr till sakristian i väster och fönster i öster samt en trefönstergrupp i norr. Över koret hänger en mässingskrona.
GOLV - Golvet är klätt med grå heltäckningsmatta. Inom altarringen ligger det ett trappsteg högre. VÄGG - Som långhus. Längs golvet sitter vita radiatorer.
INNERDÖRR - Den raka sakristidörren är helt ursprunglig och har halvfranska fyllningar samt ljusgrå bemålning. Den sitter i en rak smyg.
FÖNSTER - Östfönstret är som långhusets, fast mindre. Den rundbågade trefönstergruppen består av ett högre och lägre fönster. Innanlufterna är som ovan, med undantag av att sidofönstren endast har två rutor. De färgade ytterlufterna beskrivs under exteriör. Smygarna är som ovan.
TAK - Taket utgörs av ett slätputsat och vitmålat tunnvalv.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är av svagt betsad furu och står ett stycke från väggen. Det tillkom sannolikt vid renoveringen 1971.
ALTARSKÅP - Altarskåpet inkorporerar en Kristusfigur som tidigare prytt predikstolskorgen. Denna är placerad i det rektangulära skåpet mot en blå botten. Nedanför är en inskription med ett bibelord. Skåpet stängs med två raka luckor i blågrön lasyr på vars framsidor är en törnekrona och en kalk i smide. Altarskåpet tillkom sannolikt vid renoveringen 1971.
ALTARRING - Den ursprungliga altarringen består av en halvrund och ljust gråmålad balustrad med svarvade dockor. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med grönt tyg.
BÄNKINREDNING - Den ursprungliga öppna bänkinredningen består av åtta rader i öster och sex i väster. En främre och i väster två bakre bänkrader togs bort 1971. Raderna går ända in till väggen och kvarteren avgränsas mot kyrktorget av skärmar med stående fyllningar. De lutande ryggarna består av liggande pärlspont och har på baksidan bokstöd. På sitsarna ligger lösa dynor och under dem sitter radiatorer. Gavlarna avslutas upptill med en spetsgavel och har som armstöd en volut. I deras basparti är en genombrytning med trepass. Bänkinredningen är målad med brun lasyr.
PREDIKSTOL - Predikstolen och dess ljudtak från den gamla kyrkan är ett barockverk från 1713, skuret av Jonas Ullberg. Korgens fyra sidor har rundbågsfyllningar med halvskulpturer av evangelisterna och deras attribut. Hörnen markeras av vridna kolonnetter med korintiska kapitäl som bär ett profilerat entablement med textfält och änglaflykter. På detta står ett samtida timglas och bokstöd. Korgens basparti har akantusreliefer och på hörnen voluter, nedtill hänger genombruten akantus. Korgen vilar på en åttasidig fot. Furutrappan från 1902 har ett gråmålat räcke med svarvade spjälor, dubbelbågar och post med svarvad knopp. Från det sexsidiga ljudtaket svävar en duva. Längs takets nederkant hänger fruktgirlander och på hörnen sitter änglaflykter. På takets sidor är kartuscher med genombruten akantus och på hörnen basunänglar som håller palmblad. I mitten står Kristus med segerfana. Predikstol och ljudtak är målade i främst benvitt, brunt, guld och silver.
ORGEL - Den pneumatiska orgeln har en manual, pedal och fyra stämmor. Orgeln byggdes 1903 av Levin Johansson, Liared. Det fristående spelbordet är vänt mot norr. Fasaden består av ett rundbågat mittfält med repstavslist kring krönet och förgylld lyra i toppen samt två lägre rundbågsfält med horisontala krön. Fasaden är målad i en mörkgrå färg med lister i guld.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren vilar på ett arkitrav med konsoler och skurna rundlar, vilken bärs av fyra smäckra pelare med fasade hörn och mörkgrå bemålning. Läktarbröstet utgörs av en balustrad med kolonnetter som bär rundbågar. Pelarna fortsätter som poster och avslutas med klot. Allt är av trä och målat i en ljusgrå färg.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten från den gamla kyrkan är huggen av sandsten och består av en åttasidig cuppa med runt livet utkragande rundade kapitäl som via en vulst går ned på åtta kolonner. Dessa vilar i sin tur på en åttasidig fot med runda kolonnbaser. Funten har centralt uttömningshål och är av en typ som är unik i landet. Dess närmaste släktingar tillhör den franska Tournayskolan. Dateringen ligger innan 1200-talets mitt. Kolonnerna är en rekonstruktion utförd av arkitekt Tore Virke 1971.
LILLKLOCKA - Lillklockan från den gamla kyrkans nu rivna klockstapel är gjuten på 1400-talet och hänger i en obehandlad träkonsol från 1971.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i söder och norr, i väster dörr till trapphus och i öster två fönster. I det nordvästra hörnet står en kista och i öster en bänk.
GOLV - Golvet är av gråmålad betong.
VÄGG - Som långhus. På ömse sidor om långhusporten sitter vitbetsade kapphängare i furu från 1971. FÖNSTER - Fönstren sitter i rundbågade smygar med sluttande fönsterbänkar och behandlas närmare under exteriör. PORT - Den ursprungliga ytterporten utgörs av en rak pardörr med halvfranska fyllningar och grå bemålning. Långhusporten sitter i en rak smyg och behandlas ovan.
INNERDÖRR - Den ursprungliga trappdörren är rak och har halvfranska fyllningar. Dörren är avlutad sedan 1971. Det profilerade fodret är vitmålat.
TAK - I taket är en öppen omålad furupanel från 1971.
SAKRISTIA - Den kvadratiska sakristian har ingång i söder med vindfång, dörr till koret i öster samt fönster i väster och norr. I nordost står ett bönealtare från 1971 med ett krucifix och i väster ett skrivbord.
GOLV - Som kor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade i en ljusgrå färg.
INNERDÖRR - Till vindfånget är en ursprunglig rak dörr med halvfranska fyllningar och ljusgrå bemålning. Det profilerade fodret är vitmålat. Kordörren sitter i en djup smyg och behandlas ovan.
FÖNSTER - De rundbågade fönstren har enkla fastskruvade innanlufter från 1971 med sex rutor. Bågar och spröjs är av gråmålat trä. Smygarna är grunda och rundbågade.
TAK - I det plana taket är en öppen omålad furupanel från 1971.
TRAPPHUS - Trapphuset rymmer en spiraltrappa och har två fönster i norr. Trappstegen är upp till andra våningen av kalksten, därefter av obehandlad furu med åttasidig spindel.
VÄGG - Som långhus.
TAK - Takstolen är öppen.
TORN - Allt är ursprungligt om inget annat anges.
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Våning två rymmer orgeln och har i hela sin vidd en stickbågad öppning mot läktaren. I söder är ett rundfönster och i väster en rak dörr med halvfranska fyllningar och grå bemålning. Golvet består av smala obehandlade bräder. Väggarna är slätputsade och ljust gråmålade. Taket är klätt med vitmålad pärlspont. Vid östväggen står ett äldre skåp med bl.a. äldre böcker.
VÅNING 3 - Våning tre nås via en rundbågsöppning från trapphuset i väster. I öster och söder är fönster och i norr en öppning till vinden. En obehandlad trätrappa är placerad i söder. Golvet är som ovan. Väggarna är slätputsade och omålade. I taket är synliga sågade bjälkar.I rummet förvaras den ursprungliga altaruppsatsen i form av ett vitmålat treklöverkors med predella.
VÅNING 4 - Klockvåningen har sentida brädgolv och rundbågsluckor i gluggarna. Takstolen är öppen. I klockställningen hänger två klockor. Storklockan är gjuten 1952 och lillklockan från den gamla kyrkan göts 1756 av Nils Billsten i Skara.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 04
Byggnadsdel (2004): Kor - Norr, Kor - Rakt, Kors, Kor - Smalare, Sakristia - Väster, Torn - Söder, Trapphus
Inventeringsår 2001
Kyrkan uppfördes 1902 av byggmästare A Johansson, Tidaholm, efter ritningar av arkitekt Folke Zettervall. Predikstol och vapensköldar från den gamla kyrkan inkorporerades. Följande år färdigställdes en orgel av Levin Johansson, Liared.
1933 skedde en inre nymålning under ledning av arkitekt Sten Branzell. Vid detta tillfälle övermålades väggarnas kvaderimitation och språkbandet kring triumfbågen. Den öppna takstolens starka färger övermålades med diskreta grå toner. Inredningen gavs en enhetlig färgsättning. Vapensköldarna flyttades tillbaks till gamla kyrkan. 1950 ersattes de sotande kaminerna av elvärme enligt ett program av Sigurd Lidén, vilket även innefattade elektrifiering av belysningen.
1970-71 renoverades interiören efter ritningar av arkitekt Tore Virke. Cementplattorna i kor och mittgång ersattes av heltäckningsmattor. Övriga golv slipades och lackades. Den främre och de två bakre bänkraderna slopades. Korgolvet utökades något. Porten mellan vapenhus och långhus avlutades. Nymålning av interiören skedde till viss del i anslutning till den ursprungliga färgsättningen. Predikstolen befriades från sentida övermålningar, dess ursprungliga färg retuscherades och kompletterades. Ljudtaket försågs med några nygjorda skulpturala delar som ersättning för förlorade. Konservatorsarbetet utfördes av Olle Hellström. Sannolikt vid detta tillfälle slopades den ursprungliga altarprydnaden till förmån för ett nytillverkat skåp med en sedan 1902 överflödig predikstolsfigur. Det vita träkorset flyttades upp i tornet. Även altaret nygjordes i detta sammanhang. Den medeltida dopfunten kompletterades med nya skaft. Taken i vapenhus och sakristia kläddes med öppen panel av omålad furu.
1976 lagades exteriörens puts med KC-bruk och avfärgades med silikatfärg. Solbänkarna avtäcktes med plåt. Arbetet projekterades av Raimund Saariste vid Sarjo byggnadsgranskning AB. Samma företag stod bakom arbetena 1994, vilka till stor del föranleddes av de material man hade använt. Fasaderna på torn och långhus fick omputsas och avfärgades med kalk. Snickerierna målades med oljefärg. Rötskadat virke i torntaket utbyttes och ny täckning av kopparplåt lades. Korset fick en ny stomme och åtgärder gjordes för att förbättra ventilationen. Långhus och sakristia fick nya tegelpannor på sina takfall. Ytan närmast kyrkan grusades i dräneringssyfte.
År 1713 Fast inredning - predikstol
Konstnär - Bildhuggare: Jonas Ullberg
År 1756 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklocka
Klockgjutare: Nils Billsten, Skara
År 1899-1902 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, torn.
Arkitekt: Folke Zettervall
År 1903 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Levin Johansson
År 1933 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny färgsättning. Övermålning av kvaderdekor och språkband. Begravningsvapen flyttas tillbaks till gamla kyrkan.
Arkitekt: Sten Branzell
År 1950 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning och belysning.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1952 Specifika inventarier - kyrkklocka
År 1970-1971 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ny färgsättning i anslutning till ursprunglig.
Arkitekt: Tore Virke
År 1970-1971 Konservatorsarbeten
Predikstolens ursprungliga färger tags fram och ljudtaket kompletteras.
Konservator: Olle Hellström
År 1976 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Putslagningar med KC-bruk och avfärgning med silikatfärg.
Arkitekt: Raimund Saariste, Skövde
År 1994 Underhåll - takomläggning
Utbyte av rötskadat virke och utförande av ny plåttäckning på torn. Nytt tegel på långhus och sakristia.
Arkitekt: Raimund Saariste, Skövde
År 1994 Underhåll - omputsning
Omputsning och avfärgning av fasader med kalk.
Arkitekt: Raimund Saariste, Skövde
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Hallbäck, Sven-Axel, Medeltida dopfuntar i Skaraborg, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1971-72
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Jespersson, Barbro, Västgötska träsnidare, Västergötlans fornminnesförenings tidskrift 1973-74
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin