Motivering (skydd): KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
S:T OLOFS romanska KYRKA i Falköpings centrum ger stadsbilden en tydlig historisk förankring. Kyrkan utgör en av de bevarade romanska absidkyrkorna i stiftet. Fasaderna, som stått oputsade sedan 1950-talet, visar på ett pedagogiskt sätt upp original och tillbyggnadsfaser i kyrkans historia. Interiört präglas kyrkan av olika förändringsperioder; under medeltiden fick kyrkorummet sina proportioner och medeltida byggnadsdelar vilka fortfarande är synliga i putsen. Under 1600-talet tillkom kyrkans predikstol, under 1700-talet målades undertaket till en nu riven läktare som idag fungerar som sakristians innertak. På 1800-talet fick kyrkan sin orgel och de senare ombyggda bänkarna. Ivar Tengboms renovering 1958-61 präglar främst koret som fick nytt glasmosaikfönster, altare, altarring och dopfunt.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- kyrkan utgör ett medeltida och kulturhistoriskt viktigt inslag i stadsbilden - det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument
- kyrkan är en välbevarad och ovanligt stor romansk absidkyrka, som är omistlig i ett nationellt perspektiv - inredning från medeltid, 1600-, 1700- , 1800-, och 1900-tal
- kyrkotomtens parkliknande karaktär
Inventeringsår (1999)
Se Historik
Inventeringsår (2001)
S:T OLOFS KYRKA, som är belägen i södra delen av FALKÖPINGS stadskärna, omges av en parkliknande kyrkotomt med näst intill rektangulär plan. Det sydöstra hörnet är dock rundat. Kyrkan är centralt placerad på kyrkotomten som avgränsas av en relativt nylagd mur av kalstensplattor med bredare täckplattor. Sträckningen avbryts norr om kyrkan av två husfasader i liv med muren
och i sydväst av en gles häck. Rakt väster och sydost om kyrkan finns stigluckor, ritade av arkitekt Tengbom 1954. Norr om kyrkan finns en bredare öppning med höga grindar av smide. Ytterligare muröppningar finns söder om stigluckan och mitt emot sydportalen.
Från muröppningarna går gatstenssatta gångar fram till och runt kyrkan och bildar en plan väster om tornet. Parksoffor och lyktstolpar är glest utplacerade. Närmast kyrkans norra och södra fasader är marken grustäckt. Kalkstensplattor i gruset markerar äldre byggnadsdelar.
I övrigt är marken gräsbevuxen och här växer rikligt med lövträd såsom alm, lind, kastanj, ek m.fl. av varierande ålder. Mindre blomplanteringar förekommer. I kyrkparkens nordvästra hörn finns en stående gravsten från början av 1800-talet och tre liggande gravhällar.
Inventeringsår 2001
FÖRSAMLING 1995 - FALKÖPING
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 443, 1900: 3134, 1995: 15206
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida stadsförsamling. Del av Falköpings landsförsamling införlivad 1935. Sammanslagen med resterande del av Falköpings landsförsamling 1983 (Falköpings församling).
LÄGE OCH OMGIVNING - Falköping är centralt belägen på Falbygdens odlade högplatå. Ortens närmaste omgivning har en rik förhistoria och har troligen tidigt fungerat som centralort för marknad och handel. Kyrkan är belägen i stadens äldsta och södra del. En separat begravningsplats ligger vid den södra utfarten.
RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Sankt Olof i Falköping består av långhus med smalare absidkor i öster, sakristia i norr samt västtorn. Den äldsta stenkyrkan, sannolikt uppförd under 1100-talet, återstår tämligen intakt i den befintliga kyrkans östra del. Vid grävningar i och kring kyrkan har påträffats grundmurar till en äldre sakristia samt ett västtorn, bägge i förband med absidkyrkans murar (det nuvarande västtornet härrör sannolikt också från medeltiden). Redan under 1200-talets mitt eller under dess andra hälft förlängdes långhuset i väster. Kyrkan har haft flera tillbyggnader på nordsidan, däribland ett troligen medeltida magasin (rivna vid 1800-talets mitt). Den nuvarande sakristian tillbyggdes 1918-20.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Sankt Olof är ett representativt och välbevarat exempel på de två århundraden som framförallt präglat det medeltida kyrkobyggandet i Västergötlands centralbygder: 1100- och 1200-talen. Det finns emellertid också anledning att framhålla kyrkans exceptionella drag, däribland dess storlek och sammansatta planform, vilket tyder på att Falköping haft en kyrklig särställning redan under äldre medeltid. Kyrkan har skilda sadeltak över långhus och absidkor; västtornet kröns av en spira som i sin nuvarande form härrör från 1918-20. Under 1900- talet har kyrkan genomgått flera omfattande restaureringar, främst 1950 under Gunnar Hovings ledning och 1959-61 med Ivar Tengbom som arkitekt. I samband med restaureringarna gjordes både utanför och innanför kyrkomurarna arkeologiska undersökningar under ledning av Harald Widéen. Exteriören blottar sedan dess ett tuktat kalkstensmurverk, där flera av medeltidskyrkans muröppningar markerats. I det i övrigt oartikulerade murverket utmärker sig långhusets unggotiska sydportal med inställda kolonner och koniskt formade kapitäl. Ingång även i väster via tornets bottenvåning. Kyrkorummet är helt övervälvt; långhusets två östliga kryssvalv härrör sannolikt från ombyggnaden under 1200-talet eller strax därefter och har ribbor av finhuggen sandsten. Interiören har också påverkats av de restaureringar som skett under 1900-talet. Vid restaureringen 1918-20 erhöll koret en dekorativ målningsutsmyckning av konstnär Filip Månsson. Ytskiktens nuvarande, vita färgskala härrör dock från 1950-talet. Glasmålningen i absidkorets östfönster är från 1960 och utformat av konstnär Gunnar Torhamn. Predikstol från 1643. Orgelfasaden från 1866 härrör från en orgel byggd av E. A. Setterqvist. Sluten bänkinredning.
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Av 1600-talets altarprydnad återstår endast två skulpterade evangelister. Den vitmålade takpanelen under orgelläktaren, som nedtogs år 1959, visade sig dölja en figurativ takmålning från 1700-talet. Den är nu uppsatt i sakristian. En Kristusbild i målat glas insattes 1891 i det östra korfönstret, även denna är nu finns nu i sakristian. Dopfunt från 1945 skulpterad av konstnär Anders Jönsson.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 /Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.
Widéen, H: "Falköpings kyrka under medeltiden", i Falbygden 1958.
Widéen, H: Falköpings kyrka. Vägledning. 1961.
Widéen, H: "Falköpings kyrka under medeltiden 2, i Falbygden 1968.
Falköpings kyrka. Vägledning. 1985.
Dahlberg, M: Skaratraktens kyrkor under äldre medeltid. 1998..
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin