Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Sankta Helena kyrka har ett centralt och framträdande läge i Skövde stad. Gatunätet närmast kyrkan är symmetriskt planerat. Söder om kyrkan ligger bland annat före detta kyrkoherdebostället från 1860 samt det nybyggda "Kyrkans Hus".
KYRKOANLÄGGNINGEN - Området runt kyrkan utgör sedan 1860 Skövde stadspark, den så kallade Kyrkparken. Kyrkotomten inramas av trädrad. Här finns planterade större träd, rabatter, gångar av grus respektive plattor samt en skulptur omgiven av brunnskar. Öster om kyrkan har rests några äldre gravstenar.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan, vilken tillägnades Skövdes skyddshelgon Sankta Helena eller Sankta Elin, uppfördes av sandstenskvadrar under tidig medeltid och förstorades under senmedeltid, då även torn av tegel tillkom. Den stora kyrkan med korsarmar och torn i väster återuppbyggdes 1759-1769, huvudsakligen på de gamla murarna, efter en förödande brand 1759. Koret fick då sin befintliga bredd och tresidiga avslutning. 1838 tillkom befintlig, klassiserande västportal av kalksten. Exteriören i övrigt fick sin nygotiska utformning vid Carl Möllers omfattande renovering 1889-1890. Korsarmarna förstorades och fick femsidiga avlutningar. Även tornet förstorades. I vinklarna mellan korsarmar och långhus murades små utbyggnader och över tvärskeppet restes en takryttare. I södra korsarmen placerades en sandstensportal från 1700-talet. Sydportalen, den s.k. lejonporten, flyttades från södra till norra korsarmen. Lejonporten, med två romanska lejonskulpturer, är daterad till 1200-talet. Kyrkans fönsteröppningar förstorades och försågs med spetsbågiga fönster med masverk och fasaden pryddes med strävbågar och putsarkitektur. 1972 omputsades kyrkan. Ett litet murparti med en igenmurad medeltida valvbåge samt ett murparti från 1700-talet lämnades oputsade.
Axel Forssén sökte vid en renovering 1927 återskapa 1700-talets kyrka. Dagens interiör är ett resultat av Yngve Tegnérs mycket genomgripande förändringar 1972. Kyrkan omdanades härvid till centralkyrka i modernistisk stil. Den nya orgeln fick en central placering, som delvis avgjorde kyrkorummets disposition. Innertaket täcktes av en målad aluminiumskärm. Altarbord med calvariegrupp, nya bänkar, dopfunt och predikstol samt två läktare var några av nyheterna. Södra korsarmen avdelades till kapell. Olle Nymans altargobeläng från 1972 ersattes 2001 av en gobeläng av Gerd Allert, men finns bevarad. Under koret ligger en numera tom krypta, "Sankta Helenae gravrum." I kyrkan finns även en gallergrind från 1400-talet, två senromanska kapitäl samt åtta gravhällar från ca 1700, resta mot vapenhusvägg och långhusvägg.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön - Sankta Helena kyrka har ett centralt och framträdande läge i Skövde stadspark. - Det medeltida murverket utgör ett omistligt historiskt dokument
- Den medeltida så kallade lejonporten med romanska lejonskulpturer samt kryptan under korgolvet. - Exteriörens huvudsakliga karaktär av nygotik med inslag från andra tider. - Interiörens enhetliga prägel från 1972 års omgestaltning.
- Inredning från medeltid, 1700-tal och 1900-tal.
- Stadsparkens äldre gravstenar.
Inventeringsår (1997)
Byggnadsdel (1997): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2002)
SANKTA HELENA KYRKA - Sankta Helena kyrka uppfördes under medeltiden, men exteriören fick sin nygotiska prägel 1890. Kyrkan består av ett långt och brett långhus, femsidiga korsarmar med portaler mot norr och söder, tresidigt avslutat, vidbyggt kor i öster, smalare torn med frontoner och vapenhus i väster, femsidiga sidokapell nordöst och sydöst om koret samt mellan korsarmarna en polygonal takryttare med frontoner. Mellan de symmetriskt placerade, spetsbågiga fönstren finns strävpelare. Även tornet har i norr och söder små femsidiga utbyggnader mot kyrkans västgavlar.
FASAD - Sandstensfasaden är avfärgad grårosa och spritputsad med ristad kvaderstensimitation. Långhuset har under takfoten en profilerad, putsad gesims. Fasaden varieras genom strävpelare i samtliga vinkar utom i sidokapellen. Pelarnas övre del vinklar av och blir smalare. De avslutas vid långhusets respektive tvärskeppens takfot med en fronton, prydd av en fransk lilja av järn.
Tornfasaden bryts horisontellt av en profilerad gördelgesims med kopparklätt takutsprång i höjd med långhusnocken samt av en gesims under frontonerna. Den övre gesimsen utgörs av en list samt profilering med skulpterat tandsnitt. På varje fronton är en svart urtavla med guldfärgade romerska siffror och visare. Urtavlan är placerad i en kvadrat under tre spetsbågiga, smala nischer.
På östra delen av nordfasaden har en igenmurad, medeltida valvbåge vid sockeln lämnats oputsad. Troligen har valvet samband med Sankta Helena gravrum, som varit beläget ungefär här. På norra korsarmens östfasad är en bronsskulptur av Sankta Helena i en nisch i brösthöjd. Skulpturen från 1950 är gjord av Astri Taube. Även vid södra långhusfasadens västra hörn har ett stycke fasad lämnats oputsad närmast sockeln. Denna mur är kvar sedan 1700-talets kyrka. Sockeln av slipad, röd kalksten är något smalare upptill. Fönster och dörrar har ristade kvaderstensimiterande omfattningar.
PORT - Kyrkans huvudingång i väster från 1838 utgörs av en pardörr av ek. Vardera dörrblad pryds av 2 x 6 kvadratiska, nedsänkta speglar, dekorerade med var sitt grekiskt kors i cirkel. Den rektangulära dörren har ett ljusinsläpp i form av ett halvrunt rosettfönster. Dörr och ljusinsläpp omges av en skulpterad, rundbågig portal av med klassicistisk, dorisk omfattning av röd kalksten. Portalomfattningen är rektangulär med dubbla, perspektiviskt placerade sidopilastrar och profilerat, rakt överstycke med skulpterad fris med triglyfer (räfflade plattor) och droppar.
Den romanska, inåt konande perspektivportalen i norr flyttades 1888 till nuvarande placering i norra korsarmen. Porten, som är från 1200-talet, kallades tidigare björnporten, numera lejonporten p.g.a. de två skulpterade lejonen vid välvningens anfanger. Lejonet i öster håller en människa och det i väster en vädur i klorna. Kapitälbanden pryds av skulpterade vinblad och ax. Pardörren har på varje dörrblad två vegetativa järnbeslag. Den rundbågade dörren av vertikala brädor har vegetativa smidesbeslag. Framför porten ligger en kalksten. Sydportalen av sandsten är troligen från 1700-talets slut och består av en inåt konande perspektivportal. Den rundbågade dörren av vertikala brädor har vegetativa smidesbeslag och en kalksten framför. Utbyggnaderna mellan tvärskepp och kor har vardera en rektangulär port med vegetativt smidesbeslag. Till varje dörr leder en kalkstenstrappa.
FÖNSTER - Långhuset har i nord - respektive - sydfasaderna två fönster väster om tvärskeppet och ett fönster öster om tvärskeppet. Tvärskeppen har på fyra av de fem sidorna vardera ett fönster. I det tresidiga koret finns ett fönster på varje sida. De höga, spetsbågiga fönstren är försedda med masverk av sandsten. Varje fönster är indelat i tre höga, smala lufter. Ovanför varje sidoluft finns en liten rund spröjs.Vissa av fönstren avdelas i mittpartiet av en horisontell sandstensbjälke med reliefdekor i form av spetsbågar med blommor.
Över syd - respektive och nordportalen sitter ett rikt spröjsat rosettfönster. Tornet har mot norr respektive söder ett smalt, spetsbågigt fönster i läktarhöjd. Härovan finns på varje sida ett dubbelvälvt fönster samt överst tre stycken tätt sittande ljudgluggar. Tornets nordfasad har ett rosettfönster i läktarhöjd. De små femsidiga sidokapellen har ett smalt fönster med tre lufter på varje sida. Koret samt de båda tvärskeppen har ett triangulärt takfönster vardera.
TAK - Långhus - kor har tegeltäckt sadeltak, valmat i väster. Även sidoskepp och femsidiga utbyggen har valmade sadeltak. Torn och takryttare har torntak, täckta med kopparplåt av storplåtsformat. Tornet kröns av spira med förgylld tupp och takryttaren med spira.
SANKTA HELENA KYRKA - Kyrkan är en centralkyrka bestående av långhus, kor, två öppna tvärskepp och tresidigt avslutat kor. Utanför korets båda östra hörn är femsidiga sidokapell, varav det längst norrut utgör förråd och det andra sammanträdesrum. I källarplan är i söder sakristia, som nås från södra tvärskeppet och i norr körrum, som nås från norra tvärskeppet. Dagens interiör, där orgeln har en dominerande placering, är resultatet av en genomgripande restaurering 1972.
LÅNGHUS - Långhuset är uppdelat genom två gångar mellan långhusets mittbänkar och tvärskeppens sidobänkar. I västra delen är en läktare, placerad mitt på golvet. En annan läktare är placerad söder om en dekorerad skärmvägg i södra tärskeppet.
GOLV - Golvet utgörs av kvadratiska, slipade kalkstensplattor, lagda diagonalt. VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. De avslutas upptill av en mycket bred, profilerad taklist med kantlister målade i ljusbrynt. Under varje fönster är en träskärm med en målad symbol för ett av de tio budorden. Målningarna är utförda 1972 av Olle Nyman. Sex gravhällar är inmurade i västra väggen. Tre av dem bär årtalen 1665, 1680, 1726. På södra och norra väggarna finns i kyrkans västra del två epitafier. Dessa är svarta med riktskulpterade ramar i guld samt inskriptioner i guld.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Pardörr mot vapenhus består av dubbla, träfärgade svängdörrar fyllning av kvadratiska glasrutor. Mellan dörrarna är ett vindfång.
FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida två fönster väster om tvärskeppet och ett fönster öster om detta. De spetsbågiga fönstren är genom grå stenomfattningar indelade i fjorton rektangulära lufter samt överst tre triangulära, de yttersta krönta av en rundel.Varje luft är uppdelad i smårutor med antikglas genom blyspröjs. Fönstren är placerade i djupa, rumshöga, utåt konande smygar med utåt lutande fönsterbänkar. Fönstersmygarna är täckta av dekorerade träskärmar. (se vägg)
TAK - Kyrkorummets korsformiga, välvda trätak täcks i det närmaste av en ljudisolerande, aluminiumskärm från 1972. Skärmen pryds av en modernistisk målad dekor av Olle Nyman. Dekorens gröna linjer, gula bågar och fem röda cirklar med trianglar symboliserar Jesu uppståndelse och de fem cirklarna Kristi sår.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktaren i väster vilar på två avlånga betongståndare med träskärmar på kortsidorna i öster och väster. Utsidan av den södra ståndaren tjänstgör som fond till ett barnrum och insidan ett bokrum.
KOR - Det fullbreda koret är tresidigt avslutat i öster. Det ligger på en högre nivå än långhuset och nås via tre trappsteg av kalksten. Vid södra sidan är koret utsvängt i en vinkel mot väster . Här är predikstolen placerad. Norr om predikstolen står dopfunten. Det fristående altaret är placerat i korets östra del och framför detta står altarringen. Utmed sydväggen finns en cembalo. Samtliga inventarier är flyttbara och härrör från 1972 års omfattande renovering. Under koret är Sankta Helenas numera tomma gravrum.
GOLV - Se långhus
VÄGG - Väggen har samma beläggning som långhusväggen och symboler för ett av de tio budorden under varje fönster. På sydsidan, öster om fönstret, är en spetsbågig inskjuten minnestavla/epitafium över Erik Siberg, död 1746, i grått med guldfärgad inskription.
DÖRRAR - De rundbågiga skjutdörrarna mot korutbyggnaderna i nordöst och sydöst är släta och träfärgade. De är placerade i djupa, rundbågiga nischer
FÖNSTER - Koret har ett fönster mot norr och ett mot söder. Fönstren har samma utseende och placering som långhusfönstren.
TAK - Taket är en del av långhustaket.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret från 1972 har bord av grå, polerad kalksten och underrede av två slipade kalkstenar. Kalkstenarna är mycket kraftiga, bordet med dekorativa skarvar. På altaret har placerats en rektangulär betongrelief, tillverkad 1972 av Olle Nyman. På reliefen avbildas en stiliserad calvariegrupp. Reliefen är täckt av silverfärg förutom Kristus och korset, som är guldfärgade.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen av rödbok består av två kvarter i mittgången, åtskiljda av en bred mittgång. Utmed långsidorna finns sidogångar. Bänkinredningen är öppen och placerad direkt på golvet. De träfärgade, långa bänkarna har stoppad sits, klädd med gulbrunt tyg. Söder om orgeln står fyra långa stolsrader, vända mot mittgången. Framför södra korsarmens altare finns diagonalt placerade stolsrader. Stolarna har ryggar och sitsar stoppade och klädda med samma tyg.
PREDIKSTOL/AMBO - Predikstolen består av en ambo i rödbok. Denna är öppen mot öster och består mot väster av ett skrank i vinkelform.
ORGEL - Nuvarande orgel installerades 1975. Den innehåller 52 stämmor, fördelade på tre manualer, och är tillverkad av Magnussons orgelbyggeri, Göteborg. Den höga, tredelade orgelfasaden av rödbok är enkel och träfärgad.
LÄKTARE I VÄSTER - Läktaren har samma form som altaret. Den vilar på två avlånga betongståndare med träskärmar på kortsidorna mot öster och väster . Bröstningen består av ett träfärgat skrank.
LÄKTARE I SÖDER - Se "södra tvärskeppet"
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altarprydnad utgörs av en gobeläng, tillverkad av Gerd Allert 2001. ALTARRING - Altarringen består av två längre och två kortare knäfallsbänkar. De längre är placerade utmed kyrkans långsidor och de kortare något isär framför altaret. Bänkarna av naturfärgat trä har stoppade knäfall och armstöd, klädda med blått ylletyg.
DOPFUNT - Dopfunten har underrede av naturfärgat trä. Foten är fyrsidig med svängda sidor och smalare över - och underdel. Cuppan består av en kvadratisk silverplatta med hamrad skål.
NUMMERTAVLA - Nummertavlan utgörs av två väggpartier med krokar, som målats i guld. "Nummertavlorna är placerade i hörnen mellan kor och långhus.
KAPITÄL - Ett senromanskt kapitäl av sandsten med växtrankor är placerat på en murad hylla i långhusets sydvästra hörn.
ÖVRIGT - Söder om predikstol och norr om långhusväggen är en gallergrind, troligen 1400-tal. Grinden består av spiralvridna, diagonalt lagda järntenar samt rektangulär nyckelskylt.
SÖDRA KORSARMEN - Södra korsarmen är femsidig. Den fungerar som kapell då antalet besökare inte är så stort. En väggskärm utgör fond mot söder. Framför denna är ett altare, altarring samt tre stolsrader placerade. Söder om väggskärmen finns inbyggda vaktmästarlokaler samt trappor. Ovanpå vaktmästarlokalerna är en läktare.
GOLV - Se långhus
VÄGG - Ytterväggarna har samma beläggning och färg som långhusväggarna med symboler under fönstren. Läktarens underrede utgörs av betong. Mellan långhuset och södra korsarmen är väggen försedd med en reliefdekor i betong av Olle Nyman. Reliefen skildrar den sista måltiden. Personernas glorior är guldfärgade, men i övrigt är bilden omålad. Dekoren är placerad på ett horisontellt band med ett vertikalt mittparti, inramade av naturfärgade träskärmar.
På östra väggen i en nisch är en piscina av kalksten från 1972.
PORT - Port mot söder består av en bred, omålad pardörr, överbyggd med litet tak. Över taket är ett rundat tympanonfält.
FÖNSTER - Södra tvärskeppet har över sydporten ett rosettfönster med gråmålade stenomfattningar. Det är indelat i smårutor genom blyspröjsar. På vart och ett av tvärskeppets övriga sidor är ett fönster med samma utseende som långhusfönstren.
TAK - Taket är en del av långhustaket.
NORRA KORSARMEN - Norr korsarmen upptas av den stora orgeln samt söder härom fyra rader körstolar med sitsar mot söder. Bakom orgel är en nedgång till körrum i källaren.
GOLV
Se långhus
VÄGG - Väggen har samma beläggning som långhusväggen.
DÖRRAR - Nordporten utgörs av en träfärgad pardörr. En glasdörr med brun plåtomfattning leder till porten från väster.
FÖNSTER
Se "södra korsarmen"
TAK - Taket är en del av långhustaket.
SIDOKAPELL I NORDÖST - Det femsidiga sidokapellet används som förråd och beläget på ett lägre plan än koret. Man når dit via två trappsteg av kalksten.
GOLV - Golvet är av slipade kalkstensplattor med ilagd brun heltäckningsmatta. VÄGG, TAK - Väggarna och taket är slätputsade och vitmålade.
PORT - Dörren mot nordöst är slät, rektangulär och träfärgad.
FÖNSTER - De två fönstren mot östnordöst respektive västnordväst är spetsbågade med tre lufter, spröjsade i smårutor med blyspröjsar. Fönstren är placerade i utåt konande smygar.
SIDOKAPELL I SYDÖST - Detta femsidiga sidokapell är beläget på ett lägre plan än koret. Man når dit via två trappsteg av kalksten. I rummet finns ett bord samt fem stolar i nybarock.
GOLV, VÄGG, TAK - Se "förråd".
PORT - Dörren mot sydöst är slät, rektangulär och träfärgad.
FÖNSTER - De två fönstren mot östsydöst respektive västsydväst är spetsbågade med tre lufter, spröjsade i smårutor genom blyspröjsar. Fönstren är placerade i utåt konande smygar.
VAPENHUS
GOLV - Golvet utgörs av kvadratiska, slipade kalkstenar.
VÄGG - Väggarna är murade och slätputsade. På nordväggen är inmurat en gravhäll från över Jonas Svensson med hustru och på sydväggen en porträttgravsten över Hans Pedersson Sparre med hustrur.
PORT/DÖRRAR - Porten är en pardörr av ek med långa, smidda beslag. Varje dörrblad har fyllning av tolv kvadratiska , utsparade speglar. På nordsidan är en glasdörr ramför läktartrappan. På sydsidan är en likadan dörr och trappa samt öster härom dörr till toalett.
FÖNSTER - Över dörren är ett ljusinsläpp i form av ett halvrunt, rosettspröjsat fönster. TAK - Det välvda taket är slätputsat och vitmålat.
VAKTMÄSTARLOKALER - Rummet under läktaren används av vaktmästaren och rymmer en mängd förvaringsskåp. GOLV - Golvet utgörs av kalkstensplattor.
VÄGG - Väggen är putsad och vitmålad
PORT/DÖRR - Dörren är slät och träfärgad.
TAK - Taket består av ljudisolerande grå byggplatta.
KÄLLARPLAN
KÖRRUM - Källarplanet i norra delen rymmer körrum, körbibliotek samt textilförvaring. SAKRISTIA - Sakristian har i södra delen rundade väggar och ingång från väster. I öster är ett altare i form av en halvrund kalkstenshylla. Över detta är ett svart krucifix med beninläggningar och Kristus skulpterad. Utmed norra väggen är textilskål och utmed södra skrivbord.
GOLV - Golvet utgörs av kalkstensplattor med inlagd heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggen är slätputsad och gulmålad.
DÖRR - Dörren är slät och träfärgad.
FÖNSTER - Ett litet rektangulärt, liggande fönster är placerat under taket. TAK - Taket är slätputsat och vitmålat.
TORN
TORNVÅNINGAR
Våning 1 utgörs av vapenhus. Våning två är belägen väster om läktaren. Tornvägg saknas mot öster. Här förvaras bl. a. en altartavla med Kristus och apostlarna i guldfärgad relief. Tavlan är tillverkad 1749 av Johan Risberg. På våningen finns även en dopfunt av trä, samt flera oljemålningar. Via en öppen spiraltrappa når man vidare. Väggar, tak och golv är putsade och vitmålade. Mot väster ett runt fönster med rosettspröjsning, placerat i en djup smyg. Tornet har mot norr respektive söder ett smalt, spetsbågigt fönster i läktarhöjd. På våning 3 finns plåt skåp, varav ett innehåller äldre böcker och ett innehåller äldre textilier. Väggar och golv är putsade och vitmålade. Taket är av trä. På varje sida finns ett dubbelvälvt fönster På våning 4 förvaras de tre klockorna, gjutna 1908 av Johan A Beckman, Stockholm. Samtliga bär inskriptioner. Tak, väggar, golv är av trä. Här finns tre stycken tätt sittande ljudgluggar. På våning 5 förvaras urverket.
Fasadkulör (2002): Grå
Antal våningar (2002): 01, 05
Byggnadsdel (2002): Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kors - På kula, Takryttare, Torn - Väster, Tupp
Inventeringsår 2001
Historiken kompletterad vid inventeringen 2002: Sankta Helena kyrka uppfördes ursprungligen av sandstenskvadrar under tidig medeltid. Kyrkan var tillägnad Skövdes skyddshelgon Sankta Elin eller Sankta Helena. 1200-talskyrkan var möjligen välvd och hade smalare kor i öster samt ett sidoskepp för Sankta Elins reliker i nordöst. En portal, den så kallade lejonporten placerades i söder. (nuvarande nordportal) Koret förstorades under senmeddeltid och möjligen tillkom nu tornet i väster. Kyrkan skadades vid en stadsbrand 1611 och vid en senare brand 1759 skadades den mycket svårt. Murarna återuppfördes till största delen på den medeltida grunden. Koret fick sin befintliga bredd och tresidig avslutning. Elinkapellet revs. Invigningen ägde rum först 1769. 1838 kom nuvarande västportal. Nuvarande plan ritades av Carl Möller. Kyrkan fick vid renoveringen 1889-1890 en nygotisk stil med bredare och längre korsarmar, förstorat torn, sakristia, vidgade fönsteröppningar med masverk av sandsten och putsarkitektur. Lejonporten flyttades till norra korsarmen.1927 genomfördes en restaurering under ledning av arkitekt Axel Forssén, som i interiören försökte återskapa något av 1700-talets kyrka. I korfönstret insattes glasmålningar av Gunnar Erik Ström. Mycket genomgripande var Yngve Tegnérs förändringar av interiören 1972. Kyrkan omdanades till centralkyrka i modernistisk stil. Den nya orgeln fick en central placering, som delvis avgjorde kyrkorummets disposition. Tack vare orgeln tillkom innertakets aluminiumskärm. Altarbord med calvariegrupp, nya bänkar, nya läktare, ett kapell i söder, en konstväv av Olle Nyman i korfönstret var några av nyheterna. Kyrkan fick ny färgsättning.1991 skedde konservering av nordportalen och västportalen av Solveig Marchner och Cecilia Strömer. 1993 byggde Per Brandstedt textilskåp för sakristian, ritade av Ulla Engqvist. Samma år förstärktes tornet av Siab Byggservice.
2001 byttes Olle Nymans vävnad ut mot en gobeläng av Gerd Allert i korfönstret. 2006:Inga synliga förändringar exteriört.
År 1200-1299 Fast inredning - port
Lejonporten. (nu i nordfasaden)
År 1769 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Johan Everhardt d ä
År 1838 Fast inredning - port
Västport
År 1865 Fast inredning - orgel
År 1927 Fast inredning - predikstol
Predikstol.
År 1951 Fast inredning - orgel
År 1972 Fast inredning - bänkinredning
År 1972 Fast inredning - altare
Arkitekt: Yngve Tegnér
År 1972 Nybyggnad
Alumininiumskärm i taket. Ny färgsättning.
Arkitekt: Yngve Tegnér
År 1975 Fast inredning - orgel
År 1991 Konservatorsarbeten
Nordportalen
Konservator: Cecilia Strömer
Konservator: Solveig Marchner
År 1993 Specifika inventarier - textilskåp
Hantverkare - Snickare: Per Brandstedt
Konservator: Ulla Engqvist
År 1993 Underhåll - exteriör
Förstärkning torn
År 2001 Specifika inventarier - altartavla
Konstnär: Gerd Allert
År 2003 Specifika inventarier - textilskåp
Ny textilförvaring.
Firma: Ulla Engquist-Claesson
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin