Motivering (skydd): KYRKOMILJÖN - Vara kyrka ligger på en medeltida kyrkplats i Vara. Köpingen har växt upp kring järnvägen. Mellan kyrka och församlingshem passerar järnvägen. Stadens kyrktorn och silo är monumentala inslag i den flacka landskapsbilden.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkotomten omges delvis av ett järnstaket och delvis av stödmur med trappa och trädrad. Några gravkors från 1600- och 1700-tal visar dess ursprungliga funktion som kyrkogård.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan är utpräglat nygotisk och restes 1902 med polygonalt kor och kvaderritsad fasad. För ritningarna svarade Skövdearkitekten F A Wahlström. Exteriören är mycket välbevarad och takfallen har även behållit sina tidstypiska kupor med smidesornament. Fönstren med gjutjärnspröjs är ursprungliga, liksom portarna. Koret är riktat mot väster. Interiören återfick vid restaureringen 1994 en del av sin ursprungliga enhetliga nygotiska prägel. Denna hade hamnat i skymundan vid 1933 års renovering. Nu framträder den nygotiska interiören med ursprunglig öppen takstol, läktare, orgelfasad, altarring och nummertavla. Predikstol samt medeltida altarskåp och dopfunt härrör från den gamla kyrkan, riven 1865. I tornet står predikstolen från 1902.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan utgör ett monumentalt inslag i Varas silhuett.
- Kyrkans föga förändrade exteriör är en god representant för de sena nygotiska kyrkorna, med ursprungliga gjutjärnsfönster och portar.
- Interiören bär, trots vissa ändringar, huvudsakligen prägeln av byggnadstidens nygotik. - Bevarad ursprunglig inredning och glasmålningar.
- Medeltida dopfunt och altarskåp.
- Predikstol och ljudtak från gamla kyrkan.
- Kyrkotomt med stödmur, järnstaket, trädrad, trappa och gravkors från 1600- och 1700-talet.
Inventeringsår (1992)
Byggnadsdel (1992): Kor - Polygonalt, Kor - Smalare, Kor - Väster, Sakristia, Torn - Västtorn
Inventeringsår (2004)
VARA KYRKA - Den nygotiska kyrkan från 1902 är ritad av F A Wahlström. Kyrkan utgörs av ett långhus med smalare femsidigt kor i väster samt torn i öster. På långsidorna är mittportaler med vindfång. I vinklarna mellan långhus och kor är femsidiga låga utbyggnader, varav den södra rymmer sakristia och den norra skrudkammare (ursprungligen kyrkoarkiv).
FASAD - Sockeln utgörs av huggen skråkantad granit. Väggarna är slätputsade och över hela kyrkan försedda med kvaderritsning. Alla öppningar har omfattade krön och alla ytor är vitkalkade. Tornets spetsbågade ljudgluggar sitter i par och har mörka träjalusier. Tornväggarna avslutas med ett brant röste på varje sida med urtavlor från 1929. I vindfångens rösten är trepassblinderingar. På deras sidor är upptill volutformade utkragningar, liksom på tornets vimperg.
FÖNSTER - Alla fönster har ursprungliga grönmålade bågar och spröjs av gjutjärn med enkel luft och smygar med kopparklädda solbänkar. Flera rutor är blåsta. Alla smygar följer fönstrens form. De spetsbågade långhusfönstren har spröjs som bildar fyra spetsbågar och tre rundlar, vilka i sig är indelade i mindre rutor. Mittportarnas överljus har samma utformning, fast färre antal rutor. I långhusets östgavel är två läktarfönster, samt i tornets bottenvåning två fönster som alla är spetsbågade och har en spröjsning som bildar två spetsbågar och en rundel, varav bågarna har ett antal mindre rutor. De spetsbågade korfönstren från 1933 har en enklare spröjsning med två spetsbågar och rundel. I korets sockel är på sidorna liggande källarfönster från 1931. Sakristian, skrudkammaren och tornets mellanvåningar har spetsbågade fönster med två spetsbågar och nio rutor. I tornets övre mellanvåning är även ett rosettfönster i öster.
PORT - Alla huvudportar utgörs av ursprungliga raka pardörrar med stående brunmålad panel och slingformade gångjärnsband i smide. Handtagen och låsen är ursprungliga och har blomsterdekor. Östportalen sitter i en spetsig vimperg med krönande smidesblommor. I röstet är en trepassblindering. Porten sitter i en spetsbågad smyg med fyra språng. Tympanon utgörs av en spetsbågad porfyrhäll med slipad inskription om byggnadsåret. Upp till porten är en i smygen placerad granittrappa med smidesräcken i väggen. Mittportarna sitter i spetsbågade smygar med tre språng och har överljus. Sydporten har en granittrappa, medan nordporten har en betongtrappa med rullstolsramp åt väster, samt smidesräcke. Sistnämnda tillkom 1978. I korets västvägg är i sockeln en rak källardörr från 1931 med stående brunmålad panel.
TAK - Långhuset har ett brant sadeltak med fyra spetsiga kupor på varje sida. Dessa har spetsbågade fönster med enkel luft och kröns av smidesvoluter. Över vindfången är smidda blomknippen. Korets lägre sadeltak är lika spetsigt och valmat över den tresidiga avslutningen. På nocken är smidesvoluter. Sakristia och skrudkammare bär pyramidtak med krönande kopparkulor. Alla nämnda takfall täcks av skiffer. Takfötterna är slätputsade hålkäl. Torntaket utgörs av ett diskret korstak som övergår i en reslig åttasidig spira i vars topp är ett smideskors med krabbor. På röstena är kopparkulor. Torntaket är klätt med koppar i storplåtsformat. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.
VARA KYRKA - Kyrkan från 1902 består av ett långhus med smalare, femsidigt kor i väster. Söder om koret är sakristia och i norr vaktmästeri, sistnämnda med vindfång. Öster om långhuset är ett vapenhus i tornets bottenvåning. På de båda långsidorna är mittportaler med vindfång. Den kontrastrika ursprungliga nygotiska interiören återfick kyrkan vid 1994 års restaurering. Det livfulla rummet har en färgsättning i kraftigt varma röda, bruna och gröna kulörer som spelar mot de vita väggarna. Ljuset från fönstren är något dämpat. Alla dörrar och portar är, om inget annat anges, ursprungliga och täckmålade i bruna nyanser. Fodren är likaså brunmålade. Deras mässingshandtag är från 1994. Innerdörrarna är raka med stående halvfranska fyllningar och profilerade ramstycken mot dessa.
LÅNGHUS - Det breda rektangulära långhuset har ingång i öster via vapenhuset och i norr respektive söder via mittportalernas vindfång. I västgavelns sydsida är en dörr till sakristian. I östgavelns nordsida är en dörr till städskrubb och i sydsidan en dörr till elcentral. Rummet har fyra fönsteraxlar, varav den östligaste skyms av orgelläktaren och dess underbyggnader. Bänkkvarteren delas av en mittgång och en tvärgång, samt sidogångar. Över kvarteren hänger tre par mässingskronor. Över läktaren hänger likaså ett par. Framför koret är en öppen yta med predikstol, smidd ljusbärare och ambo av trären standardtyp i söder och nummertavla, dopfunt, kororgel och flygel i norr.
GOLV - Det obehandlade furugolvet härrör från 1967.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Upp till fönsterbänkarna är en mörkgrön bröstning som avslutas med en röd bård. Denna bemålning är även utförd på läktarunderbyggnadens träväggar. I höjd med spetsbågarna löper en mörkgrön bård med klöverslingor. In till koret är en spetsbåge i hela dess höjd med fyra språng. Kring denna är ett målat språkband med ekblad i ändarna. Under fönstren är mörkgrönt målade radiatorer. I några smygar sitter högtalare. I det nordvästra hörnet hänger en relief.
PORT - Portarna utgörs av raka pardörrar med fyra kvadratiska fyllningar per dörrhalva. Fyllningarna inskrivna kantställda kors, vilket ger portarna drag av schweizerstil. Bemålningen utgörs av nyanser i brunt och beigt. Vapenhusporten sitter i en rak smyg, medan mittportarna sitter i spetsbågade smygar med överljus. I bjälklagen är enkla blinderingar.
INNERDÖRR - Till sakristian är en rak dörr i en spetsbågad smyg. Till elcentral och städskrubb är dörrar från 1994 med samma utförande som de övriga.
FÖNSTER - De spetsbågade innerfönstren härrör från 1933 och har enkla gråmålade trälufter. Dessa innefattar två mindre spetsbågar med rundlar och träspröjs. I dessa är färgade antikglas infattade i blyspröjs. Smygarna är spetsbågade och har sluttande grönt oljemålade fönsterbänkar med kondensrännor. Under dessa är kondenssamlare av plåt i nischer i bröstningen. Mittportarnas överljus utgörs av spetsbågade fönster av samma slag, fast med mindre antal rutor.
TAK - Det vinkelbrutna taket har ett något indraget anfang och en synlig rikt skuren takstol. Mellan varje fönsteraxel är ett par åsar i form av sparrar med handband och mittbjälke, vilka vilar på tassar med stödben och konsolstödda snedsträvor. Alla ändstycken är rikt profilerade, alla hörn fasade och i knutarna är fasade kantställda kvadrater. Mellan läkten är pärlspontade brädor. Anfanget smyckas av en spetsbågsarkad. Taklisten är rikt profilerad. Åsarna är målade i en rödbrun färg som kontrasterar mot det övriga takets beiga nyanser. Under läktaren är pärlspontade brädor med beige bemålning.
KOR - Det femsidiga koret har i söder dörr till sakristia och i norr till vaktmästeri. I den tresidiga avslutningen är var sitt fönster.
GOLV - Golvet från 1967 ligger tre trappsteg högre än långhuset och är belagt med slipad grå kalksten från Kinnekulle.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade. I norr och söder är skenor med vita strålkastare. Under fönstren är vita radiatorer.
INNERDÖRRAR - Dörrarna till sakristia och vaktmästeri är raka och sitter i spetsbågade smygar. FÖNSTER - De spetsbågade fönstren har ursprungliga gjutjärnsbågar med glasmålningar i blyspröjs. Det södra fönstret har en rundel med Kalken. Kring spetsbågarna slingrar sig tistlar. Västfönstret har ett centralt placerat kors och duva i rundeln. I spetsbågarna är rosor. I nordfönstret återkommer tistlarna och i rundeln är Guds lamm. Smygarna är samma som långhusfönstrens.
TAK - Takets ribbvalv är slätputsat och vitkalkat. Ribborna är gulkalkade och vilar på sandstenskonsoler. Från dess mitt hänger en mässingskrona.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret av Kinnekullekalksten från 1967 står ett trappsteg högre än korgolvet. Den polerade och skråkantade skivan vilar på hällar med lågerhuggna hörn.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen utgörs av fyra trärelifer från ett altarskåp som skurits under början av 1500-talet. Relieferna som tyder på lybskt inflytande skildrar Bebådelsen, Maria och Elisabet, Kristi födelse och konungarnas tillbedjan. Den nuvarande infattningen med en gråmarmorerad predella tillkom 1933.
ALTARRING - Den tresidiga altarringen tillverkades 1994 efter ritningarna till den ursprungliga och står ett litet stycke från väggen. Den har en löstagbar sektion på mitten. Ringen pryds av en spetsbågsarkad med beige och guld. Knäfall och armstöd är stoppade.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen är från 1902, men fick nya gavlar 1933. Mot tvärgången är skärmar med marmorerade spetsbågsarkader i liggande fyllningar. Antalet bänkrader är 18 i norr och söder. De lutande ryggarna består av liggande pärlspontade brädor och har bokbräda på baksidan. På sitsarna är lösa dynor. De enkla raka gavlarna är försedda med en rödbrun marmorering och krön samt lister med grön strukturmålning. I övrigt har bänkarna en rödbrun lasyr. I den bakre norra bänken är en inbyggd manöverpulpet i samma bemålning.
PREDIKSTOL - Den fyrsidiga predikstolen med trappa och ljudtak är ett barockarbete från omkring 1700. På korgens sidor är raka helfranska fyllningar med tre av evangelisterna och Frälsaren i halvskulptur. Den fjärde evangelisten står framför fyllningen på trappans enkla skärm. Över korgens fyllningar är bevingade kerubansikten. Hörnen markeras av kolonnetter med kompositakapitäl. Under varje fyllning är på korgens bas deras namn målade. Basens nederkant har på sidorna reliefskurna akantusgirlander och på hörnen druvklasar. Den karnisformade nederdelen på korgen avslutas med en stor druvklase. Från himlen på det sexsidiga ljudtaket svävar en försilvrad duva. På de markerade hörnen står keruber med Kristi pinoredskap. Mellan dem är runda kartuscher med akantusinramning. Överst står Kristus på en jordglob med segerfana. Från 1933 härrör trappa och ljudtak, vars skulpturer till större delen nygjordes efter de alltför sönderruttnade originalen.
ORGEL - Orgeln har två manualer, pedal och 24 stämmor. Den tillverkades av S. Molander i Göteborg år 1903, men ombyggdes 1962 av Orvar Smedman, Lidköping. Fasaden bildar en helhet tillsammans med läktarbröstet, eller rättare sagt dess kulmen med sin katedralliknande utformning. Mittfältet och sidofälten utgörs av spetsbågar krönta av vimperger med trepassblinderingar, fialer, krabbor och knoppar. Fälten emellan dessa är likaså spetsbågade, men lägre och har raka krön med utskuren dekor. Bemålningen är samma som på läktarbröstet. Ryggpositivet från 1962 är ritat av Adolf Niklasson och utgörs av två höga och raka sidofält som flankerar ett lägre mittfält. Dettas dekor är jämförelsevis enkel, men bemålningen överrensstämmer med bröstet.
LÄKTARE - Den monumentala ursprungliga läktaren bärs upp av sex rader av smäckra pelare, med tre i varje. De bakre raderna skyms till stor del av läktarunderbyggnaden. Pelarnas hörn är fasade och kapitälen har skurna löv som rekonstruerades 1994. Läktarbröstet kragar ut i två steg och har samma spetsbågsarkad som altarringen. I dess mitt är ett ryggpositiv från 1962. På bjälklaget är ett språkband målat. Färgerna är klara med grönt, beigt och guld. Läktarens bänkrader har kvar de ursprungliga gavlarna. Furugolvet härrör från 1994.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den tvådelade dopfunten i sandsten räknas till den s.k. Skalundaskolan. Den runda cuppan har en skrånande undersida och en bård av kvastpalmetter omgiven av repstavar. Foten har formen av en attisk bas. Funten har uttömningshål och dateras till 1100-talets andra hälft.
NUMMERTAVLA - Den ursprungliga nummertavlan är svartmålad och rektangulär med ett knoppsmyckat vinkelbrutet krön. I detta är ett trepass. På sidorna är lisener med spetsbågar. Foten smyckas likaså av en spetsbåge och ett fyrpass. Fot och ram är målade i beiga nyanser med rödbruna lister.
KORORGEL - Kororgeln har en manual, pedal och sex stämmor. Den är tillverkad av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping år 1980. Den enkla beiga fasaden består av luckor och har ett sluttande krön.
RELIEF - Från ett altarskåp från 1500-talets början härrör en relief visande Kristi gravläggelse. Det är ett mycket väl skuret arbete som skall vara en efterbildning av en scen i altarskåpet i Meldorf, Schleswig-Holstein. Nämnda altarskåp skall ha stått i Längjums kyrka.
VAPENHUS - Det kvadratiska vapenhuset har port i väster och öster. I norr och söder är fönster. I norr är vidare en trappa av trä från 1994, med den ursprungliga som förebild. Trappstegen av furu är obehandlade. Räcket med dess breda spjälor och fasade fyrkantiga poster är grönmålat.
GOLV - Det ursprungliga golvet består av gråa och röda kvadratiska kalkstensplattor. VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitkalkade.
PORT - Ytterporten utgörs av en rak pardörr av fernissad ek med fyllningar som den andra porten, vilken behandlas ovan. Nedtill på dörren är två sentida träräcken. Smygen är rak.
FÖNSTER - De spetsbågade fönstren har gråmålade träbågar från 1933 med fyra rutor. Smygarna är spetsbågade och har sluttande grönmålade fönsterbänkar.
TAK - Taket består av grönmålad pärlspont.
SAKRISTIA - Den sjusidiga sakristian har ingång i väster, dörr till kor i norr och till långhus i öster. I söder är två fönster vid vilka står ett enkelt skrivbord. I det nordöstra hörnet är ett bönealtare från 1994 av trä med en trepassfyllning.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Väggarna är släputsade, upptill är de vitkalkade och nedtill är de gulmålade. Emellan fälten löper en röd bård. I det sydvästra hörnet är en framtagen del av den ursprungliga väggdekoren med klöverslingor.
INNERDÖRRAR - Dörren till ytterporten är från 1967 och är utförd i överrensstämmelse med de övriga. Denna har ett profilerat foder, medan övriga sitter i djupa raka smygar.
FÖNSTER - De spetsbågade fönstren har enkla gråmålade lufter från 1933. De nio träspröjsade rutorna infattar mindre rutor av färgade antikglas med blyspröjs. De grunda smygarna är spetsbågade och har sluttande gråmålade fönsterbänkar.
TAK - Det ursprungliga taket består av gulmålad pärlspont.
SKRUDKAMMARE - Det sjusidiga skrudkammaren avdelas av en mellanvägg från 1967 i vilken är skåp med vita släta luckor. I väster är ingång och i söder dörr till kor. I norr är två fönster. Vid östväggen är en bänk med skåp och vita släta luckor. I vindfånget som ligger två trappsteg lägre är en vask. Ursprungligen byggdes utrymmet som kyrkoarkiv.
GOLV - Golvet är belagt med linoleummatta i skrudkammaren och tegelpannor i vindfånget. VÄGG - Som sakristia.
PORT - Porten är en rak omålad ekdörr med stående halvfranska fyllningar.
INNERDÖRR - Till vindfånget är en slät och rak dörr från 1967.
FÖNSTER - De spetsbågade fönstren har enkla trälufter från 1933 med fyra rutor. TAK - Taket utgörs av ett slätputsat och vitkalkat betongtak med rälsar.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Läktarunderbyggnaden från 1994 utgörs av två mellanväggar bakom vilka ryms kapprum och bokbord. I söder är vidare ett inbyggt skåp med fyllningar och bemålning som ansluter till dörrarnas. I norr är en handikapptoalett.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Som långhus. I östväggarna är två inmurade gravhällar av kalksten från 1600-talet. I mittgångens väggar är inbyggda hyllor för psalmböcker.
TAK - Taket utgörs av beige pärlspont.
TORN
VÅNING 1 - Bottenvåningen utgörs av vapenhuset.
VÅNING 2 - Den nedre mellanvåningen har i väster två dörrar till läktaren av samma slag som de övriga. Mellan dem är enkla träskåp. I nordost är en delvis inbyggd trappa. Under den är en dörr till trappan från bottenvåningen. Denna mellanvägg är klädd med beige pärlspont. I övrigt är väggarna som i bottenvåningen. I norr och söder är ett par spetsbågade fönster. Golvet är som långhusets. Större delen av rummet fick sin utformning 1994.
VÅNING 3 - Den övre mellanvåningen har ett rosettfönster i öster och ett spetsbågat fönster i norr och söder. I väster är en ursprunglig trappa av obehandlat trä med avsats. I denna vägg finns en dörr till långhusvinden. Golvet består av ursprungliga brädor och väggarna har en grå puts. I taket är synliga bjälkar. I rummet står den ursprungliga nygotiska predikstolen med trappa och dopfunt, samt 1933 års raka altarring.
VÅNING 4 - Våning 4 utgörs av klockkammaren. Storklockan och lillklockan göts 1902 av K. G. Bergholtz & Co. i Stockholm. På nästa plan utgör röstena väggar och här finns urverket från 1929.
Fasadkulör (2004): Vit
Antal våningar (2004): 01, 05, Källare - Delvis
Byggnadsdel (2004): Kor - Polygonalt, Kors, Kor - Smalare, Kor - Väster, Portal, Sakristia - Söder, Torn - Öster, Vidbyggnad
Inventeringsår 2001
Fram till 1864 hade Vara socken en liten träkyrka, vilken då revs till förmån för en stenkyrka som skulle bli gemensam med Önum där den också uppfördes, under namnet Varnums kyrka. Redan ett par år senare hade järnvägen dragits igenom Vara som började expandera tack vare havreexporten. 1894 blev stationssamhället köping. Redan 1890 hade ett upprop gjorts för insamlande av medel till en egen kyrka. Åren 1901-02 restes den nygotiska kyrkan efter ritningar av arkitekt F A Wahlström, Skövde. Året därpå installerades en orgel tillverkad av Salomon Molander i Göteborg. 1926 drogs elektricitet in för belysning och tre år senare insattes det ursprungligen planerade tornuret.
År 1931 ersattes de sotande kaminerna av centralvärme med pannrum under koret. Interiören var i behov av en uppsnyggning. Två år senare genomfördes en renovering med Axel Forssén som arkitekt. Den "oroliga" interiören skulle få en "enklare och värdigare form". Med andra ord blev den helt omvandlad och miste sin nygotiska karaktär. Den öppna takstolen doldes bakom ett enormt tunnvalv, klätt med masonit. Bänkarna fick nya raka gavlar. Läktarbröstets och dörrarnas nygotiska fyllningar döljs bakom masonit. Altarringen nygjordes. För att ge mer plats åt kör så framflyttades läktarbröstet och pelarna kläddes med panel. Predikstolen plockades ned och ersattes av den gamla kyrkans barockstycke som genomgick en grundlig konservering och komplettering med bl.a. nytt ljudtak. Altaret utvidgades och de senmedeltida altarskåpsrelieferna fick i konserverat skick en plats här med nygjort ramverk och predella. Nya nummertavlor uppsattes. Dörren mellan kor och sakristia igensattes. I vapenhuset kläddes trappbarriärerna med plywood och taket med masonit för att dölja dess pärlspont. Interiören genomgick en total ommålning i ljusare färger. Bårder och textband övermålades. 1950 behandlades predikstolen mot skadeinsekter. 1962 ombyggdes orgeln av Smedmans i Lidköping, varvid ett ryggpositiv ritat av Adolf Niklasson tillkom. Tre år senare byttes värmesystemet mot oljepanna.
År 1967 företogs en större renovering efter ritningar av Adolf Niklasson. Det var ett företag med flera förargelser. Många av ingreppen skedde utan inväntat tillstånd. Korgolvet nygjordes med kalksten, i vilket material även ett nytt altare tillverkades. Även långhuset fick nytt golv. Vapenhuset gjordes rymligare genom att den södra trappan togs bort. Under den norra inrymdes en toalett. Skrudkammaren norr om koret delades av med en vägg för att separera den från städskrubben. Högtalaranläggning installerades. Interiören genomgick putslagning och ommålning, liksom exteriören. 1974 reparerades sprickor som uppkommit i sakristian. 1978 anlades en rullstolsramp vid norra mittportalen. 1980 inköptes en kororgel. Ett länge känt läckage mellan torn och långhus åtgärdades tre år senare. 1985 lagades fasadernas puts, varvid hela tornet omputsades och taken reparerades. Exteriören målades på församlingens begäran antikvit. Två år därpå kläddes vapenhustaket med fasspont. 1990 konserverades dopfunten.
År 1994 genomfördes en grundlig restaurering med syftet att återställa kyrkans nedsmutsade interiör till sitt ursprungliga nygotiska skick. Detta var en uttrycklig önskan från församlingen. Arkitekt var Sture Svensson. Forsséns masonitvalv togs ned och den öppna takstolen sattes åter i stånd. Likaså borttogs alla masonitskivor som satts över fyllningar på dörrar och bröstningar. Läktarpelarnas panel borttogs och kapitälen rekonstruerades. En ny altarring tillverkades efter ritningarna från 1900. Dörren mellan kor och sakristia togs upp och 1933 års "snubbelgradäng" mellan sakristidörren och predikstolstrappan togs bort. Läktaren fick underbyggnader med toalett, kapprum, städskrubb och ny textilförvaring. Toaletten i vapenhuset togs bort och trappans ursprungliga utseende rekonstruerades. Takets pärlspont frilades. Därmed åstadkom man en ljusare entré till kyrkan. Tornrummet omändrades till körrum med nya skåp och isolering. Här byggdes även ny trappa med dörrar och vindfång. I skrudkammaren ordnades ny arbetsbänk. Långhusets innertak tilläggsisolerades. Hela interiören ommålades, bård och textband rekonstruerades. Den nya färgsättningen skapade ett mer kontrastrikt kyrkorum. Predikstolen som ånyo drabbats av maskangrepp konserverades liksom altarskåpet. Utvändigt så lagades putsen på tornets övre fasadpartier, vilket utfördes felaktigt så att detta fick åtgärdas ett par år senare.
År 1150-1199 Specifika inventarier - dopfunt
År 1500-1525 Specifika inventarier - altarskåp
År 1700-1750 Fast inredning - predikstol
År 1900-1902 Nybyggnad - Korparti
Nybyggnad - Korparti
Hantverkare - Målare: Axel Malmström
Arkitekt: F A Wahlström
Byggmästare: T J Folcke
År 1900-1902 Nybyggnad - Sakristia
Nybyggnad - Sakristia
Hantverkare - Målare: Axel Malmström
Arkitekt: F A Wahlström
Byggmästare: T J Folcke
År 1900-1902 Nybyggnad - Torn
Nybyggnad - Torn
Hantverkare - Målare: Axel Malmström
Arkitekt: F A Wahlström
Byggmästare: T J Folcke
År 1900-1902 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, torn.
Hantverkare - Målare: Axel Malmström
Arkitekt: F A Wahlström
Byggmästare: T J Folcke
År 1903 Fast inredning - orgel
Orgelbyggare: Salomon Molander
År 1926 Teknisk installation - el
Elektrisk belysning
Konstruktör: Axel Colliander
År 1929 Specifika inventarier - tornur
År 1931 Teknisk installation - värme
Centralvärme
År 1933 Konservatorsarbeten
Barockpredikstol och gotiskt altarskåp från gamla kyrkan konserveras och ersätter den nygotiska altaruppsatsen och predikstolen.
Arkitekt: Axel Forssén
Konservator: K J R Johansson, Skövde
År 1933 Underhåll - målningsarbete, interiör
Den ursprungliga polykromeringen övermålas.
Arkitekt: Axel Forssén
Hantverkare - Målare: Axel Malmström
År 1933 Fast inredning - altarring
Byggmästare: Adolf Sääf
Arkitekt: Axel Forssén
År 1950 Konservatorsarbeten
Predikstol
Konservator: Olle Hellström
År 1962 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ombyggnad av orgelverk samt kompletterande med ryggpositiv.
Arkitekt: Adolf Niklasson
År 1965 Teknisk installation - värme
Oljepanna installeras
År 1967 Fast inredning - altare
Arkitekt: Adolf Niklasson
Byggmästare: Rudolf Sandberg
År 1967 Teknisk installation - högtalaranläggning
Arkitekt: Adolf Niklasson
Byggmästare: Rudolf Sandberg
År 1967 Teknisk installation - VA
Toalett i vapenhus ersätter södra läktartrappan.
Arkitekt: Adolf Niklasson
Byggmästare: Rudolf Sandberg
År 1967 Underhåll - målningsarbete
Arkitekt: Adolf Niklasson
Konservator: Olle Hellström
Byggmästare: Rudolf Sandberg
År 1978 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Rullstolsramp vid norra mittporten.
Arkitekt: Leif Ahlkvist
År 1980 Fast inredning - orgel
Kororgel
År 1985-1986 Underhåll - omputsning
Omputsning av torn.
Byggmästare: Rolf Gustavsson, Vara
År 1985-1986 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Byggmästare: Rolf Gustavsson, Vara
År 1985-1986 Underhåll - takstol
Byggmästare: Rolf Gustavsson, Vara
År 1990 Konservatorsarbeten
Dopfunt
År 1994 Fast inredning - altarring
Arkitekt: Sture Svensson
Byggmästare: Tage Brolin
År 1994 Underhåll - målningsarbete, interiör
Ursprunglig polykromering med bårder och textband återställs delvis.
Hantverkare - Målare: Alf, Stig & Marina Enström
Konservator: Rolf Karlsson
År 1994 Specifika inventarier - textilskåp
År 1994 Konservatorsarbeten
Predikstol och altarskåp.
Konservator: Rolf Karlsson
Arkitekt: Sture Svensson
År 1994 Teknisk installation - VA
Toalett i läktarunderbyggnad.
Arkitekt: Sture Svensson
Byggmästare: Tage Brolin
År 2001 Underhåll - takomläggning
Renovering av tornspiran, översyn av stomme och spirkors, ny plåtavtäckning.
År 2001 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Avfärgning av tornfasad likt befintligt.
Antikvariskt-Topografiska Arkivet (ATA).
Lagerlöf, Erland, Medeltida träkyrkor 2, Stockholm, 1985.
Nyckelord: Religionsutövning, Kyrka, "Wahlström,F A:Arkitekt"; "Folcke,T J:Byggmästare"
Öppna på kartan Fler i kategorin