Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Varnhems klosterkyrka, vid Billingens västra fot, är belägen ca en kilometer söder om ruinen av Skarke församlingskyrka. Kyrkan utgör, tillsammans med bland annat en före detta skola, café, klostermuseum och Ryttaregården en mindre kyrkomiljö öster om Varnhems före detta stationssamhälle. Sydöst om kyrkogården finns ruinerna av en gårdskyrka från ca 1100.
KYRKOANLÄGGNINGEN -Kyrkogården, med anor från 1500-talet, inramas mot norr, väster och öster av en kalkstensmur. Huvudingången utgörs av en stiglucka från 1600-talet, försedd med smidesgrind från 1866. Övriga ingångar består av smidesgrindar. Kyrkogården, som på 1920-talet utvidgades i öster och norr, indelas genom grusgångar i kvarter. På kyrkogården, inhägnad av ett järnstaket, återfinns två biskopsgravar från tidigt 1800-tal och i anslutning till klostermuseet sex stenkors från 1600- eller 1700-talet. Ett bårhus norr om kyrkan är uppfört 1922. De på 1920-talet restaurerade murarna från ett cistercienskloster, bevuxna med sedum, är belägna söder om kyrkogården.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Varnhems klosterkyrka, uppförd ca 1150 av cisterciensmunkar, drabbades 1234 av en förödande brand. Av den tidigmedeltida basilikan av tuktad kalksten återstår, trots branden, murar i såväl det på den tiden rakt avslutade koret, korsarmarna och långhuset. Från 1200-talet har även bevarats en nordportal av sandsten, med skulpterade lejon. Vid återuppbyggnaden uppfördes nuvarande, rundade kor med absid, koromgång och kapellkrans. Efter reformationstidens förfall genomgick klosterkyrkan, genom Magnus Gabriel de la Gardies försorg, en omfattande renovering 1654-1674. Förutom uppbyggnadsarbete försågs kyrkan med ett gravkor för de la Gardie, strävpelarsystem (till stor del med material från klostret), nuvarande centraltorn med lökkupol i barock, ett nordvästtorn som kompletterade det befintliga sydvästtornet mm. Fasaderna putsades. Förutom tillkomsten av Jesper Svedbergs gravkor på 1700-talet, ett nytt rosettfönster i sydfasaden 1891 och avlägsnandet av fasadputsen 1923 är exteriören ett mycket välbevarat och värdefullt exempel på en cistercienskyrka med inslag av högklassig barock.
Interiören präglas av den medeltida planen, de till stor del bevarade kryssribbvalven och rundbågsarkaderna från 1200-talets mitt och av inredningen i tidstypisk barock. Förutom bänkinredningen från 1670-talet, delvis ombyggd på 1920-talet, har bevarats en samtida kungastol respektive drottningstol, avsedda för Karl XI och Ulrika Eleonora. Den rikt snidade predikstolen är tillverkad av Georg Baselaque liksom altaruppsatsen med målningar av Johan Aureller d.y. Läktarbröstet är kompletterat efter en brand 1965. Ett viktigt inslag i barockinredningen är de la Gardies gravkor och minneshall samt de fem kranskapellen med bland annat stuckatur och kenotafier över svenska medeltidskungar från 1600-talet.
Medeltiden präglar kyrkan genom bevarat huvudaltare (skivan är dock från 1600-talet), dopfunt, ett antal gravhällar i golvet och, i långhusets västra del, det så kallade lekbrödraaltaret samt en reliefprydd stenkista med lämningarna av Birger Jarl, drottning Metchild och hertig Erik. 1900-talet representeras av Agda Österbergs kormatta, altarringen och tvärskeppets trägaller från riksantikvarie Sigurd Curmans och Axel Forsséns omfattande renovering 1918-1923.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkans läge i en kyrkomiljö vid Billingen. Kyrkan illustrerar på ett tydligt sätt Magnus Gabriel de la Gardies inflytande i 1600-talets svenska kyrko- och kulturliv
-Kyrkan är ett välbevarat byggnadsverk från medeltiden och hör till ett nationellt kulturarv. -Medeltida murverk och planform utgör ett omistligt historiskt dokument.
-Den skulpterade nordportalen
-1600-talets tillskott i form av centraltorn, strävpelare mm
-Interiörens huvudsakligen medeltida prägel
-Bevarad inredning från medeltiden, 1600-talet och 1900-talet
-Birger Jarls grav från 1200-talet
-Kyrkans gravkapell och gravminnen
-Kyrkogårdens stenmur, smidesgrindar, stiglucka, grusgångar, äldre gravvårdar och bårhus -Kyrkogårdens klosterruiner från 1200-talet
Inventeringsår (1999)
Text saknas för närvarande
Inventeringsår (2003)
VARNHEMS KLOSTERKYRKA - Cisterciensmunkarna anlade runt Varnhems klosterkyrka "en skön trädgård", som fanns kvar ända till 1640-talet. Den förföll dock efter reformationen. Efter 1596, då kyrkan blev församlingskyrka, växte en kyrkogård fram. Även klosterområdet användes under en period före 1900-talet som begravningsplats.
Varnhems kyrka ligger i sydvästra delen av kyrkogården. Området söder om kyrkan utgörs av de restaurerade ruinerna av cisterciensklostret. Ovanpå murresterna växer Sedum. Här finns även ett rest träkors för friluftsgudstjänster. Huvudingången väster om västra kyrkporten utgörs av en stiglucka med en dubbel järngrind. En av grindarna är märkt med en nyckel, dvs smedens bomärke, och den andra med 18 ¼ 66. Från grinden leder kalkstensplattor till kyrkporten i väster. Framför porten är en plan av kalkstensplattor. En annan ingång i östra hörnet av norra kyrkogårdsmuren består av en dubbel smidesgrind med samma mönster som vid de la Gardies gravkor, det vill säga svängda stiliserade rankor med enstaka blommor. Grinden är placerad mellan kraftiga, fyrsida stolpar av murade kalkstenar. Ytterligare en ingång i form av en smidesgrind är belägen längre väster ut i norra muren samt ytterligare en mellan kyrkogårdens sydöstra del och klosterområdet. Den sistnämnda har samma dekor som nämnda gallergrind. Klosterområdet kan nås via en 1918 upptagen rektangulär port i kyrkans västra strävpelare på sydfasaden.
Kyrkan inramas av en kallmurad stenmur av kalkstensplattor mot norr, väster och öster. Kyrkogården utvidgades vid 1920-talets renovering i öster och norr och försågs här med murar. Västra kyrkogårdsmuren omlades vid renoveringen, förutom dess södra del vilken byggdes ovanpå en klostermur. Kyrkogården uppdelas genom grusgångar i kvarter. Gravplatserna är huvudsakligen placerade norr och öster om kyrkan. Sydöst om koret är biskop Thure Weidmans gravvård från 1828, inhägnad av järnstaket. På en platå väster om museet har uppställts sex korsformade gravstenar, varav tre med ringkors, från 1600 - och 1700-talen.
STIGLUCKA - I västra kyrkogårdsmuren är en stiglucka från 1600-talet, placerad mitt för västra kyrkporten. Stigluckan är spritputsad med slätputsade hörnlisener samt portomfattning. Sadeltaket är täckt med spån.
BÅRHUS - I kyrkogårdens nordöstra hörn är ett kvadratiskt bårhus, uppfört 1921 - 1922. Bårhuset är murat av kalksten och har pyramidtak, täckt av skiffer.
Inventeringsår 2001
Text saknas för närvarande
Carlquist, Thomas, Skara Kommun. Kulturhistorisk inventering, Skarborgs länsmuseum 1983.
Edenhem, Ralph, Posell, Ingrid, Vanhems klosterkyrka. (Sveriges kyrkor) 1982.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrkomiljö
Öppna på kartan Fler i kategorin