Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
LUTTRA medeltida KYRKA är belägen mitt på en ovalt formad kyrkogård med välbehållen struktur och karaktär. Kyrkan tillsammans med intilliggande skola och bybebyggelse utgör centrum av kyrkbyn. Kyrkan har genom sin småskaliga volym kvar sin romanska karaktär men kyrkans exteriör präglas idag av tillägg från 1600-, och 1700-talet i form av ett torn vars övre del är byggt i trä, sakristia och vapenhus. Kyrkorummets medeltida takvalv understryker kyrkans medeltida rötter. Interiört präglas kyrkan annars främst av de renoveringar som genomförts under 1900-talet då bl.a. läktarbröst, altare, bänkinredning tillkommit. Altaruppsats och predikstol är fast inredning från 1700-talet som förstärker kyrkorummets historiska dimension.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - kyrkan med sin orginella kyrkogård skapar tillsammans med omkringliggande jordbruksmark och kringliggande bebyggelse en samlad bykänsla
- det medeltida murverket utgör ett omistligt historiskt dokument
- kyrkans exteriör med sitt orginella torn utgör ett gott exempel på de romanska sockenkyrkor som byggts till småskaligt efterhand på grund av ändrade behov
- bevarad inredning från 1700-talet och medeltiden
- inredning från 1900-talets första hälft
- kyrkogårdens utformning och karaktär, ålderdomliga gravkvarter, grusgångar, trädrad, stenmur, stiglucka och smidesgrindar
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2001)
LUTTRA KYRKA ligger nära mittten av den omgivande, nästan ovala kyrkogården som till största delen begränsas av en kallmurad stenmur. Innanför muren finns en hög trädrad av oxel, ask, lind och lönn samt en låg häck i söder och väster. Den norra sidan av kyrkogården ligger högt ovanför marknivån vilket gör att muren här fungerar som terassmur. Åt nordost avgränsas kyrkogården av en låg häck utanför vilken marken sluttar i en grässlänt med björkar.
Sydost om kyrkan finns en stiglucka i muren. Från stigluckan går en grusgång rakt åt väster, ned till skolbyggnaden. Gångar leder även fram till vapenhuset, till smidesgrinden och trappan söder om vapenhuset, längs korets östvägg till sakristieingången. Spridda gångar finns på norra och södra sidan om kyrkan.
De flesta gravvårdarna finns på kyrkans östra, västra och södra sida. Bland dem finns några större och äldre gravvårdar, varav några har grusfylld stenram. Söder om kyrkan är gravarna placerade i rader med öst-västlig riktning och öster om kyrkan i nord-sydlig riktning. Det finns få gravstenar på kyrkans norra sida, dock två äldre gjutjärnskors samt en äldre gravhäll i slänten åt nordost. I väster omges gravvårdarna av buxbomshäckar. Norr om kyrkan, tätt mot kyrkogårdsmuren, finns en enklare ekonomibyggnad som är byggd i suterräng. Väster om byggnaden finns en kompost.
STIGLUCKA - Denna är murad, vitputsad och har sadeltak täckt med tvåkupigt lertegel. Som golv har stigluckan två äldre gravhällar. Smidesgrinden har trepassmönster. Ut mot vägen finns en stentrappa.
EKONOMIBYGGNAD - Byggnaden har plankstomme med röd locklistpanel och pulpettak belagt med korrugerade eterniteplattor. Åt söder, i nivå med kyrkogården, finns en vitmålad plankdörr som leder in till översta våningen. Åt norr, mot parkeringen, finns en dörr som leder in till första våningen. Kommunikation mellan de två våningarna sker via en stege i en lucka i golvet/taket.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - LUTTRA
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 329, 1900: 420, 1995: 167
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Möjligen del av Synnerål införlivad under medeltiden (Synnerål ej säkerställd som medeltida socken; se Lundahl, 1961).
LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett dominerande läge vid flervägskors och nära järnvägen söder om Falköping, i fullåkerbygd inom kambrosilurområdet. Kyrkomiljön karaktäriseras av det koncentrerade bebyggelsemönstret i platsbyn som går igen i 1600-talskartan, gånggrifter, ett skolhus från 1912 samt allén längs bygatan. Luttra socken ligger söder om Falköping.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kärnkyrkan, med långhus och smalare, rakslutet kor är sannolikt uppförd under 1100-talet eller 1200-talets första hälft och till mursträckningarna intakt (enligt avbildningen i Peringskiölds Monumenta genombröts såväl långhusets som korets sydmur av kopplade fönsteröppningar av 1200-talstyp). Kyrkans senare byggnadshistoria är osäker. Samtliga tillbyggnader, sakristia på korets norra sida, vapenhus framför långhusets sydportal och västtorn, är sekundära; sakristian och vapenhuset fanns vid tiden för avbildningen i Monumenta och kan möjligen vara medeltida.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Murarna är utvändigt vitputsade under tegeltäckta sadeltak. Ursprunglig långhusportal i söder med profilerad omfattning av sandsten. Västtornet är nedtill murat, men har en påbyggd klockvåning av trä. Klockvåningen är brädfodrad och rödmålad samt kröns av en spåntäckt huv med sluten lanternin, troligen från sent 1700- eller tidigt 1800-tal. Vid okänd tidpunkt har har kormurarna påmurats till samma höjd som långhuset. Kyrkorummet har sekundärt inslagna kryssvalv i långhus och kor, troligen senmedeltida. Såväl torn- som triumfbåge har vidgats. Tornets bottenvåning utgör en integrerad del av långhuset och rymmer nu västläktare med orgel. Det lilla kyrkorummet är till sin karaktär medeltida, men präglas i lika hög grad av den efterreformatoriska inredningen samt flera restaureringar under 1900-talet, däribland 1928 och 1956-56, efter förslag av arkitekterna Knut Nordenskjöld respektive Rolf Bergh. Altaruppsats och predikstolskorg från omkring 1700, den senare på ett fundament från Nordenskjölds restaurering. Bänkinredningen härrör möjligen från 1901, men har byggts om såväl 1928 som 1955-56.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Av medeltida inventarier återstår en enkel sandstensfunt med uttömningshål.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin