Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Sankta Birgittas gravkapell och kyrkogård är högt belägna på en kulle nedanför Billingens östra sida, strax nordväst om Skövde centrum.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kapellet är sammanbyggt med ett krematorium. I anläggningen ingår även en samtida klockstapel. Strax norr respektive söder om kapellet ligger en forntida gravhög. Området närmast byggnaderna inklusive högarna inramas av en kallmurad stenmur. Till kapellet leder från väster en kalkstensbelagd gång kantad av tujor. I västra delen av Sankta Birgitta kyrkogårdsanläggning ligger en mindre landskapskyrkogård, ritad av Sven Ivar Lind och anlagd 1946-1947. I kyrkogårdens östliga del finns ett område med äldre enhetliga, huvudsakligen liggande gravvårdar.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Sankta Birgitta gravkapell uppfördes av murade kalkstenskvadrar 1960-1963 efter ritningar av arkitekt Erik Gunnar Asplund och professor Sven Ivar Lind. Kapellet har tresidigt avslutade gavlar i såväl väster som öster samt ett mycket brant sadeltak. 1985 tillkom i väster en hästskoformad tillbyggnad för kapprum, kontor mm, ritad av Olofssons arkitektkontor. Trots tillbyggnaden är exteriören välbevarad.
I stort sett alla delar av kyrkorummet är arkitektritade och värdefulla för kapellets helhetsgestaltning. Den enkla och sparsmakade interiören domineras av ett välvt trätak med synliga takstolar samt av Alf Munthes vinröda altargobeläng, som täcker större delen av korväggen.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön - Kyrka och klockstapel är belägna invid två forntida gravhögar.
- Kyrkans sedan byggnadstiden välbevarade exteriör och interiör.
- Alf Munthes altargobeläng.
- Den äldre, östliga delen av kyrkogården samt landskapskyrkogården i väster. - Kyrkogårdens stenmur och trädallé
Inventeringsår (2002)
SANKTA BIRGITTA KAPELL - Sankta Birgitta kapell, ritat av arkitekt Erik Gunnar Asplund och professor Sven Ivar Lind, invigdes 1962. Kapellet består av ett långhus i öst - västlig riktning med vidbyggd, lägre och hästskoformad vapenhusdel i väster och vidbyggt krematorium i öster. Långhuset har avskurna hörn och har därför tresidig avslutning i såväl öster som väster. Sadeltaket är högt och brant, varför kapellet får ett närmast pyramidliknande utseende. Vapenhusdelen, tillbyggd 1985, består närmast långhuset av en smalare gång och väster om denna en byggnadskropp i samma bredd som långhusets gavel. Från denna byggnadskropp utgår mot väster två flyglar med tresidig avslutning . Krematoriet är smalare än långhuset, men lika högt med en skorsten på södra sidan av sadeltaket. Trots tillbyggnaden är exteriören välbevarad.
FASAD - Fasad, stomme och sockel i långhus, krematorium och vapenhus består av grå, murade kalkstenar. Stenarna är tunna och kvaderformade. Långhuset har under takutsprånget gesims av en smal kopparplåtslist.
PORT - Kyrkans huvudingång från vapenhuset i väster består av en pardörr målad i mörkt brunt. Varje dörrblad är indelat i vardra två grunda speglar med vertikal panel. Dörren är placerad i en djup nisch, murad som fasaden. Såväl den norra som den södra flygeln har en enkel dörr mot söder. Den norra har även en dörr mot norr. Dörrarna har samma utformning och placering som porten.
FÖNSTER - Samtliga fönster är brunmålade och indelade i vertikala, långsmala lufter genom brun, kraftig träspröjs. De är placerade i rektangulära nischer. Långhuset har mot söder ett större högt sittande fönster med sex rutor. Mot norr är två små, lägre placerade fönster. I vapenhuset är ett åttaluftigt västfönster på vardera sida om porten. I gången är mot söder ett treluftigt fönster. De båda flyglarna har var sitt rumshögt, tredelat fönster mot öster. Flyglarna har också mindre, treluftade fönster i de vinklade fasaderna mot väster. Norra flygeln har dessutom sådana fönster mot nordöst samt mot norr.
TAK - Långhuset har sadeltak, som är valmat mot öster och väster. Taket är täckt med skiffer. Vapenhusets olika delar har alla flacka sadeltak, täckta med svartmålad järnplåt.
SANKTA BIRGITTA KAPELL - I stort sett alla delar av kyrkorummet är arkitektritade. Den välbevarade interiören domineras av ett välvt trätak samt av en vinröd altargobeläng. Långhuset har tresidigt avslutade gavlar i öster och väster. Koret är beläget i öster. Innanför entré/vapenhus ligger tambur med toaletter i södra flygeln. Den norra flygeln innehåller i öster samtalsrum, och i väster kontor, sakristia och vilorum.
LÅNGHUS - Istället för bänkar finns stolar, placerade i tre rader mitt i kyrkorummet Rummet är delat genom en mittgång mellan stolarna. Det domineras av det höga, öppna trätaket samt altargobelängen i rött och guld.. Katafalken är centrum i kyrkorummet. Fönstersmygarna är vinklade så att ljuset skall riktas mot denna.
GOLV - Golvet utgörs av rektangulära grå, hyvlade, tvärgående kalkstensplattor. VÄGG - Väggarna består av grå, tunna kalkstenskvadrar. Strax över golvnivå är ett band av smala, rektangulära, vertikalt placerade öppningar i muren.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Pardörren mot vapenhuset är placerad närmast vapenhuset i en djup nisch, murad som övriga väggar. Dörrbladen av furu är indelad i två speglar med vertikal panel. Dörren går ut mot vapenhuset.
FÖNSTER - Långhuset har mot söder ett högt placerat, stort fönster och mot norr två stycken små fönster. Samtliga är indelade i långsmala, vertikala lufter genom träfärgade spröjsar. Fönstren är placerade i djupa, utåt konande fönstersmygar med fönsterbänkar av kraftiga, utåt lutande kalkstenar. Framför sydfönstret är ett halvgenomskinligt vitt draperi av mycket smala våder.
TAK - Det omålade, välvda trätaket är öppet och följer sadeltakets form. Taket har synliga takstolar av fyrsidiga bjälkar. Taktäckningen består av horisontell öppen panel.
KOR - Koret är tresidigt avslutat i öster väster och av samma bredd som långhuset. Det saknar klar avgränsning mot långhuset. Långhuset domineras av en stor, rumshög altarbonad bakom altaret, som är placerat i öster. Vid sydsidan är en flyttbar ambo.
GOLV - Se långhus
VÄGG - Se långhus
DÖRRAR - Enkeldörr mot krematorium är träfärgad och indelad i sex speglar. Dörren går in mot långhuset. FAST INREDNING - Huvuddelen av inredningen tillkom 1962.
ALTARE - Altaret består av en kalkstensskiva samt sex symmetriskt placerade kalkstensben. BÄNKINREDNING - Bänkinredningen består av två kvarter med vardera tre rader av sammankopplade stolar. Stolarna av bok saknar karmar, men ryggar och sitsar är stoppade och klädda med vinrött tyg. Stolarna är placerade ända intill ytterväggarna.
PREDIKSTOL/AMBO - Predikstolen består av en inklädd, brunmålad ambo utan dekor. ORGEL - Orgeln är tillverkad av Nordfors och co, Lidköping 1969. Den har fjorton stämmor, fördelade på två manualer. Fasaden är enkel och träfärgad med tredelat krön.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen består av en gobeläng, vävd 1947 av Alf Munthe. Gobelängen är vävd i vinröd med guldgult mönster. Gobelängen består av bredare våder, åtskiljda av smalare våder. De breda våderna avbildar var och en ett kors med ansikten över. Gobelängen avslutas nedtill av röda fransar.
VAPENHUS - Vapenhuset består av en ljus, öppen korridor. Innanför porten är på båda sidor låga, utsvängda murar under de höga fönstren, ett stycke utanför väggen. Ovanpå murarna, som utgör bänkar, är en stoppad och klädd dyna. Innanför är, i höjd med bänkarna, planterade, höga växter. Söder om korridoren, på andra sidan en rumshög mur, är kapprum med toaletter. Mellan muröppningarna är en murad, ca 1,5 meter hög holk med en springbrunn. Norr om korridoren finns, på andra sidan en likadan mur ett öppet samtalsrum, sakristia och vilorum.
GOLV - Se långhus
VÄGG - Väggarna består av murade kalkstenskvadrar.
PORT/DÖRRAR - Porten är en brunmålad pardörr. Se vidare interiör. Dörren är placerad i en murad, rektangulär nisch. Över dörren är en omfattning av vertikala, breda brädor. Mellan korridoren och kapprummet i söder är två rundbågiga öppningar i muren och mot norr är en sådan muröppning. Över öppningarna är omfattningar i form av tvärställda kalkstenar.
FÖNSTER - På vardra sida om porten är mot väster ett sexluftigt, brunmålat fönster. Framför fönstren är på varje sida en kalksten. I korridorens södra vägg är ett treluftigt fönster. Fönstret sitter i en murad nisch med kalksten till fönsterbänk.
TAK - Det plana taket består av ohyvlade, breda brädor.
NORRA FLYGELN - Den norra flygeln består ett samtalsrum i sydväst och en korridor i öst -västlig riktning. I korridorens östra del är ett kontor med ett fönster samt söder härom sakristia och vilorum, åtskiljda av en smal korridor med en ytterdörr mellan. I samtalsrummet är ett fönster mot öster och ett mot nordöst. Båda är av samma typ som långhusfönstren mot öster. Kontoret har ett likadant fönster mot sydväst. Rummen har samma utförande som sakristian.
SAKRISTIA - Sakristian har ett treluftigt fönster mot nordväst. Framför fönstret är ett skrivbord. På västra väggen hänger ett krucifix.
GOLV - Golvet utgörs av gråmelerad plastmatta.
VÄGG - Väggen är belagd med vitmålad textilväv.
DÖRR - Dörren är slät och träfärgad.
FÖNSTER - Ett litet rektangulärt, liggande fönster är placerat under Fönstret består av tre vertikala, smala lufter och är placerat i en rektangulär fönstersmyg.
TAK - Taket är av byggplatta och vitmålat.
Fasadkulör (2002): Grå
Antal våningar (2002): 01
Byggnadsdel (2002): Kor - Polygonalt, Vapenhus - Väster
Inventeringsår (2005)
Fasadkulör (2005): Grå
Antal våningar (2005): 01
Inventeringsår 2002
Byggnadsår 1960-63, arkitekt Erik Gunnar Asplund och Sven Ivar Lind, byggherre Skövde krematoriebyggnadskommitté.År 1938 fick arkitekt Gunnar Asplund uppdraget att rita Skövdes krematorium. Kyrkogårdarna spelade en stor roll i Asplunds arkitektgärning, och började med Skogskyrkogården i Stockholm redan 1915. Skövde krematorium skulle bli ett av hans sista verk, då han gick bort 1940, och det blev professor Sven Ivar Lind som slutförde arbetet efter Asplunds ritningar. Detta skedde dock först 1960.Kapellet är uppfört av kalksten med brant tak av skiffer, en anknytning till den medeltida stenkyrkan. Dess placering på en höjd mellan forntida gravkullar ger platsen en känsla av allvarsam kontinuitet, karakteristisk för Asplunds syn på byggnaden och dess samspel med omgivningen. "Med monolitisk mäktighet reser sig den enkla kroppen över slätten" skrev kollegan Hakon Ahlberg redan 1943, då byggnaden ännu bara fanns på ritningsstadiet.Kapellets form känns igen från t ex Skogskapellet på Skogskyrkogården. Gemensamt för Asplunds kapell är samlingen kring katafalken. I S:ta Birgitta är fönstersmygarna vinklade så att ljuset riktas mot denna, och på arkitektens ursprungliga ritningar är även bänkarna placerade med riktning mot rummets mitt, och inte som nu mot altarfonden. År 1985, samma år som 100-årsminnet av Asplunds födelse firades, förändrades kapellets utseende med en tillbyggnad mot väster. Två sidoarmar kom därvid att dölja byggnadens tidigare enkla entré, och helhetsintrycket förändrades.Vid sidan av kapellet står en klockstapel och en öppen minneshall för utläggning av kransar. Runt kapellet och gravkullarna går en mur som skiljer kapellkullen från gravkvarteren.-2005:inga synliga förändringar exteriört.Klassindelning saknas.
År 1960-1963 Nybyggnad
Arkitekt: Sven Ivar Lind
Nyckelord: Religionsutövning, Kapell, Gravkapell
Öppna på kartan Fler i kategorin