Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Kungslena kyrka ligger i en större bymiljö på Varvsbergets kalkstenssluttning. Gravar från neolitikum och järnålder förankrar byn i förhistorien. Lämningarna av en 1200-talsborg ovanför byn kan knytas till kungamakten och invid kyrkan står en minnessten över slaget vid Lena 1208 då Erikska ätten besegrade den Sverkerska. Kyrkan ligger vid ett vägskäl med äldre marknadsplats och kungsgård, sedermera översteboställe. Här finns även en äldre skolbyggnad. Byn ligger längs en lång gata. Denna minner om greve Per Brahe d.y.:s planer på en köpstad med rutnätsmönster under sent 1600-tal.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en kallmur med tre välbevarade stigluckor. Grusgångar indelar en del av kyrkogården i rätvinkliga kvarter. Bland gravbeståndet märks tre tumbor, en stavkorshäll och ett stort antal gravstenar från 1600- och 1700-tal samt en grav med järnstaket. På kyrkogården finns klockstapel från 1679 med urverk från 1715 samt sockenmagasin och solur från samma tid.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING -
Kyrkan har utvidgats kontinuerligt från det att det smala raka koret restes under tidigt 1100-tal, till dess att det västra vapenhuset tillfogades under 1700-talet. Sakristia tillkom under sent 1200-tal och långhuset utvidgades samt fick vapenhus under sent 1400-tal. Exteriören är föga förändrad sedan 1700-talet och karaktäriseras av spåntäckta tak med tre höga takryttare. Norra långsidan uppvisar en i stiftet unik målad medeltida bård. Interiörens senmedeltida former med typiska kryssvalv bär en färgsprakande barockdräkt i form av Johan Risbergs muralmålningar från 1749 och altaruppsats samt predikstol från 1690-talet. En läktare från samma tid andas dock senrenässans. I triumfbågen hänger en basunängel. Rester av en målningsskrud utförd under 1480-talet av mäster Amund kvarstår på några väggpartier. In till sakristian och södra vapenhuset är medeltida plankdörrar med järnbeslagning. Den förra har kring låset ett smidesarrangemang som skildrar Sankt Göran och draken. Dopfunten och en madonna är likaså medeltida. Den slutna bänkinredningen tillkom 1863 och sträcker sig ända bak till västväggen. I södra vapenhuset förvaras ett antal gravhällar från 1600-tal och i det västra en straffstock samt en gotisk fönsteromfattning.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan ligger i en väl samlad bymiljö med omgivande kulturlandskap och höga kulturhistoriska värden som yttrar sig i bl.a. kungsgård, skola och borgruin.
- Kyrkan är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden och hör till ett nationellt omistligt kulturarv. - Medeltida murverk och takstol utgör ett omistligt historiskt dokument.
- Medeltida dörrar, muralmålningar, dopfunt, altare och madonna.
- Bevarad inredning och muralmåleri från 1600-, 1700- och 1800-talen.
- Gravhällar från 1600-tal, straffstock och gotisk fönsteromfattning.
- Kyrkogård med kallmur, stigluckor, grusgångar, stavkorshäll, gravvårdar från 1600-, 1700- och 1800-tal, solur, sockenmagasin samt klockstapel med urverk och medeltida klockor.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Takryttare, Vapenhus - Söder, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2004)
KUNGSLENA KYRKA - Kyrkan består av ett långhus med smalare, rakslutet kor i öster, tillkommet under 1100-talets förra hälft. Den västra delen tillkom under 1400-talets senare hälft. Norr om koret är en sakristia från slutet av 1200-talet. Vapenhuset framför sydporten tillkom liksom långhusets västra del under slutet av 1400-talet. I väster är ett vapenhus från 1717.
FASAD - Kyrkan vilar på en sockel av tuktad kalksten med inslag av sandsten. Murarna av tuktad kalksten bär en borstad och vitkalkad puts. Under takskägget på långhusets nordsida är en målad bård av rundbågar och löv i rött, sannolikt utförd under sent 1480-tal av mäster Amund som då dekorerade interiören.
FÖNSTER - Alla fönster har öppningsbara ytterlufter från 1864 om inget annat anges. Alla bågar och spröjs är av grått trä. De flesta glas är handblåsta. De rundbågade långhusfönstren har T-post och tre lufter. De nedre lufterna har tolv rutor var. Den övre lunettens spröjsning bildar två spetsbågar med sju rutor. I korets sydvägg är ett likadant fönster fast med två färre rutor i de nedre lufterna. I sakristian är ett rektangulärt fönster med enkel luft och sex rutor. Västra vapenhusets övervåning har åt norr ett stickbågat fönster med enkel luft, som kan vara ursprunglig och har åtta rutor. Ovan södra vapenhusets port är ett gotiskt spetsbågsfönster med huggen sandstensomfattning, i vilket sitter ett enkelt glas. Högst upp i vapenhusröstet är en liten rektangulär glugg.
PORT - Sydporten är sannolikt ursprunglig, rundbågad, av furuplank och med stocklås. På utsidan är den klädd med svart panel från 1700-talet, upptill med fiskbensmönster och nedtill liggande. Den rombiska låsplattan förefaller ursprunglig medan detta är tveksamt gällande dörringen med sina grova vulster. Porten sitter i en smyg med horisontalt krön och omfattning av sandstenskvadrar. Västporten är en närmast kvadratisk bräddörr med stocklås och svart fiskbenspanel samt dörring och urnformad låsplatta. Porten härrör från 1700- eller 1800-tal. Framför porten ligger en huggen kalkstenshäll med årtalet 1894 och initialerna A H.
TAK - Långhuset bär ett sadeltak med tre takryttare, sannolikt från 1500-talet. Två av takryttarna är placerade på gavlarna, de är åttasidiga med spetsig form. Något väster om mitten är en högre takryttare med hög åttasidig sluten lanternin och spetsigt tak. Alla kröns de av smideskors på kopparkulor. De är klädda med kluven och tjärad spån. Även det södra vapenhuset och koret bär sadeltak. Det senares går utan markering över i sakristians pulpettak. Även det västra vapenhuset bär ett pulpettak. Alla takfall täcks av kluven och tjärad spån. Takskäggen är sågtandade. På gavlarna är tjärade träkors. Vindskivorna är av tjärade bräder. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt. De synliga hammarbanden är tjärade.
KUNGSLENA KYRKA - Kyrkan består av ett långhus med smalare, rakslutet kor i öster. Mitt på södra långsidan är ett vapenhus och ytterligare ett i väster. Norr om koret är en sakristia. Interiörens senmedeltida former är draperade i en färgsprakande barockdräkt som förändrats föga sedan 1700-talet. Epokens karaktärsskapande muralmålningar utfördes 1749 av Johan Risberg från Skövde.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset är indelat av väggfasta pelare i tre travéer med var sin fönsteraxel. I den mellerstas sydvägg är en port till det södra vapenhuset. I väster är en port till det västra. Inom den västra travén är en orgelläktare. Rummets bänkkvarter delas av en mitt- och en tvärgång. Över den förra hänger två mässingskronor. Framför triumfbågen hänger en basunängel. I nordost är predikstolen placerad med passage från sakristian. I den mellersta travéns nordöstra hörn står en madonna.
GOLV - Golvet utgörs av huggna kalkstenshällar, sannolikt från 1700-talet. Inom bänkkvarteren är golvet något högre och utgörs av fernissade furubräder, sannolikt från 1939.
VÄGG - De något ojämna murytorna bär en borstad puts med flera äldre lager och smutsvit kalkfärg. Öster om sydporten är en fragmentarisk muralmålning av mäster Amund från sent 1480-tal, vilken skildrar Kristi gisslande. Ovan sydporten är inom en sky en målad sol med Jahvetecknet, utförd av Anders Gustaf Ljungström från Sandhem 1866. Kring fönstren i östra och mellersta travén är draperimålningar i blått och guld av Risberg, liksom bakom predikstolen. Dessa fortsätter upp i valven och bidrar till att knyta samman rummet och dess inredning. Mot koret är en triumfbåge i hela dess vidd med skråkantade impoststenar av sandsten. Kring dess rundbåge är akantusmåleri i grisaille av Risberg och ovan hjässan en rund medaljong med årtalet 1749. Av samme mästare är söder om öppningen en skildring av den korsfäste Kristus mot en bakgrund av skyar, inom en akantusinramad medaljong.
PORT - Till södra vapenhuset är en ursprunglig rundbågad port av två kraftiga furuplank, på ena sidan beslagen med järnlameller och nitar. Porten har stocklås, rombisk låsplatta och dörring med stiliserade djurhuvuden och ornerade vulster. Porten sitter i en hög rundbågad smyg. Till det västra är en rak pardörr från sent 1800-tal med halvfranska fyllningar samt ljusgrön lasyr och marmorering, vilken sitter i en djup smyg.
FÖNSTER - De rundbågade fönstren har T-post och två fastskruvade innanlufter från förra sekelskiftet med till stor del handblåsta glas. Den nedre luften har 24 rutor och den övre med två spetsbågar sju. Indelningen är samma som på de öppningsbara och troligen samtida ytterfönstren. Bågar och spröjs är av grått trä. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande fönsterbänkar.
TAK - Långhustaket utgörs av tre travéer med senmedeltida kryssvalv, vilka går ned på väggfasta pelare. Taket är i sin helhet dekorerat av Risberg som satt sin signatur i den mellersta travén. Dekoren i varje valvkappa utgörs av en stor rundel och utfyllande akantusornamentik i grisaille, inramat av palmettbårder. I den västra travén innehåller rundlarna bibelord och omges av en delvis enklare grön akantus på vit botten. I mittravéns rundlar är leende änglar som håller textband med bibelord. Den norra kappan har inslag av bandverk samt blomstergirlander och liksom den södra en vit botten. Övriga kappor har ockrafärgad botten. I östtravéns rundlar skildras på pietistiskt manér själens förhållande till Gud i form av ett hjärta som hamnar i olika situationer. Norra och södra kappan har blomstergirlander och bandverk på vit botten. Övriga kappor har röd botten. På pelarna är illusionsmålade fyllningar med brun marmorering.
KOR - Det raka koret har i norr dörr till sakristia och i söder fönster. På ömse sidor om altaret upptages det lilla utrymmet av korbänkar och i sydväst står dopfunten och en ljusbärare i smide.
GOLV - Som långhus. Inom altarringen ligger golvet ett trappsteg högre och är av bräder. VÄGG - Som långhus. På triumfbågens norra sida är en fragmentarisk målning från 1480-talet av mäster Amund som skildrar den helige Erasmus martyrium. Målningen fortsätter över sakristidörren med en annan scen, sannolikt även det ett martyrium. På triumfbågens södra sida hänger en nummertavla. I bågen är en målning av Risberg i form av en medaljong med bibelord, flankerad av två fyrfat på postament. I östväggen är en rundbågad smyg, sannolikt efter ett fönster. Kring dennas krön är i norr fragment av Amunds målningar med en tupp och parti av en strutbård. Östväggen upptags i övrigt av en draperimålning i blått och guld, även kring fönstret är en drapering, båda av Risberg. På nordväggen är en skildring av Kristi Himmelsfärd från 1866 av Anders Gustaf Ljungström från Sandhem. Ovan denna är en rundbågad nisch där målningens skyar fortsätter och inramar ett textband. Sannolikt har här varit ett fönster.
INNERDÖRR - Till sakristian är en rak dörr från sent 1200-tal. Den består av två stående grova furuplank med stocklås. På utsidan är den klädd med nitade järnlameller. Handtaget är utformat som en drake i vars gap Sankt Göran stöter sitt spjut. Helgonet är ifört ringbrynja och struthätta. I ena änden av den rombiska låsplattan är ett krönt skägglöst huvud som torde stå för prinsessan i legenden. Den raka smygen omges av sandstenskvadrar.
FÖNSTER - Det rundbågade fönstret har T-post och två fastskruvade innanlufter från sent 1800-tal med samma spröjsning som ytterlufterna. Bågar och spröjs är av grått trä. Smygen är som långhusfönstrens.
TAK - Taket utgörs av ett senmedeltida kryssvalv som går ned på enkla konsoler. Den heltäckande dekormålningen är utförd av Risberg. I hjässan är ett fyrpass med Jahvetecknet inom en sol med omgivande änglaflykter. I den västra valvkappan är en rundel med ängel som håller krona och textband samt två fyrpass med bibelord. I den norra kappan är två rundlar, varav den ena med inskription till åminnelse om kyrkans målning "på egne bekostnad" 1749. I den östra kappan är två små änglar som bär ett textband med "Ähra ware GUD i högdene&". Alla kappor utom denna har utfyllning i form av akantus i grisaille. Den norra och södra har även inslag av bandverk. I den västra kappen är botten blå och i de övriga vit. Kapporna inramas av palmettbårder.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta ursprungliga altaret av huggen sandsten är slammat och vitkalkat. Den skråkantade altarskivan är av röd kalksten.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen skars enligt inskription 1694 och kan vara ett arbete av Börje Löfman, Mariestad. Detta välgjorda barockverk har en kraftigt förkroppad predella som bär konsoler med Aron och Moses i friskulptur. Dessa flankeras av kolonner med målad vinranksdekor och korintiska kapitäl. Corpus, som bryter upp i gesimsen, innehåller en skildring av Nattvarden i relief. Entablementet bär ett brutet krön med änglaflykt och i livfull friskulptur den uppståndne Kristus, flankerad av romerska vakter. På altaruppsatsens sidor är kraftig akantusdekor. Den ursprungliga bemålningen framtogs 1940 och domineras av brunt och svart.
ALTARRING - Den hästskoformade altarringen härrör från 1700-talet. Den löper in till altaret och har två grindar. Ringen utgörs av en balustrad med svarvade smäckra dockor i brun marmorering. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med guldtyg.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningen från 1863 består av 19 rader i söder och 22 i norr. Dessa rader löper ända in till väggen och den bakre ligger an mot västväggen. Mot kor och tvärgång är skärmar med halvfranska fyllningar. De mot koret har även rundade hörn. Mot väggarna är en bröstning från 1940 med radiatorer som döljs av trägaller. De raka ryggarna består av liggande bräder och har på baksidan bokstöd. Under sitsarna är radiatorer. Dörrarna har halvfranska fyllningar och i gavlarna är hål för ljushållare. Fyllningarna bär blågrå marmorering och ramstyckena grön lasyr. Invändigt har bänkarna brun strukturmålning. I en av de bakre norra bänkarna är en inbyggd manöverpulpet i ett brunt träfodral. De slutna korbänkarna härrör sannolikt från 1690-talets omgestaltning och har en kort rad var. Dörrarna har fyllningar med stänkmålning och gångjärnsband med lövformade ändar. Den ena har kvar ursprunglig smideshasp. Ramstyckena bär brun marmorering.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen med ljudtak skars 1694 av samme bildhuggare som altaruppsatsen. Korgens sidor bär fyllningar med evangelisterna och Frälsaren i halvskulptur, stående på konsoler. Hörnen markeras av halvkolonnetter med korintiska kapitäl, vilka går ned på en förkroppad bas med bibelord och nedtill små kartuscher. Även entablementet är förkroppat med textfält och kraftigt utkragande krönlist som bär samtida bokstöd. Från det femsidiga ljudtaket svävar en duva. Från det förkroppade takets kanter hänger fruktgirlander. På sidorna står kartuscher och på hörnen änglar med Kristi pinoredskap. Den 1940 konserverade bemålningen domineras av brunt och svart.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och nio stämmor. Den byggdes 1989 av Robert Gustavsson orgelbyggeri AB i Härnösand. Spelbordet är inbyggt i den ursprungliga sengustavianska fasaden från tidigt 1800-tal. Denna består av ett spetsigt mittfält med skurna tofsar längs kanten och på sidorna små tureller. Det tresidiga krönpartiet har hålkälslist och bär en strålande treenighetstriangel med Gudsöga och på sidorna urnor. Det ursprungliga verket skall finnas magasinerat på vinden.
LÄKTARE - Läktaren från 1694 vilar på åtta grönmarmorerade pelare från 1863 med fasade hörn, vilka bär fyra tvärbjälkar. Bröstet i senrenässans består av rundbågsfyllningar med blomstermotiv på svart botten, utfört av Risberg 1749. Dessa omges av myntdekor och i de svarta svicklarna virvelhjul. Ramstyckena är benvita. Mellan fyllningarna är pilastrar med kannelyrer. Entablementet har tandsnitt och en skuren krönlist. Läktaren har två gradänger, klädda med linoleummatta.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten av sandsten består av två delar. Den runda cuppan har skrånande undersida och längs livet kvastpalmetter. Foten är en s.k. attisk bas. Dopfuntens centrala uttömningshål och palmettmotiv gör att den hör hemma i Skalundskolan, som tillskrivits den under 1100-talets andra hälft verksamme mäster Haraldus.
NUMMERTAVLA - Den rektangulära vita nummertavlan har grå karnisprofilerad ram och skuret förgyllt krön med symbolerna för Tro och Hopp (Korset och Ankaret) korsade med en herdestav och omgivet av akantus. Sannolikt härrör nummertavlan från 1700-talets mitt.
MADONNA - Den meterhöga tronande madonnan med Jesusbarnet i knäet, skars under 1200-talets senare hälft och bär bemålning från 1749.
BASUNÄNGEL - Basunängeln är ett barockverk, sannolikt skuret 1749.
VAPENHUS I SÖDER - Det rektangulära vapenhuset har port i norr och söder. Ovan sydporten är ett litet fönster. Vid östväggen står en sockenkista och två gravhällar från 1600-talet samt en gravsten från 1700-talet i det nordöstra hörnet.
GOLV - Som långhus. Framför porten i norr ligger en nött gravhäll från 1600-talet. VÄGG - Väggarna bär en borstad puts med gräddvit kalkfärg. Långhusporten sitter i en rundbågad smyg i två språng, av vilket det inre skyms av portens brädomfattning. Ovan detta är målat i fraktur "Kom til at höra!" Den inre smygen har i krönet tre utkragande huggna stenar med hjärtform. I västväggen är en på mitten en mindre utkragning. I det nordvästra hörnet är ett stycke upp en grå brädlucka till vinden. Denna har lövformade gångjärnsband och torde härröra från 1700-talet. Nedanför sitter en smal porträttgravhäll fastgjord. Sannolikt rör det sig om en återanvänd häll emedan det längs sidorna löpande textbandet bär minuskler och även några runor (?). Hällen föreställer Britta Olufsdotter, död 1581.
PORT - Mot sydportalen är en rundbågad grå bräddörr från 1905 med på utsidan fiskbenspanel upptill och liggande panel nedtill, i båda fallen pärlspont. Låset utgörs av en regel. Ytterporten behandlas under exteriör.
FÖNSTER - Se exteriör.
TAK - Taket är tunnvälvt med samma behandling som väggen.
VAPENHUS I VÄSTER - Det rektangulära vapenhuset har port i väster och öster. I norr är en ursprunglig fernissad trätrappa som avskiljs av en samtida mellanvägg av beiga plank. Under trappan är en elcentral från 1956. I det sydöstra hörnet står sandstensomfattningen till ett gotiskt spetsbågsfönster (som tidigare satt längst åt väster på södra långsidan) och i det sydvästra en straffstock från 1692. Längs sydväggen står två enkla grå träbänkar.
GOLV - Golvet består av de ursprungliga tuktade kalkstenshällarna.
VÄGG - Väggarna bär en borstad puts med gräddvit kalkfärg.
PORT - Portarna behandlas under exteriör respektive långhus. Ytterport plank med skjutregel och stocklås. INNERDÖRR - Till trappskrubben är en rak ursprunglig beige bräddörr med utanpåliggande lås. TAK - I det obehandlade taket syns de ursprungliga bilade bjälkarna.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har dörr till kor i söder, till predikstol i väster och fönster i öster. Upp till predikstolen är en svagt svängd kalkstenstrappa. Vid sydväggen står förvarings- och skrudskåp i furu från 1979 och vid nordväggen ett skrivbord. Från taket hänger en mässingskrona.
GOLV - Som långhus, fast ett trappsteg lägre. På golvet ligger en heltäckningsmatta. VÄGG - Väggarna bär en borstad puts med flera äldre lager och gräddvit kalkfärg. I nordväggen är två ursprungliga nischer för förvaring av nattvardskärlen. I en monter på västväggen hänger ett antependium som togs hit från Bender av karolinske översten Sven Lagerberg.
INNERDÖRRAR - Kordörren sitter i en djup rundbågad smyg och behandlas ovan. Till predikstolen är en rundbågad grå bräddörr med skjutregel och lövformade gångjärnsband i smide. Sannolikt härrör denna dörr från 1749.
FÖNSTER - Det rektangulära fönstret har en öppningsbar enkel innanluft från omkring 1900 med sex rutor. Bågar och spröjs är av grått trä. Fönstret sitter i en rundbågad smyg med vridet järngaller och brant sluttande fönsterbänk, på vilken är en avsats med krucifix och längst ned ett sentida inmurat bönealtare av kalksten.
TAK - Det närmast spetsbågade tunnvalvet saknar markerad gräns mot väggarna och är behandlad som dessa. LÄKTARHALL - Den rektangulära hallen har uppgång från vapenhuset i nordväst, fönster i norr, dörr till läktaren i öster och till förråd i söder.
GOLV - Golvet består av sentida fernissade furubräder.
VÄGG - Som vapenhus. I väster är mot förrådet en ursprunglig grå plankvägg med samtida kapphängare i form av svarvade knoppar. Plankväggen i söder är enligt inskription från 1899.
INNERDÖRR - Till läktaren är en sannolikt ursprunglig rak pardörr med halvfranska fyllningar, smidesreglar och grå marmorering.
FÖNSTER - Se exteriör.
TAK - I taket är ursprungliga grå bräder.
VIND - Från södra vapenhusvinden kan ett ursprungligt igenmurat rundbågsfönster iakttagas. En målad röd bård på korvinden visar att kyrkan ursprungligen hade öppen takstol. Takstolen torde till stora delar vara medeltida.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Takryttare, Vapenhus - Söder, Vapenhus - Väster
Inventeringsår 2001
En dendrokronologisk datering av korets hammarband har visat på att detta uppfördes omkring 1120. Långhuset torde ha uppförts vid samma tid, varom ett från vinden synligt romanskt fönster vittnar. Under korgolvet har brända rester av en äldre byggnad konstaterats, kanske en stavkyrka. En seglivad tradition har menat att kyrkan skulle ha uppförts av kung Erik "läspe och halte" som tack för hans fars seger över kung Sverker d.y. i slaget vid Lena 1208. Under 1200-talets senare del uppfördes en sakristia och södra långsidan försågs med tvåkopplade unggotiska fönster, inspirerade av Skara domkyrkas ombyggnad. Sannolikt är det den Bjälboätten som bekostat förändringarna. Påskdagen 1258 bevistades mässan av Birger jarl och hans son kung Valdemar samt svärsonen kung Håkan av Norge. Under 1400-talet byggdes långhuset ut åt väster med en travé. Dess södra vägg försågs med ett smalt spetsbågigt fönster. Framför sydportalen byggdes ett vapenhus. Emedan större delen av socknen låg under Linköpings domkyrka så torde de ha stått för finansieringen. I det inre så valvslogs hela kyrkan. Under 1480-talet försågs interiören med målningar av mäster Amund som sannolikt även målade den röda bården på norra långsidans exteriör.
1530 fick Gustaf Olofsson Stenbock godset Lena av Gustav Vasa och tio år senare förlorade Kungslena sin status som moderkyrka. Enligt en uppgift från 1829 så antags de tre takryttarna ha rests under Stenbocks tid, till minne av de tre kungar som övervarade ovannämnda påskmässa. 1684 borttogs de gotiska fönsteromfattningarna och fönstren förstorades. Fönster togs upp i norr. 1694 försågs interiören med altaruppsats och predikstol. Vid samma tid tillkom även bänkinredning och läktare. 1697-99 omputsades kyrkan i sin helhet. Drivande bakom decenniets upprustning var kyrkoherde Andreas Gadd. 1715-17 renoverades altaruppsats, predikstol och läktarbröst på bekostnad av översteparet Witting. 1717 uppfördes ett vapenhus i väster. 1749 kontrakterade sockenmännen Johan Risberg för att dekorera interiören, Amunds målningar överputsades sannolikt 1697-99.
1859 fick socknen statliga medel för att reparera de historiskt intressanta takryttare, som man hade velat borttaga. 1863 insattes en ny bänkinredning och året därpå förstorades fönsteröppningarna. 1866 dekorerades korväggarna med målningar av Anders Gustaf Ljungström, varvid Risbergs omdebatterade helvetesskildring på norra korväggen övermålades. Under 1800-talets senare del inköptes en äldre orgel från annan ort. 1905 insattes en kamin i kyrkan och fyra år senare omtäcktes de bristfälliga takryttarna med kluven spån. 1919 installerades ett nytt orgelverk av Nordfors & Co med bibehållande av den gamla fasaden.
Församlingen hade tidigt uppmärksammat hur kaminen smutsade ned Risbergs målningar och ville rengöra dessa. Detta var dock ingen idé förrän man bytt värmesystem, vilket skedde först 1934 då centralvärme med lågtrycksånga installerades. Arkitekt var Göran Pauli, Jönköping. En restaurering kom till stånd 1939-40 med Adolf Niklasson som arkitekt och K J R Johansson som konservator. Fasadens senaste putslager borttogs och de äldre lagades samt avfärgades med kalkfärg. Valven rengjordes och lösa partier fixerades. Ett stycke av de medeltida målningarna på väggen vid sydporten togs fram. Altaruppsatsen befriades från övermålningar och den ursprungliga färgen konserverades. Samma skedde med läktarbröstet, varvid dock två fyllningar fick rekonstrueras. Även predikstolen konserverades, men dess ursprungliga färg var hårt åtgången. Sprickor i väggarnas puts lagades med cement och hela interiören ommålades i färger som anslöt till de framtagna.
1955 förstördes taket över kor och sakristia samt den östra takryttaren av en brand. Orsaken var troligen soteld i skorstenen som antände spåntaket. Valven skadades av rök och vatten. En snabb insats räddade dock kyrkan. En restaurering under ledning av arkitekt Anders Ekman och konservator Olle Hellström slutfördes följande år. Den östra takryttaren och de avbrända taken rekonstruerades och den befintliga taktäckningen av gammal hyvlad spån byttes mot kluven furuspån. Fasadens puts lagades och avfärgades med kalkvatten. Vid detta arbete framkom en målad bård i norr och söder, vilken konserverades och delvis rekonstruerades på nordsidan. Centralvärmen ersattes av elvärme och valven tilläggsisolerades med stenullsfilt på asfalt. Den flagnande limfärgsmålningen i koret fixerades. Den mest skadade ytan vid sakristidörren borttogs och istället fixerades den underliggande medeltida målningen. Hela kyrkorummet rengjordes och alla odekorerade ytor ommålades med emulsionsfärg.
1980 tjärades takryttare och takfall. Interiören led sedan länge av fuktproblem. Den täta färgen från 1956 borttogs och ersattes av kalkfärg. Sprickor i bänkinredningen lagades. De särskilt i koret flagnande målningarna konserverades. Två år senare inlades dränering kring hela kyrkan för att få bukt med fukten. 1984 fästes släppande puts i triumfbågens hjässa. Året därpå gjordes en murverksundersökning under södra korfönstret i jakten på Västgötalagen, som enligt en tradition skulle vara inmurad där. Det hela direktsändes i Gomorron Sverige men gav inget resultat. 1987 omlades långhusets norra takfall. 1989 installerades ett nytt orgelverk av Robert Gustavsson, Härnösand. 1992 omlades taket på södra vapenhuset och långhusets södra takfall. Alla takfall omtjärades. Bårdmålningen fixerades och retuscherades. 1995 installerades högtalaranläggning.
År 1115-1125 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor.
År 1150-1199 Specifika inventarier - dopfunt
År 1480-1489 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
År 1694-1695 Fast inredning - läktare
År 1694-1695 Fast inredning - bänkinredning
År 1694 Fast inredning - altaruppsats
År 1695 Fast inredning - predikstol
År 1697-1699 Underhåll - omputsning
Interiör och exteriör.
År 1715-1717 Underhåll - målningsarbete, interiör
Renovering av altaruppsats, predikstol och läktarbröst.
År 1749 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Konstnär - Dekormålare: Johan Risberg
År 1859 Underhåll - takstol
Reparation av takryttare.
År 1863 Fast inredning - bänkinredning
År 1866 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Korväggar
Konstnär: Anders Gustav Ljungström
År 1905 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1909 Underhåll - takomläggning
Omtäckning av takryttare.
År 1919 Fast inredning - orgel, orgelverk
Inrymmes i äldre fasad från inköpt gammal orgel.
Orgelbyggare: Herman Nordfors & Co
År 1934 Teknisk installation - värme
Centralvärme med lågtrycksånga ersätter kamin.
Arkitekt: Göran Pauli
År 1939-1940 Underhåll - målningsarbete
Exteriör putslagning och kalkning. Interiör nymålning i anslutning till äldre inredning.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1939-1940 Konservatorsarbeten
Rengöring och fästning av måleri. Framtagning av medeltida måleri vid sydport. Altaruppsats, predikstol och läktarbröst befrias från sentida övermålningar.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1955-1956 Teknisk installation - värme
Elvärme ersätter centralvärme.
Arkitekt: Anders Ekman
År 1955-1956 Underhåll - målningsarbete
Putslagning och avfärgning med kalk på fasader. Interiör ommålning med bl.a. emulsionsfärg.
Arkitekt: Anders Ekman
Konservator: Olle Hellström
År 1955-1956 Underhåll - takomläggning
Ny spåntäckning.
Arkitekt: Anders Ekman
År 1955-1956 Konservatorsarbeten
Framtagning av bård på nordfasad. Målningar i interiör undergår rengöring och fästning. Medeltidsmåleri vid sakristidörr tags fram.
Konservator: Olle Hellström
År 1980 Konservatorsarbeten
Fästning av flagnande måleri i kor.
Konservator: Alf Hedman
År 1980 Underhåll - målningsarbete
Tjärning av tak. Borttagning av emulsionsfärg och kalkning av väggar.
År 1984 Konservatorsarbeten
Fästning av puts i triumfbåge.
Konservator: Alf Hedman
År 1985 Byggnadsarkeologisk undersökning
Undersökning av hålighet under korfönster.
År 1987 Underhåll - takomläggning
Långhusets norra takfall.
År 1989 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelbyggeri: Robert Gustavsson
År 1992 Konservatorsarbeten
Fästning och retuschering av fasadbård.
Konservator: Alf Hedman
År 1992 Underhåll - takomläggning
Södra vapenhuset och långhusets södra takfall.
Byggmästare: Kenneth Johansson
År 1995 Teknisk installation - högtalaranläggning
År 2008 Konservatorsarbeten
Konservering av kalkmålningar interiört och exteriört. Arbetena avsåg dels de medeltida kalkmålningarna i kyrkorummet, dels frisen med bården längs takfoten på kyrkans norra fasad. I korthet har arbetsinsatsen gått ut på att säkra målningarna, eftersom de bärande putslagren sviktat på flera ställen.
År 2010 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Bråthen, Alf, Dated wood from Gotland and the diocese of Skara, 1995
Göteborgs universitet, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Avdelningen för kulturvård, Kungslena kyrka, 1997
Hallbäck, Sven-Axel, Medeltida dopfuntar i Skaraborg, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1971-72
Hernfjäll, Viola, Medeltida kyrkmålningar i gamla Skara stift, 1993
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Westrin, Barbro, Kungslena kyrka, 2001
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin