Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
MULARPS medeltida absidKYRKA har ett högt, framträdande läge i det omgivande landskapet. Kyrkans har genom sin småskaliga volym och torn kvar sin medeltida karaktär med tillägg under 1700-, och 1800-talet i form av vapenhus och sakristia. Exteriört ger kyrkan intrycket att bestå av en harmonisk byggnadskropp bestående av additiativa, kubiska delar. Interiört har kyrkan en tydlig karaktär av medeltid genom kyrkorummets takvalv och volym. Kyrkan präglas även av de tillägg som gjort under 1800-talet i form altarring, läktarbröstning och bänkinredningen. Bänkinredningen, som går ända bak till västväggen, utgör tillsammans med samtida läktarbänkar och korbänkar en av få nästintill intakta bänkinredningar från sent 1800-tal som finns bevarade i regionen. Renoveringen på tidigt 1900-tal syftade till att återföra kyrkorummet till ett tidigare utseende genom att återinsätta altaruppsats och predikstol från 1700-talet. Man tog även fasta på kyrkans medeltida ursprung genom att ta upp absidfönster och sätta fokus på kyrkan medeltida madonna och dopfunt. Alla dessa tillägg ger kyrkorummet en historisk dimension med många bottnar.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön: - kyrkans tydliga och öppna läge i landskapet
- det medeltida murverket och takstolen utgör omistliga historiska dokument - kyrkans exteriör utgör ett gott exempel på de romanska sockenkyrkor som byggts till småskaligt efterhand på grund av ändrade behov
- bevarad inredning från medeltid, 1700-tal och 1800-tal
- den näst intill intakta bänkinredning
- den ålderdomliga och annorlunda ingången till tornet från vapenhuset
- kyrkogårdens grusgångar, trädrad, stenmur, smidesgrindar, ekonomibyggnad och entréallé
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2001)
MULARPS KYRKA - Den gräsbeklädda, plana kyrkogården omges av en kyrkogårdsmur som har raka sidor åt norr, öster och söder medan västmuren är vinkelformad med en spets, något rundad åt norr, mitt för västportalen. I denna spets finns en entrén i form av två smidesgrindar som hänger på stora stenstolpar krönta av stenklot. Den kallmurade muren är bred, relativt låg och består till största delen av gråsten i olika former. Innanför muren finns en trädrad av lindar. En nyplantering har skett åt söder. Innanför entrégrindarna i väster växer två lövträd. Från denna grind löper en grusad gång fram till västportalen och sedan runt kyrkobyggnaden. För övrigt har gångsystemet tagits bort och ersatts med gräs. Av kyrkogårdens gravvårdar finns det största antalet på den södra sidan, åt öster och nordost är det glest med vårdar. Gravvårdarna står i raka rader med nord-sydlig riktning. Inga gravvårdar har kantlist. I kyrkogårdens sydvästra hörn ligger två äldre gravhällar i marknivå. Enligt inventeringen 1829 skall det på kyrkogården ha funnits en hög, tegeltäckt gravtumba från 1700-talet.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - MULARP
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 235, 1900: 252, 1995: 65
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen i platsby vid en gammal vägsträckning längs Mularpsbäcken väster om Gerumsberget och endast 2 km från Åsle kyrka. Mularps socken ligger öster om Falköping.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med smalare absidkor, sakristia i norr samt torn och vapenhus i väster. Långhus och kor härstammar från 1100-talet eller 1200-talets första hälft; troligen har även tornet medeltida ursprung. I Peringskiölds Monumenta är kyrkan avbildad med ett vapenhus av trä i söder (ovanligt nog med pulpettak), sedermera rivet. Sakristian uppfördes vid 1700- talets mitt, och vapenhuset tillkom förmodligen under 1700- eller 1800-talet.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har vitputsade fasader och sadeltak. Fönstren fick sin rektangulära form under 1700-talet (ett romanskt fönster finns dock bevarat i absiden); under samma tid fick tornet, som är avbildat med spira hos Peringskiöld, sin flacka huv med fyrkantig lanternin. Ingång sker i väster genom vapenhuset. Kyrkorummet har vitputsade väggar. Långhus och kor har sekundärt inslagna kryssvalv, möjligen medeltida. Rundbågiga öppningar sammanbinder långhuset med kor och torn; tornets nederdel rymmer orgelläktare samt bänkar. I triumfbågen hänger ett medeltida triumfkrucifix. Altaruppsatsen från 1735 är uppsatt ovan ingången till sakristian. Predikstolen från samma tid och återinsattes vid arkitekt Anders Roland restaurering 1916.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Av medeltida inventarier återstår även en dopfunt av sandsten med uttömningshål samt en senmedeltida Mariabild.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Skara stift i ord och bild. 1949..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin