Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Östra Gerums kyrka ligger på Falbygdens kalkstensplatå med Gerumsberget i nordväst. Kyrkbyn har trots 1800-talets skifte behållit sin radbykaraktär. Bymiljön har kvar en anmärkningsvärd del av sina hagmarker, stengärdesgårdar och fägator.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omges av en bred kallmur med trädrad och smidesgrind. Mot denna står sex gravstenar från 1600-talet lutade. Invid kyrkan står en öppen klockstapel från 1700-talet.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan har trots 1800-talets fönsteröppningar en påtagligt romansk karaktär med smalare kor och absid. Det putsade kalkstensmurverket har hörn-, fönster- och portomfattningar av sandstenskvadrar. Den resliga interiören präglas av senmedeltidens kryssvalv med målningar av mäster Amund. Altaruppsats och predikstol i barock är de enda framträdande inslagen från senare tid i ett ovanligt "rent" kyrkorum. Den lilla orgeln är byggd 1903 av Levin Johansson, Liared. Målningarna konserverades och rekonstruerades delvis vid Axel Forsséns restaurering 1952 då bänkarna ombyggdes och antikglas insattes i fönstren. Dopfunten härrör från kyrkans byggnadstid, liksom sydportalen av huggen sandsten.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan ligger i en radby med omgivande väl hävdat kulturlandskap av högt natur- och kulturhistoriskt värde. - Kyrkan är en välbevarad romansk absidkyrka, som är omistlig i ett nationellt perspektiv. - Medeltida murverk, målningar och dopfunt utgör ett omistligt historiskt dokument. - Interiören har genom bemålade takvalv en välbevarad, senmedeltida karaktär. - Altaruppsats och predikstol i barock.
- Orgel från 1903.
- Kyrkogård med kallmur, trädrad, klockstapel och gravvårdar från 1600-talet.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår (2004)
ÖSTRA GERUMS KYRKA - Kyrkan består av ett långhus med smalare kor och absid i öster från 1100-talets mitt. Norr om koret är sakristia från 1892 och söder om långhuset vapenhus från 1734.
FASAD - Långhus och kor vilar på en låg något utkragande sockel av grovt tuktad kalksten, övriga byggnadskroppar saknar sockel. Långhusets västgavel vilar på en sockel av skråkantad sandsten, vilken avbryts över mitten av förtagningarna till ett 1722 rivet torn. Kyrkan är uppförd av kalksten och dess något ojämna murytor är försedda med en borstad och vitkalkad puts. Långhus och kor har oputsade hörnomfattningar av sandstenskvadrar, vilka på den förra inte når riktigt ända upp till takfoten. På norra långsidan är under det västra fönstret en igenmurad nordportal med delvis bevarad omfattning av sandstenskvadrar. Det södra korfönstret har minskats två gånger, vilket visas av ritsningar, varav den större kantas i väster av två sandstenskvadrar, troligen omfattning till ett ursprungligt romanskt fönster. Det östra absidfönstret omges av en ursprunglig huggen sandstensomfattning med lansettform. I västgaveln är inom ytan för det rivna tornet en stor rundbågsöppning markerad med en ritsning. Det västra gavelröstet är timrat och klätt med en rödfärgad locklistpanel i vars södra del är en lucka.
FÖNSTER - Alla fönster har karmar, bågar samt spröjs av gråmålat trä och bleck av koppar om inget annat anges. Smygarna följer fönstrens form. Det rundbågade södra långhusfönstret har korspost och sex öppningsbara lufter från 1952 utan spröjsning. Samma gäller det södra korfönstret som dock är mindre i storlek. Ovan vapenhuset är ett rektangulärt fönster med enkel luft i vilken sitter 15 handblåsta glasrutor med blyspröjs och stormjärn. Sannolikt härrör detta fönster från 1700-talet. De rundbågade norra långhusfönstren har korspost och fyra öppningsbara lufter från 1892. De nedre har tio rutor var av handblåst glas och de övre fyra. Från 1952 härrör de enkla lansettformade lufterna i de båda absidfönstren. Dessa har fyra rutor var. Sakristians rundbågade fönster har en enkel luft från 1892 med 15 rutor. I sakristians gavelröste är ett litet rundfönster med enkel luft från samma år med fyra rutor.
PORT - Vapenhusporten är en rak pardörr från 1952 med grå fiskbenspanel, vilken sitter i en stickbågad smyg med kalkstenshäll framför. Sakristiporten från 1892 är rak och klädd med liggande grå pärlspont. Framför porten är en kalkstenstrappa.
TAK - Långhuset bär ett sadeltak med valmad spets i väster. Kor, vapenhus och sakristia bär alla sadeltak, medan absidens är valmat runt om. Långhus, vapenhus och sakristia täcks av flacktegel, medan sistnämndas är av sent datum. Koret täcks av enkupigt lertegel och absiden av kluven tjärad spån. Alla tak utom sakristians och absidens har vindskivor av svart trä. Sakristians vindskivor är sentida av gråmålat trä. Takfötterna är av gråmålat trä. Alla takfall utom absiden har hängrännor och stuprör av kopparplåt.
ÖSTRA GERUMS KYRKA - Kyrkan består av ett långhus med smalare kor och absid i öster. Norr om koret är sakristia och söder om långhuset vapenhus. Den intima interiören har behållit sin medeltida karaktär, vilken också förstärkts genom en restaurering 1952. Ljuset är dovt, liksom färgskalan. Valvens och korets målningar tillkom omkring 1487 och utfördes av mäster Amund, vilken även gjort den likartade utsmyckningen i Gökhems kyrka.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har sydportal och två travéer med var sin fönsteraxel. Bänkkvarteren skiljs av en mittgång med tvärgång. I sydost står predikstolen och i en nisch i väster, orgeln. Båda omsluts delvis av bänkrader. Över mittgången hänger två mässingskronor.
GOLV - Golvet från 1892 består av bräder med mörk fernissa. I bänkkvarteren är det ett plan högre och tillkom 1952.
VÄGG - De ojämna murytorna bär en borstad puts med beige kalkfärg. Runt långhuset löper en målad bröstning från 1952, med undantag för en liggande träpanel i bänkkvarteren. Denna utgörs av en lila drapering som fortsätter upp längs predikstolstrappan. Upptill avgränsas bröstningen av en rödbrun bård. In till koret är en svagt spetsig triumfbåge i hela dess höjd. Denna omges av en kalkmålning i form av en bård med vinkelbruten dekor i brunt och grått. Ovan triumfbågen är ett fragmentariskt fält där man kan skönja Kristus som världsdomare. Fältet begränsas nedåt på sidorna av horisontala textband, likaså fragmentariska. På östväggens odekorerade ytor har kalkfärgen anbragts som skyar. I norra långsidans västra ände är en igensatt nordportal markerad med ritsning. I västväggen är en rundbågad rundad nisch med avsats. Denna flankeras av två vertikala ritsningar som torde markera det nu rivna tornets murverk.
PORT - Den raka porten från 1952 har utanpåliggande fyllningar med grå marmorering. Den sitter i en rundbågad smyg med ursprunglig omfattning av sandstenskvadrar.
FÖNSTER - De rundbågade fönstren med korspost har fyra öppningsbara innanlufter från 1952. De nedre lufterna har tio rutor var, i vilka i sin tur sitter fyra rutor av färgat antikglas i blyspröjs. Lunetthalvorna har tolv färgade antikglas var i blyspröjs. Karmar, bågar och övriga spröjs är av gråmålat trä. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande fönsterbänkar med grå bemålning. Ovan sydportalen är direkt under valvet ett rektangulärt fönster med fastskruvad innerluft från 1952, i vilken sitter tolv rutor med träspröjs. Den raka smygen rundas något av valvet. I smygens östra vägg är en inskription till minne av valvmålningarnas rekonstruktion 1952 av David Sundbaum.
TAK - Taket utgörs av ett kryssvalv i två travéer. Valven är dekorerade av mäster Amund. Kapporna omges av valvribbdekor med ekollon och treblad. Det rör sig om ett klart arkitektoniskt måleri där dekoren framhäver de bärande elementen. I de östra gördelbågarnas hjässor binds två hjärtformade blad samman av ett droppformat band och i de västra är där palmetter. I kapporna och valvhjässorna är rundlar med utskjutande palmetter. Dessa bär spår av ytterst fragmentariska figurscener. Målningarna är utförda i grått och grönt på en gräddvit botten.
KOR - Det kvadratiska koret har fönster i söder och dörr till sakristia i norr. Altaret är placerat i absiden i öster och dopfunten står i den södra delen av triumfbågen. I absiden är ett fönster i söder och ett i öster.
GOLV - Som långhus. Inom altarringen är det ett plan högre och täckt med en grov matta. VÄGG - Som långhus. Kalkfärgen är här liksom på långhusets östvägg anbragt så att den bildar skyar. Under fönstret är en nisch för sakramenten och väster om det är en glasmonter från 1992 med en kalkduk. På ömse sidor om absiden sitter nummertavlor. In till absiden är en rundbåge i hela dess vidd. Kring sydfönstrets smyg är fragment av en bård och inom den av palmettmåleri. I den sannolikt ursprungliga slevdragna putsen har ristats ett bomärke och ett namn.
INNERDÖRR - Sakristidörren är av samma slag som ovannämnda port.
FÖNSTER - Korets sydfönster är samma som långhusfönstren, fast med nio antikglas per ruta och tio i lunetthalvorna. Absidens två fönster är smala och lansettformade med enkla fastskruvade innanlufter från 1952. I dessa sitter fyra rutor, vilka är av antikglas i den södras. Bågar och spröjs är av gråmålat trä. De ursprungliga djupa rundbågade smygarna har s.k. himlatrappor i två steg.
TAK - Korets tak är ett kryssvalv med samma dekor som de i långhuset, dock mer välbevarad och oretuscherad. Man kan klart skönja figurer i rundlarna, vilka torde symbolisera evangelisterna. I absiden är ett hjälmvalv med flera målningsfragment. Mot bågen är en bård av hjärtpalmetter. Det rör sig om de idag svårtolkade resterna av en Nådastol inom ett fyrpass. I norr kan ett textband skönjas.
FAST INREDNING
ALTARE - Det fristående altaret från 1952 är murat, slätputsat och gråmålat. Altarskivan av polerad kalksten är skråkantad och på denna står altaruppsatsen.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett barockverk, skuret av Jonas Ullberg år 1715. På den förkroppade predellan är en inskription till åminnelse av införskaffandet för "egne medell". Korpus' kalvariegrupp skildrar Kristus i friskulptur med korset på en kulle med dödskalle, flankerad av Maria och Johannes i halvskulptur. På ömse sidor står friskulpturer av Moses och Johannes döparen. Sidorna utgörs av genombruten akantusdekor. Det låga entablementet pryds av två änglaflykter och bär ett krönparti i form av en kartusch med bibelord och krönande änglaflykt. På sidorna är genombruten akantus och två keruber med spjutet och svampen från Korsfästelsen. Den ursprungliga bemålningen framtogs 1952 och domineras av brunt, blått och benvitt. På entablementet och kring korpus är inslag av de tidstypiskt svarta fläckarna på orange botten.
ALTARRING - Den svagt rundade altarringen är sannolikt från 1952. Den löper från den ena väggen till den andra alldeles framför absidens båge. Den har en osymmetriskt placerad grind och halvfranska fyllningar. Dessa är gröna medan ramstyckena är gråa. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med grön plysch.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen från 1892 består av sju rader i söder och nio i norr. Dessa löper ända in till väggen. Mot kor och tvärgång är skärmar från 1952 med halvfranska fyllningar. Ryggarna av liggande pärlspont är lutande och har på baksidan bokstöd. Sitsarna har på undersidan radiatorer och på golvet är fotstöd. De raka gavlarna från 1952 har utanpåliggande fyllningar. Bänkarna är målade i grön lasyr med undantag för fyllningarna som bär blågrön marmorering.
PREDIKSTOL - Den femsidiga predikstolen med ljudtak skars av Johan Ullberg d.ä. år 1699 för Ettaks nu rivna kyrka och köptes in 1729. Korgens sidor bär rundbågade fyllningar med halvskulpturer av Kristus och tre evangelister. Ovan dessa är Ullbergs karaktäristiskt knubbiga änglaflykter. Hörnen markeras av kolonnetter med målade rankor och kompositakapitäl. Dessa bär ett entablement med textfält och volutformade konsoler. Ovan detta står ett ursprungligt bokstöd med skuren blomma. Korgens bas utgörs av genombruten akantus och druvklasar. Trappan i öster har en ursprunglig skärm med halvfransk fyllning. Från det sexsidiga ljudtaket svävar en ängel. På takets krön står kartuscher och mellan dem sitter keruber som sannolikt har hållit Kristi pinoredskap. I mitten står en piedestal med Guds lamm på en bok med sju gyllene insegel. Den ursprungliga färgsättningen framtogs 1952 och domineras av brunt, rött och grönt med kontrasterande lister i benvitt.
ORGEL - Orgeln har en manual, pedal och tre stämmor. Den byggdes 1903 av Levin Johansson i Liared och renoverades 1979 av Smedmans orgelbyggeri AB i Lidköping. Därvid byttes flertalet av piporna. Spelbordet är inbyggt i fasaden som består av tre rundbågade pipfält med tempelkrön, varav det mellersta är större. Bemålningen utgörs av grön lasyr och förgyllda lister.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den runda kalkformade dopfunten är huggen av sandsten i ett stycke. Cuppan har skrånande undersida och går via en repstav samman med foten, runt vilken löper en rundbågsfris. Funten har centralt uttömningshål och tillhör den s.k. Remmenegruppen från mitten av 1200-talet, vilken kännetecknas av dansk influens.
NUMMERTAVLOR - De ovala svarta nummertavlorna är från 1892 och sitter i förgyllda ramar. VAPENHUS - Det rektangulära vapenhuset har port i söder och norr. Längs långsidorna står enkla träbänkar. Från takets hjässa hänger en armatur i smide och antikglas.
GOLV - Det ursprungliga golvet består av nötta kalkstenshällar.
VÄGG - Som långhus. I södra röstet är stående brunbetsad slätspont från 1952. Kring långhusporten är en ursprunglig omfattning av huggen sandsten som tar upp hela väggytan. Smygens kvaderomfattade rundbågskrön vidgas avsevärt utåt rummet. Sidorna flankeras av två rundstavar och hålkäl som vilar på en skråkantad sockel och bär enkla anfangsstenar. Inom omfattningen är en kvaderomfattad rak öppning med skråkantad överliggare.
PORT - Ytterporten är en rak fernissad pardörr från 1952 med halvfranska fyllningar. Den sitter i en stickbågad smyg. Långhusporten behandlas ovan.
TAK - I taket är ett tunnvalv från 1952 med brunbetsad slätspont.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ingång i väster, dörr till koret i söder och fönster i norr, framför vilket står ett skrivbord.
GOLV - Golvet från 1892 utgörs av bräder med mörk fernissa.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Östväggen utgörs av inbyggda gråmålade träskåp från 1952 för elcentral och skrudar.
PORT - Den ursprungliga raka porten har stående halvfranska fyllningar, utanpåliggande lås och grå bemålning. Kordörren behandlas ovan.
FÖNSTER - Det rundbågade fönstret har enkel innanluft från 1952 med nedtill nio rutor, vilka har fyra färgade antikglas var i blyspröjs, och upptill en lunett med 17 rutor av färgat antikglas i blyspröjs. Karm, bågar och övriga spröjs är av gråmålat trä. Smygen följer fönstrets form.
TAK - I taket är gråmålad pärlspont från 1892. Centralt sitter en armatur med antikglas.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01
Byggnadsdel (2004): Absid - Rundad, Absid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder
Inventeringsår 2001
Enligt traditionen och Västgötalagens bihang skall Östra Gerum vara en av de kyrkplatser som Sigfrid invigde omkring 1020. I närheten finns ruinen av en annan av dessa, Agnestad. Fynd av en tidig 1100-talsgrav vid södra muren har tolkats som ett tecken på att nuvarande kyrka hade en föregångare, rimligen en stavkyrka. Nuvarande kyrka uppfördes med en typiskt romansk planform , d.v.s. smalare kor och absid. Tuktad kalksten användes till murarna. Hörn, portar och fönster fick omfattningar av sandstenskvadrar. I norr fanns en rundbågig nordport. I väster skall ha stått ett torn, vilket även indikeras av utkragningar i långhusgaveln. Detta skulle kunna tolkas som närvaro av en storman som bekostat byggnationen. Enligt en uppgift i ATA skall årtalet 1166 finnas på en takstolsdetalj. En dendrokronologisk undersökning av äldre konstruktionsdetaljer i takstolen har gett vid handen att timret ej kan ha fällts tidigare än 1127. Senast omkring 1150 skall långhus och kor ha rests enligt den tolkning som gjordes. Sannolikt under 1200-talet försågs absiden med två unggotiska små fönster. Under senmedeltid slogs kryssvalv över kyrkorummet och triumfbågen vidgades. På 1480-talet försågs valv och väggar med målningar av mäster Amund.
Föga hände innan 1700-talet, då kyrkan skall ha varit i rätt så dåligt skick. En altaruppsats färdigställdes 1715 av Jonas Ullberg för kyrkans egna medel. 1722 skall det fallfärdiga tornet ha rivits och västgaveln fått sin nuvarande utformning med valmad spets på taket. Sannolikt vid detta tillfälle ombyggdes takstolen med nyttjande av befintligt material. En predikstol tillhörig Ettaks kyrka inköptes 1729. Ett vapenhus uppfördes 1734. 1773 målades kor och triumfbåge, varvid de medeltida målningarna i kyrkorummet överkalkades. Av bevarade fotografier att döma var målningarna utförda av den självlärde målaren och klockaren Anders Wetterlind från Acklinga. Målningarna bestod av draperingar kring triumf- och korbåge samt figurscener: Syndafallet i korvalvet, Korsfästelsen i triumfbågen och Yttersta domen på norra korväggen. Sannolikt igensattes nordporten under 1700-talet och försågs med ett litet fönster. Tre fönster på långhusets och korets södra sida tillkom. Oklart är om det rör sig om förstoringar av gamla öppningar. Det ena är placerat ovan vapenhuset och av anspråkslös storlek. Dess funktion var att ge ljus åt den läktare som byggdes vid denna tid, vilken även sträckte sig längs norra långsidan. Enligt P E Lindskogs stiftsbeskrivning från 1812 skall Östra Gerum ha varit en offerkyrka där folk skänkte pengar för att få hjälp eller välgång. Vid 1800-talets mitt vidgades långhusets stora fönster och gjordes rundbågigt. Absidens södra unggotiska fönster bröts upp och gjordes rektangulärt. Ett stort fönster uppbröts i västgaveln.
När kyrkan genomgick en genomgripande renovering 1892 så var den i dåligt skick. Puts och taktäckning hade sett sina bästa dagar. Vid detta tillfälle uppfördes en sakristia som ersättning för dess plats i absiden, avskiljt med en brädvägg. Korfönstret förstorades och gjordes rundbågigt. Två rundbågsfönster bröts upp i norra långsidan, varvid den igenmurade nordportens lilla fönster försvann. Absidens förändrade södra fönster igenmurades. Fasaderna försågs med spritputs och taken lagades. I interiören revs läktarna och ersattes av en ny västläktare. Altare, altarring och dörrar nygjordes. Den slutna bänkinredningen ersattes av en öppen med rikt profilerade gavlar. 1700-talets dekor knackades bort varvid de senmedeltida målningarna dokumenterades. Därefter överputsades allting och försågs med språkband, skyar och scahblonmåleri av A G Ljungström. Altaruppsats och predikstol nymålades. Uppvärmning med kamin infördes och golven nygjordes. 1903 inköptes en orgel av Levin Johansson, Liared.
1952-53 genomgick den nedgångna kyrkan en stor restaurering under ledning av arkitekt Axel Forssén och konservator David Sundbaum. Målet var att återge kyrkorummet något av dess medeltida karaktär. Fasadernas puts lagades och tegeltaken reparerades. Absiden fick ny spåntäckning. Absidens grund förstärktes även, varvid en tidigmedeltida gravläggning påträffades. Fönsteröppningen i västgaveln igenmurades och absidens södra fönster rekonstruerades. De södra rundbågsfönstren fick nya ytterlufter. Uppvärmningen med kamin slopades, varvid skorstenen revs. Elektricitet drogs in för uppvärmning och belysning. Läktaren och absidens brädvägg revs. Altarring och dörrar nygjordes. Bänkarna fick nya, raka gavlar, krönlister och fotstöd. Nytt golv lades i bänkkvarteren, under vilket elledningarna drogs. Fönstren fick innanlufter med antikglas och blyspröjs. Altaruppsats och predikstol befriades från 1892 års övermålning. När 1892 års puts tagits bort befanns den medeltida vara i mycket dåligt skick. Väggarna fick helt omputsas i långhuset, med undantag för den östra där rester av figurmåleri kunde fästas. De gamla putsytorna i korvalvet genomgick enbart fästning medan långhusvalvens dekor rekonstruerades efter de spår som kunde skönjas. Vid triumfbågen målades draperingar som bröstning. Den romanska sydportalen befriades från puts och vapenhuset fick ett nytt innertak för att den skulle synas i sin helhet. Sakristian försågs med ny skåpsinredning.
1976 lagades fasadernas puts med KC-bruk och målades med silikatfärg. Nya hängrännor och stuprör uppsattes. För projekteringen svarade Raimund Saariste, Skövde. 1979 renoverades orgeln av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Materialvalet vid 1976 års arbeten kom i kombination med dålig vattenavledning att medföra omfattande putsskador. 1989 lagades de uppkomna skadorna med hydrauliskt kalkbruk och avfärgades med kalkfärg. Vid detta tillfälle blottades fasadens sandstensdetaljer. Nya vindskivor uppsattes. 1992 borttogs cementputsen inne i sakristian och ersattes med kalkputs varvid visst målningsarbete företogs.
År 1130-1150 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, absid. Ett torn restes någon gång under medeltiden.
År 1200-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1480-1490 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Valv- och väggmålningar
År 1699 Fast inredning - predikstol
Tillverkas för Ettaks kyrka, inköps sedermera till Östra Gerum år 1729 efter denna kyrkas rivning.
Konstnär - Bildhuggare: Johan Ullberg d ä
År 1715 Fast inredning - altaruppsats
Konstnär - Bildhuggare: Jonas Ullberg
År 1773 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målningar i kor och triumfbåge. Medeltida målningar överkalkas.
Konstnär: Anders Wetterlind
År 1892 Underhåll - omputsning
Nedknackning av 1700-talsdekor och anbringande av ny puts som förses med tidstypiskt schablonmåleri, språkband och skyar.
Konstnär: Anders Gustav Ljungström
År 1892 Fast inredning - läktare
Äldre läktare rives och ersättes av en ny västläktare.
År 1892 Teknisk installation - värme
Kamin
År 1892 Fast inredning - port
Nya dörrar
År 1892 Fast inredning - bänkinredning
Öppen nygotisk bänkinredning
År 1892 Fast inredning - altarring
År 1892 Fast inredning - altare
År 1892 Underhåll - exteriör
Fasaderna förses med spritputs och taken lagas.
År 1903 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Levin Johansson
År 1952-1953 Teknisk installation - el
Elektrisk uppvärmning och belysning.
År 1952-1953 Specifika inventarier - textilskåp
Arkitekt: Axel Forssén
År 1952-1953 Konservatorsarbeten
Borttagning av 1892 års puts. Konservering och delvis rekonstruktion av medeltida måleri. Altaruppsats och predikstol befrias från 1892 års övermålning.
Konservator: David Sundbaum
År 1952-1953 Underhåll - exteriör
Omputsning. Lagning av tak. Ny spåntäckning på absid. Grundförstärkning av absid. Rivning av skorsten.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1976 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Putslagning med KC-bruk och avfärgning med silikatfärg.
Arkitekt: Raimund Saariste, Skövde
År 1979 Ändring - ombyggnad
Ändring - ombyggnad - Renovering av orgel.
År 1989 Underhåll - exteriör
Putslagning och avfärgning med kalk. Fasadens sandstensdetaljer friläggs. Nya vindskivor uppsätts.
År 1992 Underhåll - omputsning
Cementputs i sakristia avlägsnas.
Byggmästare: Kenneth Johansson
År 1999 Dendrokronologisk undersökning
Antikvarisk-topografiska arkivet
Västergötlands museum.
Hallbäck, Sven-Axel, Medeltida dopfuntar i Skaraborg, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1971-72
Hernfjäll, Viola, Medeltida kyrkmålningar i gamla Skara stift, 1993
Inventarium över svenska orglar, 1989: I Skara stift
Jespersson, Barbro, Västgötska träsnidare, Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1973-74
Östra Gerum. En kyrkostudie, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Göteborgs universitet, 1997
.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin