Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Norra Kedums kyrka ligger i en samlad by Kållands odlingslandskap. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården inramas av en stenmur och av en rad med äldre träd. I anläggningen ingår en ekonomibyggnad med skiffertak från 1930, smidesgrindar med stenstolpar och grusgångar. Här finns även ett antal äldre gravvårdar, såsom ett tiotal stenkors och två stenar med reliefänglar från 1600-1700-talet, två tumbor och några vårdar med stenram.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Norra Kedums tidigmedeltida kyrka förlängdes och breddades i öster 1697. Tornet och sakristian ritades av Axel Forssén och uppfördes i historiserande stil 1931. De medeltida murarna är bevarade i långhusets västra parti.
Interiören präglas främst av de rådande stilidealen omkring 1690 - 1750. Barocken avspeglas i bland annat Olof Tholins predikstol från 1709, i altaruppsatsen från 1697 och i Lars Hasselboms plafond - och draperimålningar från 1700-talets mitt. Vid Axel Forsséns renovering 1931 byggdes en ny läktare med användande av 1700-talets läktarbröst och en draperimålning rekonstruerades. Dopfunten är medeltida. Nuvarande altarring, portar, bänkinredning mm tillkom. Trots senare tillägg får kyrkorummet en stark autencitet tack vare den välbevarade, äldre inredningen och det delvis medeltida, ojämna murverket.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkans läge i en väl sammanhållen bymiljö.
-Medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument
-Kyrkan representerar de små medeltidskyrkor som senare byggts om till salkyrkor. -Bevarad medeltida dopfunt och inredning från ca 1700
-Den väl anpassade inredningen från 1931
-Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag. .
-Kyrkogårdens ekonomibyggnad, grusgångar, trädrad, stenmur, smidesgrindar och äldre gravvårdar.
Inventeringsår (1995)
Byggnadsdel (1995): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår (2003)
NORRA KEDUMS KYRKA - Norra Kedums kyrka består av ett litet långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster, något smalare torn i väster samt sakristia norr om koret. Kyrkan uppfördes under tidig medeltid , men ombyggdes på 1600-talet. Exteriören präglas av olika tiders förändringar.
FASAD - Kyrkan är murad av gråsten, förutom tornet som är av tegel. Fasaden är slätputsad och vitmålad. Korets gavelröste i öster är klätt med skiffer. På östfasadens putsade del står "1687 JRS" i järnsmide. (Jöran Rutensköld) I tornets västfasad står, över portalen, "1930" i järnsmide. Under kyrkans takfot är en grå, profilerad takgesims. Den murade, låga "sockeln" är rak och oputsad. I västra delen av långhusets sydfasad finns en igenmurad portal, i vars övre del finns ett sekundärt fönster.
PORT - Huvudingången i tornets västfasad utgörs av en brunsvart pardörr. Dörrspeglarna är placerade i rombmönster. Varje dörrblad har en smidd dragring. Porten är, liksom en trappsten av kalksten, placerad i en djup, rektangulär nisch med omfattning markerad i putsen. I sakristian är mot öster en rektangulär, svart port, med fyllning i form av utsparade små romber. Framför dörren ligger en ny kalksten. Portarna tillkom 1930.
FÖNSTER -Sydfasaden har tre spetsvinklade, grå fönster med korspost. Varje luft uppdelas genom blyspröjs i sex små rutor. Fönstren är placerade i rundbågiga nischer med fönsterbänk av kalksten. I västra partiet av sydfasaden är även ett högt placerat kvadratiskt fönster i en grund nisch. Öster om det kvadratiska fönstret är ett likadant, lägre fönster. På långhusets - korets norra fasad är två spetsvinklade fönster samt ett högt placerat kvadratiskt fönster.
I östra gavelröstet är ett lunettfönster. Sakristian har ett kvadratiskt, gråmålat fönster mot väster, placerat i liv med fasaden. Tornet har ett runt fönster med hel ruta över västporten. På syd - respektive nordsidan finns i vapenhusets bottenvåning ett kvadratiskt, gråmålat fönster, indelat i två rutor. På andra tornvåningens syd - och nordfasader sitter vardera ett rektangulärt, gråmålat fönster med korspost och segmentbåad omfattning. På varje tornfasad finns två låga, rundbågiga, parställda gluggar.
TAK - Långhuset har skiffertäckt sadeltak och sakristian valmat sadeltak med skiffer. Tornet täcks av ett uppåt konande, skiffertäckt torntak. Tornet kröns av en kula med kors. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.
NORRA KEDUMS KYRKA - Kyrkan består invändigt av ett litet rektangulärt långhus med rakt avslutat, fullbrett kor i östra partiet, vapenhus i tornets bottenvåning samt sakristia norr om koret. Östra delen av långhuset tillbyggdes på 1600-talet och torn och sakristia är från 1930. Interiören bär en senkarolinsk prägel, främst genom sina takmålningar i Läcköskolans anda.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom en mittgång. I väster är en dörr till vapenhuset. Här är även en läktare med liten underbyggnad i söder. Bänkarna når på sydsidan intill läktarunderbyggnadens vägg och i norr intill västmuren. Vid norra sidan, närmast koret, står predikstolen.
GOLV - Golvet i mittgången utgörs av rektangulära, hyvlade och slipade kalkstenar. På golvet ligger en brun gångmatta. Under bänkarna är ett förhöjt golv av tvärgående omålade bräder.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. De avslutas upptill med en taklist med målad palmettbård i grått och rött. Denna är möjligen samtida med takmålningarna. Mot läktarunderbyggnaden i sydväst är en vit, plan brädvägg. Nordsidans två stora fönster omges av draperimålning i rött och blått. Mellan de östligaste fönstren i söder är, över bänkarna, en ca 1 dm tjock och 30 cm hög murad och putsad hylla. I sydväggens västra del är en mindre yta med tunnare puts, där äldre figurativa målade fragment kan anas.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren mot vapenhuset är en gulbrun pardörr från sent 1900-tal. Varje dörrblad pryds av trå utsparade rektangulära speglar, ådrade i blått.
FÖNSTER - Långhuset har på varje sida två gråmålade, spetsvinklade fönster med vardera fyra lufter. De är placerade i segmentbågade, murade och putsade, utåt konande smygar. I fönsterbänkarnas inre del är en bräda med vardera fem svarvade ljushållare. I långhusets västra parti finns ett lågt placerat kvadratiskt fönster i söder och ett högt placerat fönster i söder respektive norr. De gråmålade fönstren saknar innerbågar och uppdelas i smårutor genom blyspröjs. De är placerade i kvadratiska, utåt konande fönstersmygar, varav den lågt sittande är mycket ojämn. I väster, norr om dörren till vapenhuset, är ett ålderdomligt litet kvadratiskt fönster mot vapenhuset. Det gråmålade fönstret har blyspröjsar med små antikglas. Det är placerat i en starkt konande, murad fönstersmyg. På fönsterbänken är en bräda med tre svarvade ljushållare.
TAK - Kyrkan har ett plant trätak med dekormålningar från 1744, tillskrivna Lars Hasselbom, Lidköping. Målningarna, i Läcköskolans anda, inramas av en diagonal randning i rött och grått. Innanför ramen är en rik akantusornamentik i grått på blå botten samt två rektangulära fält med figurer. Mellan dessa är runda textfält. I det västliga fältet över läktaren skildras en molnig himmel, samt en hand som håller ett textband. Det östligare fältet skildrar Petri knyte. Den rödklädde Petrus knäböjer invid ett träd samt ett stort tygknyte. Under läktaren är ett plant, gråmålat brädtak.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Sydsidans läktarunderbyggnad från 1991 avskärmas från kyrkorummet genom en vit trävägg. Väster om väggen finns en läktartrappa från 1991. Den svängda trappan, som följer väggarna, har naturfärgade, inbyggda steg av trä samt handledare av trä.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg. Utmed nordväggen, närmast långhuset, finns en predikstolstrappa med uppgång från öster. Öster om trappan är dörren till sakristian samt en djup gallerförsedd nisch, där troligen en kamin tidigare varit placerad. I nischen finns en bänk och en grå trähylla i höjd med bänkryggen. På hyllan, som bildar ett sidoaltare, står två malmljusstakar samt hänger ett nytt keramikkrucifix. I korets sydvästra del är ett fristående, naturfärgat altare av trä samt dopfunten. Över dopfunten hänger en svarvad ljuskrona av trä från 1701. Längst österut utmed norra och södra väggen står en korbänk. Altaret står invid östväggen med altaruppsatsen vilande på skivan. Den segmentformade altarringen är placerad en dryg meter väster om korväggen.
GOLV - Korgolvet utgörs av rektangulära, grovt hyvlade kalkstensplattor. Framför altaret är en stor rektangulär inmurad gravhäll med arkadbåge, änglahuvuden, inskriptioner och krans i relief . Norr om altaret är delar av en annan gravhäll inmurad. I sydvästra delen av koret är ett galler i golvet, (från "Ebbes bruk"), troligen tillhörande ett äldre uppvärmningssystem.
VÄGG - Korväggens västra del är en fortsättning på långhusväggen. Ett fönster i söder omges av draperimålning i rött och blått. Denna draperimålning är från 1930. Över dopaltaret är en tavla med reliefskulptur av Harry W Svensson. Tavlan, bland annat i blått och guld, avbildar Jungfru Maria och är från 1979.
DÖRR - En ny, rektangulär, ljusbrun dörr leder till sakristian. Dörren har mässingshandtag och tre speglar, marmorerade i blått och brunt.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i söder. Fönstret har samma form och placering som de stora långhusfönstren. TAK - Kortaket är en fortsättning på långhusets målade trätak. Ett rektangulärt bildfält över koret avbildar en Jahvésol samt på vardera sida två änglar med ett textband.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret består av en kalkstensskiva med putsat och vitmålat underrede. Altarskivan kan möjligen vara medeltida.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning från 1930 består av två kvarter , öppna mot mittgången. Utmed väggarna är bänkarna slutna via en rödmålad bröstning mot väggen. Bänkarna står ända intill ytterväggarna på ett undergolv av trä. På nordsidan finns 14 bänkar, de främsta smalare på grund av predikstolens placering. På sydsidan finns 12 bänkar. De rektangulära gavlarna är gråmålade med en utsparad, blåmarmorerad spegel. Skärmarna mot koret har överst en snidad äggstavsfris samt en tandsnittsfris och härunder rektangulära, nedsänkta, blåmarmorerade speglar. Ryggar och sitsar är rödmålade. De två öppna korbänkarna har likadana gavlar, men ryggar och sitsar är gråmålade.
PREDIKSTOL - De spegelförsedda sidorna av den gråmålade, polygonala predikstolen skiljs genom spiralsvarvade korintiska kolonetter. Kolonnetterna är gråmarmorerade med gulddetaljer och pryds av vinrankor och vilar på volutformade konsoler. Förutom en rödmarmorerad sarg och blå speglar täcks predikstolen av genombruten, guldfärgad snidad akantusornamentik. Predikstolen vilar på bänkryggar samt mot söder en grå plankvägg. Den raka trappan har omålade trästeg och framför dem, mot öster, är en hög, gråmålad dörr med två speglar. Dörren kröns av en skulpterad blå och guldfärgad sköld mellan två spiror och har två speglar med guldfärgad och genombruten akantusornamentik. Trappräcket har mot söder ett skrank med blå speglar, täckta av likadana akantusornament. Predikstol och ljudtak är tillverkade av Olof Tholin, Lidköping, 1709.
ORGEL - Orgeln har spelbordet vänt mot norr. Piporna är indelade i tre höga och två lägre fält med guldfärgad akantusornamentik i övre delen. I övrigt är fasaden gråmålad. Orgelverket är byggt 1991 av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Fasaden stammar troligen från föregående orgel, byggd 1930 av Nordfors och co, Lidköping.
LÄKTARE - Den mycket grunda läktaren vilar på två fyrsidiga, gråmarmorerade pelare, fästa i bänkar vid mittgången. Det gråmarmorerade läktarbröstet består av ett skrank, nedtill prytt av utsågade karnisbågar. Tre målade, närmast fyrklöverformade utsparade fält har svart, målad inskription i form av bibelcitat. Ovanpå läktarbröstet är ett lågt järnräcke. Läktargolvet är gjort av smala, lackade bräder. Nuvarande läktare byggdes 1930. Läktarbröstet är troligen från 1740-talet. Västra delen av läktaren avskiljdes 1991 till sammanträdesrum genom en ny vägg. Se torn.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan från 1697 består av en calvariegrupp fäst på ett blåmålat rektangulärt underlag. Figurerna är till stor del guldfärgade.
ALTARUPPSATS - Altartavlan omges upptill av tre änglahuvuden och vid sidorna av Lukas i norr, Matteus i söder. Utanför de två evangelisterna är en korintisk kolonnett på varje sida. Kolonnetterna pryds av vinrankor. På kolonnsocklarna är Rutenskölds vapensköld i norr och Silversvärds i söder. På flyglarna är snidade akantusvoluter som i norr uppbär Markus och i söder Johannes. Det brutna krönet avbildar den blodige Kristus mellan två soldater (ecce homo) samt överst ett änglahuvud mellan två halvliggande änglar med Kristi pinoredskap. Altaruppsatsen är från 1697. Den har tidigare varit övermålad, men frilades 1930.
ALTARRING - Den segmentformade altarringen från 1930 är gråmålad och består av ett helt skrank. Detta pryds av rektangulära blåmarmorerade speglar samt i mitten av en rund spegel.
DOPFUNT -Från medeltiden är en dopfunt bevarad. Den cylindriska cuppan är nedtill konande. Den har en profilerad , uppåt konande fot samt fyrsidig fotplatta med spår av reliefdekor.
NUMMERTAVLA - Den vita nummertavlan har rikt snidad guldärgad ram med lyra omgiven av akantusornament. VAPENHUS - Utmed sydväggen står ett slagbord, som tjänstgör som bokbord. Utmed nordväggen är en rumshög trävägg. Innanför denna går läktartrappan med uppgång genom en dörr i östra delen. Trappan har inbyggda, omålade steg samt handledare av trä. Under trappan är även förråd, som nås genom en annan dörr.
GOLV - Golvet består av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar
VÄGG - Väggarna har vit, slätputs. Väggen i norr består av en plan brädvägg med laserade, vertikala bräder. I västgaveln, söder om porten, är en liten rundbågig nisch i brösthöjd.
PORT/DÖRRAR - Porten i väster består av en ny gråmålad, rektangulär pardörr med vardera tre gråmarmorerade speglar. Dörren är placerad i en mycket grund rektangulär nisch. Dörren till långhuset är placerad i en djup, murad rektangulär nisch. De två dörrarna i norr saknar handtag, men har nyckel. De har tre marmorerade speglar.
FÖNSTER - I norr (över trappan) respektive söder är ett kvadratiskt gråmålat fönster med två lufter. Det är uppdelat i smårutor genom blyspröjs och placerat i en djup, utåt konande fönstersmyg.
TAK - Taket är ett plant, laserat trätak.
SAKRISTIA - Utmed nordväggen står ett högt skåp med spegelförsedda dörrar. Framför ett fönster i väster är ett skrivbord. I sydöstra hörnet är murad avbalkning med järndörr mot väster. Det tunnvälvda utrymmet har troligen tidigare inrymt en kamin.
GOLV - Golvet består av slipade kalkstensskivor.
VÄGG - Väggarna är vitmålade och slätputsade. Mot norr är en slät laserad brädpanel med två öppningar. Innanför den norra är hängande textilförvaring och i den södra är kapprum samt mot öster port.
PORT - Porten mot öster består av dubbla, nytillverkade, gråmålade dörrar. Dörrarna har vardera tre gråmarmorerade speglar.
FÖNSTER - Det gråmålade kvadratiska fönstret är indelat i smårutor genom blyspröjs. Det är placerat i en utåt konande, putsad fönstersmyg med grå fönsterbänk av trä.
TAK - Taket är ett plant, laserat trätak.
TORN - Våning 1 utgörs av vapenhus. Den svängda trappan (se vapenhus) leder till läktarvåningen. En slät trädörr i norr leder till ytterligare trappor. En dörr mot väster leder till ett tornrum väster om läktaren. Tornrum 2 har slätputsade, vitmålade väggar, smala omålade golvbrädor samt vitt trätak med dekormålad taklist (blå växtranka). Här står ett orgelharmonium samt bord med stolar. Utmed östväggen är vita, höga skåp. En vit spegeldörr tre trappsteg ned leder till läktaren. I väster är ett runt gråmålat fönster, indelat i smårutor genom blyspröjs, och i söder och norr vardera ett fönster med träspröjs och fyra lufter. Fönstren är placerade i utåt konande, murade och putsade smygar. Våning tre är klockvåning med två klockor. Båda klockorna är, enligt inskription, gjutna 1764. Väggarna är slätputsade och vitmålade. Framför gluggarna är vita luckor. Golvet och taket består av omålade plankor. En stege leder ändå högre upp.
Fasadkulör (2003): Vit
Antal våningar (2003): 01, 03
Byggnadsdel (2003): Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Kors - På kula, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster
Inventeringsår 2016
Historiken kompletterad vid inventeringen 2003:
NORRA KEDUMS KYRKA - Kyrkan uppfördes under tidig medeltid. Senare på medeltiden byggdes i söder ett vapenhus i trä. Från medeltiden är en dopfunt bevarad samt murar i långhusets västra del, möjligen också altaret. Kyrkan ombyggdes och förlängdes mot öster 1687. Ombyggnaden, som pågick under många år, bekostades till stor del av Jöran Rutensköld på Gröneberg. Vapenhuset av trä ersattes 1710 av ett som är murat. Altaruppsatsen är från 1697 och predikstolen av Olof Tholn, Lidköping, från 1709. 1744 försågs kyrkan med takmålningar. Draperimålningarna tillkom troligen samtidigt.
1923 diskuterades rivning av kyrkan. 1930 - 1931 tillbyggdes torn och sakristia. Ett vapenhus och en bod revs. Fasaden restaurerades, en igenmurad port i söder lämnades synlig. Kyrkorummet höjdes. Kyrkan fick nya portar av ek, ny bänkinredning samt ny läktare med användande av det gamla läktarbröstet. Takmålningarna konserverades. Altaruppsats befriades från övermålning. En ny draperimålning uppmålades på sydväggen. Ny altarring byggdes. Värmeledning med varmluft installerades. En orgel från Nordfors och co, Lidköping, inköptes. Arkitekt vid arbetena var Axel Forssén och byggmästare Arvid Johansson, Mellby. Målnings - och konserveringsarbeten leddes av konservator KJR Johansson, Skövde. Troligen revs samtidigt en klockstapel och uppfördes en ny ekonomibyggnad.
1950 godkändes ett förslag för elektrisk värme, belysning och kraft, upprättat av S. Lidén, Skara. 1975 omputsades södra långhusfasaden samt östra gaveln. 1979 invigdes en trärelief med Maria av Harry W Svensson, Fägre. 1982 utfördes putsarbeten på långhusets nordfasad samt på tornet.
1985 avslutades en större restaurering. Väggarna brödrengjordes och målades i vitt istället för blygrått. Takmålningarna konserverades och predikstol och altartavla fick nytt bladguld. Konserveringsarbetena utfördes av Sten-Owe Wase vid Firma Antikmålning, Grythyttan.
Ett orgelverk från Smedmans orgelbyggeri invigdes 1991. Samtidigt byggdes i sydvästra delen av långhuset en ny trappa direkt till läktaren samt framför trappan en vägg mot kyrkorummet. En bågöppning av tegel mellan läktare och tornrum igenmurades. Tornrummet väster om läktaren målades.
År 1100-1250 Specifika inventarier - dopfunt
År 1697 Fast inredning - altaruppsats
År 1744 Arkitekturbunden utsmyckning
Konstnär: Lars Hasselbom
År 1930-1931 Underhåll - exteriör
Fasadrenovering. Nya portar.
Byggmästare: Arvid Johansson, Mellby
Arkitekt: Axel Forssén
År 1930-1931 Fast inredning - altarring
Byggmästare: Arvid Johansson, Mellby
Arkitekt: Axel Forssén
År 1930-1931 Fast inredning - bänkinredning
Byggmästare: Arvid Johansson, Mellby
Arkitekt: Axel Forssén
År 1930-1931 Fast inredning - orgel
Köps in.
År 1930-1931 Konservatorsarbeten
Takmålningar, altaruppsats.
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1930-1931 Underhåll - målningsarbete, interiör
Hantverkare - Målare: K J R Johansson
År 1930-1931 Teknisk installation - värme
Varmluftsånga.
Arkitekt: Axel Forssén
År 1930-1931 Fast inredning - läktare
Ny läktare med användande av det gamla läktarbröstet.
År 1950 Teknisk installation - el
Elektrisk värme, belysning och kraft. Årtalet något osäkert.
Konstruktör: Sigurd Lidén
År 1975 Underhåll - omputsning
Södra långhusfasaden och östra gaveln.
År 1982 Underhåll - omputsning
Långhusets nordfasad och tornet.
År 1985 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ändrad färgsättning.
År 1985 Konservatorsarbeten
Takmålningar, pridikstol, altartavla.
Konservator: Sten-Owe Wase
År 1991 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt.
År 2006 Underhåll - exteriör
Renovering av flera fönster.
Ommålning av ytterdörrar.
Ommålning av tornluckor.
År 2006 Underhåll - Omputsning, exteriör
Hel omputsning av långhus o och kor i S samt tornfasader i S, V och O. Putslagning i övrigt.
Omfogning av sockel i S
År 2006 Underhåll - takomläggning
Omläggning av skiffertak på långhusets södra takfall.
Delvis nya avtäckningar av kopparplåt.
Reparation av hängrännor o stuprör.
Ommålning av taklist på torn o långhus i grågrön linoljefärg.
Sveriges Kyrkor, Västergötland band 1. 1922.
Kulturhistoriskt underlag för översiktsplan i Lidköpings kommun. (Lidköpings hantverks - och sjöfartsmuseum).
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka
Öppna på kartan Fler i kategorin